Till innehåll på sidan

Miljöräkenskaper - Utsläpp till luft fjärde kvartalet 2022

Växthusgasutsläpp från Sveriges ekonomi minskar 2022

Statistiknyhet från SCB 2023-05-11 8.00

Utsläppen av växthusgaser från den svenska ekonomin minskar med 3 procent jämfört med året innan. Nedgången syns inom flera delar av ekonomin och förklas främst av utsläppsminskningar från hushållens personbilstransporter, tillverkningsindustrin och energibranschen.

- Våra beräkningar av preliminära växthusgasutsläpp 2022 visar på en utsläppsminskning från den svenska ekonomin med 1,5 miljoner ton jämfört med året innan. Detta efter att utsläppen ökade 2021 efter låga nivåer 2020 när coronapandemin inleddes. Utsläppsminskningen 2022 syns i princip i alla branscher, förutom från transportindustrin där vi fortfarande har en viss uppgång, säger Axel Ehrling, analytiker på SCB:s miljöräkenskaper.

Utsläppen från hela den svenska ekonomin minskar med 3 procent 2022 jämfört med föregående år och uppgår till 49,5 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Detta enligt preliminär utsläppsstatistik för helåret 2022 (summerade kvartal). Under samma period ökar BNP med 2,6 procent. Detta innebär att utsläppsintensiteten, mätt som utsläpp per krona förädlingsvärde i ekonomin, också fortsätter att minska.

Både 2020 och 2021 var år som präglades av coronapandemin vilket har påverkat utsläppsnivåerna. Under 2021 ökade utsläppen jämfört med året innan, men 2022 visar återigen på en utsläppsminskning. Om man jämför växthusgasutsläppen 2022 med året innan pandemin, 2019, är utsläppen 9 procent lägre.

Utsläpp av växthusgaser och ekonomisk utveckling, BNP i marknadspris och fasta priser referensår 2021, 2008–2022, Index 2008=100

Utsläpp av växthusgaser och ekonomisk utveckling, BNP i marknadspris och fasta priser referensår 2021, 2008–2022, Index 2008=100

Utveckling för helåret 2022 i korthet

Utsläppsminskningen syns i flera näringsgrenar såsom, tillverkningsindustrin, energibranschen och från hushållens bränsleanvändning. Procenttalen är i jämförelse med föregående år, om inget annat anges. Utsläpp är Växthusgasutsläpp och mäts i kiloton koldioxidekvivalenter om inget annat anges.

  • I transportbranschen (SNI H49 – H53) ökar utsläppen med 780 kiloton, vilket motsvarar en ökning på 12 procent. Flygbolag (SNI H51) står för den största ökningen. Utsläppen ökar även från rederier (SNI H50) men minskar från vägtransporter (SNI H49).
  • Utsläpp från privat konsumtion, det vill säga hushållens utsläpp vilka främst uppstår på grund av konsumtion av drivmedel, minskar med 7 procent vilket är en minskning med 610 kiloton. Det beror främst på minskade växthusgasutsläpp från dieselanvändning.
  • Utsläppen från tillverkningsindustrin (SNI C10-C33) minskar med 3 procent vilket motsvarar 450 kiloton. Samtidigt ökade förädlingsvärdet i hela tillverkningsindustrin med 9 procent. Utsläppsminskningarna syns främst inom raffinaderier, industri för kemikalier och kemiska produkter och läkemedelsindustrin (SNI C19-C21) samt gummi- och plastvaruindustrin (SNI C22-C23).
  • I el, gas och värmeverk samt vatten, avlopp och avfall (SNI D35-E39) minskar utsläppen med 5 procent vilket motsvarar 390 kiloton.

Utsläpp av växthusgaser från den svenska ekonomin, 2008-2022, per aggregerad Näringsgren (SNI 2007), tusen ton koldioxidekvivalenter

Utsläpp av växthusgaser från den svenska ekonomin, 2008-2022, per aggregerad Näringsgren (SNI 2007), tusen ton koldioxidekvivalenter

Utsläpp av växthusgaser och förädlingsvärde, aggregerade branscher SNI 2007, ej säsongsrensat. Tusen ton koldioxidekvivalenter och mnkr, fasta priser 2021
Aggregerade branscher SNI 2007 Utsläpp av växthusgaser Förädlingsvärde
  2022[1] Förändring jämfört med 2021 2022[1] Förändring jämfört med 2021
Jordbruk, skogsbruk och fiske 8 263 ‑192 ‑2% 70 231 2 223 3%
Utvinning av mineral 864 ‑18 ‑2% 48 928 ‑1 853 ‑4%
Tillverkningsindustri 13 798 ‑448 ‑3% 671 921 55 782 9%
El, gas och värme, vatten, avlopp, avfall 6 887 ‑388 ‑5% 188 804 4 034 2%
Byggverksamhet 1 722 ‑249 ‑13% 314 470 2 987 1%
Transportbranschen 7 065 781 12% 2 327 788 120 420 5%
Övriga tjänster 2 732 ‑349 ‑11% 183 595 19 921 12%
Offentlig sektor 367 ‑32 ‑8% 59 864 2 525 4%
Hushåll och ideella organisationer[2] 7 826 ‑611 ‑7% 970 188 21 488 2%
Totala ekonomin[3] 49 523 ‑1 507 ‑3% 5 606 359 144 319 3%

[1] Utsläpp av växthusgaser och förädlingsvärde är preliminära och beräknade utifrån summerade kvartal [2] Endast ideella organisationer ger ett förädlingsvärde. [3] BNP från produktionssidan, faktiska värden (ej kalenderkorrigerat). Källa: SCB

Utveckling för fjärde kvartalet 2022 i korthet

Växthusgasutsläppen från hela den svenska ekonomin uppgår till 12,8 miljoner ton koldioxidekvivalenter fjärde kvartalet 2022. Detta motsvarar en utsläppsminskning på 3 procent jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Under samma period är BNP i stort oförändrad (minus 0,2 procent).

Utsläppsminskningarna jämfört med motsvarande kvartal föregående år syns främst inom tillverkningsindustri (SNI C10-C33), el, gas och värmeverk samt vatten, avlopp och avfall (SNI D35-E39) samt från hushållens konsumtion av drivmedel. Samtidigt ökar växthusgasutsläppen från transportbranschen (SNI H49-H53).

Utsläpp av växthusgaser och ekonomisk utveckling, BNP i marknadspris och fasta priser referensår 2021, 2008k1-2022k4, Index 2008k1=100

3.png

 

Definitioner och förklaringar

Vad visar kvartalsstatistiken?

Kvartalsstatistiken från SCB:s miljöräkenskaper redovisar produktionsbaserade utsläpp till luft per bransch från Sveriges ekonomi, där också hushållen ingår. Produktionsbaserade utsläpp är svenska ekonomiska aktörers utsläpp av växthusgaser. Statistiken omfattar utsläppen från svenska företag och personer som skett både utanför och innanför Sveriges gränser. Produktionsbaserade utsläpp följer samma avgränsning som gäller för nationell ekonomisk statistik, nationalräkenskaperna.

För transportbranschen inkluderas utsläpp som uppstår från transportbolag med ekonomisk hemvist i Sverige, oberoende var i världen dessa utsläpp uppstår. Utsläpp från utländska t.ex. flygbolag som flyger till, från eller inom Sverige inkluderas inte.

Vid jämförelser mellan kvartal bör läsaren vara uppmärksam på en viss säsongsvis variation mellan kvartalen. T.ex. sker större utsläpp från branschen El, gas och värme, vatten, avlopp, avfall under årets kalla månader, medan privat konsumtion av diesel och bensin är större under årets varmare månader.

Växthusgaser - koldioxidekvivalenter beräknas som ett aggregat av CO2 (fossil), CH4, N2O, HFC, PFC, SF6. De omvandlingsfaktorer (Greenhouse Warming Potential, GWP) som används för att beräkna koldioxidekvivalenter är samma som används för rapportering till UNFCCC[1].

[1] IPCC, 2014: Climate Change 2014: Synthesis Report. Contribution of Working Groups I, II and III to the Fifth Assessment Report of the Intergovernmental Panel on Climate Change [Core Writing Team, R.K. Pachauri and L.A. Meyer (eds.)]. IPCC, Geneva, Switzerland, 151 pp, AR5 Synthesis Report - Climate Change 2014 (ipcc.ch)

Revideringar

I fjärde kvartalet 2022 har ett antal revideringar skett av tidsserien som främst beror på nytt underlag från årsberäkningar 2021. Detta leder till revideringar i hela tidsserien. Några av de viktigaste uppdateringar inkluderar:

  • Utsläppen redovisas nu efter IPCC:s Fifth Assessment Report, till skillnad från föregående kvartal då utsläppen redovisades efter Forth Assessment Report. Detta påverkar främst beräkningen av CH4 och N2O till koldioxidekvivalenter.
  • Utsläpp från H50 rederier för år 2018 och framåt har reviderats med beräkningar utifrån utvecklingen av trafikanalys tidsserie om fartygsanlöp i svenska hamnar: https://www.trafa.se/sjofart/sjotrafik/.
  • Det har skett förändringar av emissionsfaktorer och innehåll av biomassa i avfall. Ny beräkning av växthusgaser har tillämpats.

Mer information om dessa uppdateringar finns på Miljöräkenskaper under rubriken Dokumentation.

Nästa publiceringstillfälle

Nästa publicering avseende utsläpp till luft första kvartalet 2023 sker 31 augusti 2023.

Statistikdatabasen

Ytterligare information finns i Statistikdatabasen

Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.

Statistikansvarig myndighet

SCB

Förfrågningar

Axel Ehrling

Telefon
010-479 40 69
E-post
axel.ehrling@scb.se

Susanna Roth

Telefon
010-479 48 03
E-post
susanna.roth@scb.se