SCB publicerar ett antal kortperiodiska indikatorer över ekonomisk aktivitet, vars syfte är att i ett tidigt skede ge en bild av hur den kvartalsvisa beräkningen av BNP kommer utvecklas. Indikatorerna utgör centrala underlag för en mängd prognosmakare, bland annat för Riksbanken i sitt arbete med penningpolitik och för Finansdepartementet i sitt arbete med finanspolitik.

Tabellen nedan ger en översiktlig bild av hur Produktionsvärdeindex (PVI), BNP-indikatorn och BNP-kvartal skiljer sig åt med avseende på periodicitet och publiceringstidpunkt. Indikatorerna publiceras på månadsbasis, cirka 35 dagar efter avslutad referensmånad, och BNP-kvartal publiceras på kvartalsbasis, cirka 60 dagar efter avslutat referenskvartal. Indikatorerna skiljer sig i sin tur åt sett till vilken data som ligger till grund för beräkningarna samt på vilken aggregeringsnivå som resultatet publiceras. PVI avser att ge en bild av hur aktiviteten inom näringslivet har utvecklats och redovisas på branschspecifik nivå. BNP-indikatorn avser att ge en bild av hur hela ekonomin har utvecklats, och inkluderar således andra delar av ekonomin utöver näringslivets produktion. BNP-indikatorn redovisas enbart som ett aggregerat utvecklingstal, och ger därför ingen bild över hur specifika branscher eller delar av ekonomin utvecklats.

^{Tidpunkt t representerar aktuell referensmånads slut. Tidpunkt t* representerar aktuellt referenskvartals slut. BNP-indikatorn publiceras t+30 vid kvartalsslutsmånad.}

Avsikten med denna text är att på ett mer detaljerat plan redogöra för hur PVI och BNP-indikatorn tas fram. Indikatorerna jämförs för att visa på vad som skiljer dem åt och vad som kan orsaka skillnader i hur de beskriver den ekonomiska aktiviteten. BNP-kvartal, vilken ska ge en kvartalsvis bild över den ekonomiska aktiviteten, beskrivs inte närmare i denna text.

Se BNP-kvartal för en mer heltäckande beskrivning.

Produktionsvärdeindex

Syftet med PVI är att spegla aktivitetsutvecklingen inom näringslivet under den aktuella referensperioden. Med aktiviteten i näringslivet menas produktionsvärdet, med andra ord värdet i producentledet av verksamheternas bruttoproduktion. De datakällor som används för att skatta PVI är en kombination av insamlade blankettuppgifter om företags omsättning och momsuppgifter från Skatteverket. För några branscher används i stället produktionsvolymer. De används när omsättning bedömts vara en dålig indikator på produktion, till exempel i branscher där produktionstiden är lång och försäljning sker sällan. PVI publiceras som ett index där enskilda branscher vägs samman med hjälp av uppgifter om förädlingsvärde från nationalräkenskapernas skattningar av BNP. Med tanke på att PVI löpande enbart samlar in uppgifter om företagens omsättning, och således inte kostnader, antas förädlingsvärden vara konstanta under året.

PVI bygger delvis på blankettinsamlade omsättningsuppgifter, och genom att kombinera dessa med uppgifter om moms från Skatteverket görs en totalundersökning av samtliga företag i urvalsramen. Företagens redovisningsfrekvens av moms skiljer sig åt och beror på storleken på företagets årsomsättning. Den bedömning som gjorts är att momsuppgifter endast kan användas i beräkningar efter ett avslutat kvartal eftersom alla företag med en årsomsättning över 1 mnkr då ska ha lämnat uppgifter om moms till Skatteverket. Eftersom en del av momsuppgifterna endast finns på kvartal fördelas de ut enligt det månadsmönster som finns från blankettuppgifter. Detta betyder att den första publiceringen av en referensperiod enbart skattas baserat på utvecklingen i blankettuppgifter. Först efter ett avslutat kvartal kan ett slutligt resultat för PVI tas fram som en totalundersökning för varje månad som ingår i kvartalet. Utöver möjligheten att revidera blankettuppgifter i efterhand kan de månatliga skattningarna även revideras då moms tas in.

För att få fram preliminära resultat för varje månad i ett kvartal som inte är avslutat används en framskrivning. Framskrivning sker genom att ta fram en utveckling för aktuell månad (m,y) jämfört med motsvarande månad föregående år (m,y-1). Den årliga utvecklingen används för att skriva fram den slutliga nivån för motsvarande månad föregående år (m,y-1). Exempel:

Produktionsvärdet i blankettuppgifter för aktuell månad och aktuellt år är 120. Produktionsvärdet i blankettuppgifter för motsvarande månad föregående år är 110. Den årliga utvecklingen blir då 120/110≈1,09. Det slutliga produktionsvärdet som baseras på både blankettuppgifter och momsuppgifter för motsvarande månad föregående år är 108. Det preliminära produktionsvärdet för aktuell månad och aktuellt år blir då 108*1,09≈118.

Anledningen till att en framskrivning används i stället för att använda nivån från blankettuppgifterna är för att minska storleken på revideringar mellan preliminära och definitiva resultat. Preliminära resultat tas fram genom framskrivning och definitiva resultat tas fram som en totalundersökning baserat på blankettuppgifter och momsuppgifter.

I den månatliga publiceringen av PVI sker ingen lagerkorrigering av industribranschernas produktion. Det beror framför allt på att lagerstatik enbart publiceras på kvartalsbasis. I samband med varje definitiv beräkning av PVI, vilket sker efter avslutat referenskvartal, genomförs en lagerkorrigering av PVI som separat publiceras som lagerkorrigerad PVI (LPVI). Detta kan ge upphov till revidering av tidigare publicerade resultat.

BNP-indikatorn

Indikatorberäkningens övergripande struktur följer till stor del den ordinarie kvartalsvisa BNP-sammanställningen. Samtliga poster i försörjningsbalansen samt förädlingsvärden för respektive institutionell sektor beräknas var för sig för att sedan aggregeras till BNP-utfall från ekonomins användnings- respektive produktionssida. Dessa stäms sedan av till en slutlig BNP. Skillnader i vilka underlag som är tillgängliga leder dock till att flertalet områden beräknas och aggregeras med andra metoder.

Beräkningarna av BNP-indikatorn – BNP från produktionssidan

Huvudkällan för produktion i näringslivet är, på samma sätt som för BNP-kvartal, PVI. Beräkningen blir därför med några undantag i princip densamma. Ett större avsteg förklaras av skillnaden mellan den månadsvisa preliminära PVI-publiceringen som finns tillgänglig i tid för indikatorsammanställningen och den definitiva kvartalsvisa PVI som används i ordinarie kvartalsberäkningar. Den första månadssammanställningen av PVI bygger på blankettuppgifter som sen till den definitiva sammanställningen kompletteras med omsättningsuppgifter från Skatteverkets momsdeklarationsregister i undersökningens urvalsundersökta stratum. Den första PVI-sammanställningen, och BNP-indikatorn, beräknas innan deklarationsperioden för många företag är avslutad och det är därför inte möjligt att på samma sätt som i definitiva PVI direkt observera omsättningen för hela undersökningsramen. Viktat efter omsättning har dock runt 70–80 procent av momsdeklarationerna hunnit inkomma när indikatorn beräknas och för branscher med typiskt högt momsinflöde och lägre urvalstäckning i PVI använder BNP-indikatorn en sammanvägning av utvecklingen i de båda källorna.

Även den offentliga förvaltningens förädlingsvärde kan beräknas efter likartade principer som i ordinarie sammanställning. Produktionsutvecklingen i fasta priser bygger på en kombination av underlag på arbetsinsatsen i offentlig sektor och en samling direkta mått på produktion av vissa typer av offentligt tillhandahållna tjänster, så som antalet inskrivna elever i kommunala skolor eller antalet utförda behandlingar på regionernas sjukhus. Ett urval av produktionsmåtten är tillgängliga i tid och arbetsinsatsen sammanställs främst från en preliminär AKU där de sista dagarna i månaden modellskattas. Förädlingsvärdet, och användningssidans offentliga konsumtion, kan sedan modellskattas från produktionen.

BNP från användningssidan

BNP från användningssidan skattas månadsvis med hjälp av en regressionsmodell med fem indikatorer:

• Hushållskonsumtion: HUKO-indikatorn
• Export: utrikeshandel med varor plus tjänsteexport från moms
• Import: utrikeshandel med varor plus tjänsteimport från moms
• Offentlig konsumtion: volymer och timmar
• Utgifter enligt momsregistret: Proxy för lager- och fasta bruttoinvesteringar

Vid beräkning av tredje månaden i innevarande kvartal aggregeras användningssidan för kvartalet som helhet, på samma sätt som produktionssidan, med en sammanvägning av komponenternas utvecklingstal med respektive BNP-vikt i samma period föregående år. Kvartalsutfallet utgör sedan en ram för de regressionsskattade månadssiffrorna, vilket gör det möjligt att ta in kvartalsvisa underlag på lagerinvesteringar.

Användningssidans största komponent, hushållskonsumtionen, baseras till största del på den Månatliga indikatorn över hushållens konsumtionsutgifter (HUKO-indikatorn). Den ämnar skatta utvecklingen i den ändamålsfördelade hushållskonsumtionen vilket även är vad som behövs för att beräkna BNP. HUKO-indikatorn täcker inte hushållskonsumtionens utlandsposter. Dessa prognosskattas i BNP-indikatorn i granskningssyfte men har ingen inverkan på BNP-utfallet i och med att samma poster ligger med omvänt tecken i utrikeshandeln. HUKO-indikatorn har underlag som till ca 80 procent motsvarar de i ordinarie nationalräkenskaper. Kort beskrivet bygger den i större utsträckning på den omsättningsdata som i ordinarie kvartalsberäkning används för ca hälften av konsumtionen. Till omsättningen läggs en modell för boende- och energiutgifter som i stort motsvarar de i ordinarie beräkning. För kvartalets sista månad är HUKO-indikatorn inte helt sammanställd i tid. Huvuddelen av dess komponenter är dock beräknade och en preliminär version kan tas fram baserat på dessa beräkningar kompletterat med underlag från momsregistret. Omsättningsstatistiken som ligger till grund för HUKO-indikatorn baseras i grunden på samma undersökningar som PVI. De kommer därför revideras på motsvarande sätt i ordinarie beräkningen när den preliminära statistiken som används i indikatorn ersätts med mer definitiv.

Utrikeshandeln kan grovt delas upp i handel med varor respektive handel med tjänster. För varuhandeln kan den ordinarie huvudkällan Utrikeshandel med varor användas. För tjänsterna blir huvudkällan Skatteverkets momsregister då kvartalsundersökningen Utrikeshandel med tjänster inte finns på månadsbasis.

Investeringar kan delas upp i undergrupperna fasta bruttoinvesteringar respektive lagerinvesteringar. På samtliga övriga områden bygger indikatorn genomgående på månadsvisa underlag. Undantaget är lagerinvesteringar där det inte finns några tydliga månadsvisa alternativ till den kvartalsvisa undersökningen Företagens lager. Det här gör att beräkningen av bruttoinvesteringar skiljer sig mellan första och andra beräkningstillfället avseende ett referenskvartal och det tredje sista beräkningstillfället där även lagerinformationen finns att tillgå. Vid beräkningstillfällena för kvartalets två första månader där lagerdata inte är tillgängligt används utgiftsutvecklingen som indikator för hela bruttoinvesteringsaggregatet. Utgifterna täcker delar av lagerinvesteringarna i och med att företag bygger upp insats- och handelsvarulager genom inköp och är en av få underlag som alls innehåller månadsvis information om lagerinvesteringar. Utgiftsberäkningen för hela bruttoinvesteringsaggregatet beräknas även vid sammanställningen av månad tre, men det sker parallellt med den uppdelade kvartalsberäkningen som då utgör en ram för bruttoinvesteringarna för kvartalet som helhet.

Avstämd skattning

BNP från produktions- och användningssidan stäms sedan av med 50 procent från produktionssidan och 50 procent från användningssidan. Detta motsvarar den princip som även används i de kvartalsvisa BNP-beräkningarna.