Till innehåll på sidan

Ett månadsindex för näringslivets produktionsvärde

Produktionsvärdesindex (PVI) beskriver månadsvis utvecklingen av näringslivets produktion av varor och tjänster. PVI publiceras i fasta och löpande priser och även i kalenderkorrigerade och säsongrensade tal.

PVI har tagits fram 2017 och ersatt det gamla indexet Produktionsindex över näringslivet (PIN). Fördelarna med PVI jämfört med det gamla indexet PIN är att det mäter produktionen av tjänster, industriverksamhet och handel inom både tjänste- och industrisektorn samt produktionen inom byggsektorn.

PVI – en bättre indikator på förädlingsvärdet i BNP

Bakgrunden till att SCB har tagit fram PVI är för att ge avdelningen för nationalräkenskaper ett bättre underlag till beräkningarna av den kvartalsvisa bruttonationalprodukten (BNP) från produktionssidan. PVI speglar utvecklingen av produktionsvärdet inom näringslivet. Produktionsvärde är ett mått som används i beräkningarna av BNP och kan förenklat beräknas som nettoomsättning från industriverksamhet och tjänsteproduktion samt handelsmarginal. Handelsmarginal är intäkter från försäljning av handelsvaror minus kostnader för inköp av dessa.

Fördelen är att färre justeringar behöver göras för nationalräkenskaperna i och med att PVI fångar en större del av produktionsvärdet. Tidigare gjordes tillägg för handelsverksamhet och produktion av tjänster inom industrin vid beräkningen av BNP. Effekten av intäkter från handel inom tjänstesektorn dämpas också, vilken annars kan leda till felaktiga skattningar av just produktion av tjänster.

Produktionsvärdeindex, totala näringslivet samt uppdelat på industri- och tjänstesektor

Fasta priser, kalenderkorrigerad, säsongrensad. Basår 2015=100

diagram

Produktionsvärdeindex visas här i fasta priser, kalenderkorrigerade samt säsongrensade månadsvärden, såväl totalt som för de stora ingående sektorerna: industri och tjänstenäringar från januari 2015 till augusti 2020.

Tjänsteproduktion allt viktigare

En fördel med PVI för externa användare av statistiken är som nämnts ovan att PVI är ett bättre underlag än PIN för att göra prognoser på BNP. PIN var en ren sammanvägning av andra index: tjänsteproduktionsindex (TjPI), industriproduktionsindex (IPI) och byggproduktionsindex (BPI) och det har framförts kritik mot IPI som underlag till PIN.

IPI är en bra indikator på industriproduktionen men en mindre bra indikator på BNP, vilket beror på att IPI inte fångar all produktion inom industrin utan enbart produktion av varor och industriella tjänster, såsom installation och montering samt produktion av varor. Enligt krav från EUs statistikorgan Eurostat tas dock IPI fram fortfarande då man vill kunna följa just industriproduktionens utveckling.

Glappet mellan användarnas behov och vad SCB publicerat har med tiden blivit allt större, vilket framförallt beror på att den svenska tillverkningsindustrin i större utsträckning producerar tjänster och handlar med varor jämfört med tidigare. Ytterligare en fördel med PVI är att insamlingen av uppgifter förfinats så att produktion av tjänster respektive varor och handelsverksamhet särredovisas av företagen. Detta ger möjlighet till en finare fastprisberäkning.

Produktionsvärdeindex och Industriproduktionsindex

Fasta priser, kalenderkorrigerad, säsongrensad. Basår 2015=100

diagram

I diagram två visas både produktionsvärdet samt industriproduktionen inom svensk tillverkningsindustri, gruvor och mineralutvinningsindustri (B–C), i fasta priser och kalenderkorrigerade samt säsongrensade tal från januari 2015 till augusti 2020.

Produktionsvärdeindex och Tjänsteproduktionsindex

Fasta priser, kalenderkorrigerad, säsongrensad. Basår 2015=100

diagram

Diagram tre visar både produktionsvärdet samt tjänsteproduktionen inom svenska tjänstenäringar (G–S exkl. K och O), i fasta priser och kalenderkorrigerade samt säsongrensade tal från januari 2015 till augusti 2020.

Ändrad insamling från 2015

De uppgifter som samlas in för PVI är nettoomsättning fördelad på intäkter av industriverksamhet, tjänsteproduktion och handelsverksamhet. Uppgifterna används sedan för att skatta produktionsvärdet. Tidigare hade SCB för industriföretag bara mätt omsättning för industriverksamhet. Företagen inom tjänstesektorn har även tidigare lämnat uppgifter om nettoomsättning, men denna fördelas nu mellan industriverksamhet, handel och tjänster vilka kan fastprisberäknas för sig.

Branscher med annan indata

Inom järnmalmsutvinning (07.1) och elproduktion (35.11) används insamlade uppgifter om produktionsvolymer. Detta beror på att omsättningen inom dessa branscher kan antas vara ett dåligt mått på produktion, då omsättningen ofta varierar betydligt mer mellan månaderna än själva produktionen. Byggverksamhet (SNI 41–43) modellskattas baserat på uppgifter från momsregistret, och inom fastighetsverksamhet (68.204 och 68.201) görs en modellskattning med hjälp av SCB:s statistik över nybyggda bostäder.

Beräkning av handelsmarginaler

Handelsmarginal beräknas som en andel av nettoomsättning från handelsverksamhet. Med hjälp av uppgifter från undersökningen Företagens ekonomi (FEK) beräknas nettoomsättning från handelsverksamhet och kostnader för handelsvaror. Utifrån dessa beräknas en andel av hur stor del av nettoomsättning från handelsverksamhet som är handelsmarginal.

I dagsläget finns mycket liten möjlighet att samla in uppgifter om insatsförbrukning på kort sikt. Därför används uppgifter från andra undersökningar om förhållandet mellan intäkter och kostnader för handel för att räkna ut handelsmarginal från handelsintäkter. Huvudsakligen används uppgifter från FEK. Den undersökningen är en årsundersökning med en eftersläpning på cirka två år.

Syftet med FEK är inte heller att mäta handelsmarginal vilket innebär att det finns viss osäkerhet i beräkningen av densamma. För att minska effekterna av de osäkerheter som finns beräknas de slutliga handelsmarginalskvoterna som ett glidande medelvärde över de senast tillgängliga fem åren. Fördelen är att fler år ligger till grund för att beräkna marginalen och att brott i statistiken på grund av att uppgifterna till kvotberäkningen skiljer sig åt dämpas.

I flera fall saknas prisindex avsedda att mäta den prisutveckling som skulle behövas för att fastprisberäkna PVI. Till exempel mäter SCB inte priset på handelsvaror inom industrin eller tjänstesektorn. Istället används då tillgängliga prisindex avsedda att mäta motsvarande varor och tjänster fast egentillverkade istället för inköpta.

Övriga rörelseintäkter bör ingå i PVI, men är svåra att mäta då de inte ingår i begreppet nettoomsättning. Dessa är sådana intäkter som normalt inte räknas till den egentliga försäljningen men ingår i företagets normala verksamhet. För de flesta företag är storleken på övriga rörelseintäkter små men för vissa företag kan de vara betydande. Det görs idag inga modellantaganden för att justera för att övriga rörelseintäkter inte fångas i PVI.

Deflatorer

Tjänstesektorns tjänsteomsättning fastprisberäknas med samma deflatorer som används till TjPI och industrisektorns industriomsättning fastprisberäknas med samma deflatorer som i IPI. För övrig omsättning vägs deflatorer samman utifrån information från undersökningen FEK om vilka varor och tjänster som är vanligast inom branschen.

Vilka branscher täcker PVI?

I likhet med PIN täcker inte PVI hela näringslivet, utan i dagsläget endast produktionen inom industri , tjänste- och byggsektorn (B–S exkl. K och O). Det som saknas för att täcka hela det privata näringslivet är jordbruk, skogsbruk och fiske samt finans- och försäkringsverksamhet. PVI täcker inte heller icke vinstdrivande organisationer och offentliga myndigheter. Trots att flera delar saknas täcker ändå PVI lite mer än 70 procent av totala BNP, vilket gör det till en värdefull konjunkturindikator.

Hur redovisas PVI?

PVI redovisas i både fasta och löpande priser, och även kalenderkorrigerade samt säsongrensade tal varje månad. PVI redovisas också justerat för lagerförändringar, detta varje kvartal.

Komplettering av tidsserien

Då det är avgörande för flera av statistikens användare att ha tillgång till långa tidsserier för att skatta modeller och analysera data i ett längre tidsperspektiv har SCB valt att konstruera en tidsserie för åren 2010–2014. För att skapa dessa tidsserier har SCB med hjälp av befintliga index (Industriproduktionsindex, Tjänsteproduktionsindex och PIN) och dessas utveckling från januari 2010 till december 2014 skrivit tillbaka PVI till januari 2010. Det är viktigt att tänka på vid användning av äldre perioder än januari 2015 att denna historik är modellskattad på detta sätt.

Statistikens kvalitet och osäkerhetskällor

PVI har ingen egen datainsamling utan bygger i huvudsak på de två undersökningarna Omsättning inom tjänstesektorn (HA0101) och Konjunkturstatistik för industrin (NV0501). Detaljer om insamlingen finns att läsa i dokumentation om dessa undersökningar. För dessa finns dokumentation om metoder och kvalitet. Urvalen i dessa undersökningar dras för att täcka mellan 90–95 procent av omsättningen inom varje bransch. Svarsfrekvensen i dessa undersökningar ligger mellan 75–100 procent. Därtill kompletteras statistiken med information på branschnivå om försäljningsintäkter för hela rampopulationen från momsregistret varje kvartal.

Praktiskt om produktsidor och statistiknyheter

PVI publiceras cirka 35 dagar efter respektive referensmånads slut och statistiken offentliggörs i Statistikdatabasen. Allt material om indexet såsom ingång till Statistikdatabasen, dokumentation om hur statistiken tas fram och dokumentation om statistikens kvalitet finns samlat under produktsidan:

Produktionsvärdeindex

Kontakt

E-post
pin@scb.se