Sveriges BNP växte i bra fart andra kvartalet, då den ökade med 0,8 procent, säsongrensat jämfört med kvartalet innan. Tillväxten ligger klart över de senaste 10 årens genomsnitt på 0,4 procent. Den ligger också väl över BNP-utvecklingen i Europa (EU28) som uppmättes till 0,4 procent andra kvartalet. Det var främst hushållens konsumtion och lagerinvesteringarna som drog upp tillväxten. Allra störst bidrag kom från lagerinvesteringarna, där det skedde en kraftig lageruppbyggnad inom tillverkningsindustrin. Bakom den ökade hushållskonsumtionen låg framför allt ökade bilinköp, vilket sannolikt hänger ihop med införandet av en ny fordonsskatt. Klädkonsumtionen ökade också mer än på länge.

Utrikeshandeln höll tillbaka Sveriges BNP-tillväxt för andra kvartalet i följd. Exporten ökade jämfört med kvartalet innan, men en stark importutveckling resulterade i ett negativt exportnetto . Den del av svensk ekonomi som varit motorn i tillväxten de senaste åren, de fasta bruttoinvesteringarna, minskade något och bidrog också negativt till utvecklingen.

Produktionen i näringslivet fortsatte att växa i god takt andra kvartalet, där det främst var tjänsteproducenterna som stod för drivkraften. Varubranschernas produktion mattades däremot av. Även byggproduktionen, som har ökat mycket de senaste fyra åren i kölvattnet av ökade bostadsinvesteringar, dämpades och ökade endast svagt andra kvartalet.

Sveriges ekonomi – statistiskt perspektiv, nr 3 2018