Hushållen ökade sina kostnaderna för hälso- och sjukvård

Hälso- och sjukvårdens andel av BNP ökade 2013 jämfört med tidigare år. Åren 2011 och 2012 uppgick andelen till 10,6 respektive 10,8 procent av BNP. År 2013 uppgick andelen till 11 procent. Inom den botande och rehabiliterande vården visade bland annat tandvården på ökade kostnader jämfört med 2012. Ökningen var 4,3 procent mätt i löpande priser vilket kan jämföras med året innan då ökningen var 0,5 procent. Det var framförallt hushållens tandvårds¬kostnader som steg och de ökade mer än de offentliga tandvårdskostnaderna.

Receptfria mediciner fortsatte att öka starkt. Ökningen mellan 2012 och 2013 var 9,6 procent mätt i löpande priser vilket kan jämföras med kostnaden för receptbelagd medicin som var oförändrad jämfört med 2012. Ökningen av kostnaderna för de receptfria medicinerna var dock inte lika kraftig som året innan då de ökade med drygt 16 procent.

Hushållen ökade totalt sett sina kostnader för hälso- och sjukvård med 6,4 procent mätt i löpande priser jämfört med 2012. Det är betydligt mer än offentlig förvaltning som ökade sina kostnader med 3,6 procent. Mest ökade dock den hälso- och sjukvård som finansieras via privata sjukvårdsförsäkringar. Dessa beräkningar grundas på data över inbetalda premier från både hushåll och arbetsgivare. Dock är det fortfarande en mindre del av de totala hälso- och sjukvårdskostnaderna som finansieras genom privata sjukvårdsförsäkringar. I förhållande till totala kostnader så utgör den finansieringen mindre än 1 procent av de totala hälso- och sjukvårdskostnaderna.

Kostnaderna för hälso- och sjukvård inom omsorgen för äldre och för personer med funktionsnedsättning ökade något mer jämfört med året innan. Ökningen var 3,7 procent i löpande priser. Den del som steg mest inom detta område var hemsjukvårdskostnaderna till personer boende i ordinärt boende.

Hälso- och sjukvårdens huvudområden

Hälso- och sjukvårdens kostnader kan, grovt sett, delas in i sju huvudområden. Över hälften av alla kostnader går till den botande och rehabiliterande vården. En fjärdedel av vården avser hälso- och sjukvård inom omsorgen för äldre och för personer med funktionsnedsättning. I de kostnaderna ingår även omvårdnadskostnader. Den tredje största kostnaden är läkemedelskostnader till öppenvårdspatienter vilket omfattar både receptbelagda och receptfria läkemedel. Hushållen betalar ungefär hälften av de totala läkemedels¬kostnaderna.

Hälso- och sjukvårdens störste finansiär är offentliga myndigheter som år 2013 stod för 84 procent av de totala kostnaderna. Även hushållen stod för en stor del, kostnadsandelen uppgick till 15 procent. Bland de övriga finansiärerna fanns företag samt hushållens ideella organisationer.

Uppdaterade manualer

Statistiska centralbyrån har beräknat och redovisat Hälsoräkenskaper sedan 2008. Från och med denna publicering redovisas data enligt den uppdaterade förordningen av Europeiska National- och regional-räkenskapssystemet 2010 (ENS 2010). Beräkningarna har också anpassats till den uppdaterade versionen av manualen A System of Health Accounts 2011 (SHA 2011). I samband med anpassningen till de nya regelverken har även metoder och källor setts över. Uppdateringarna har medfört att hälso- och sjukvårdens andel av BNP nu är högre än enligt tidigare publicerad data.

Data redovisas för åren 2001–2013, dock är inte 2001–2010 helt jämförbart med åren 2011–2013 vilket innebär att tidsserien innehåller ett tidsseriebrott. Tidsseriebrottet avser området hälso- och sjukvård inom omsorgen för äldre och för personer med funktionsnedsättning.

Hälso- och sjukvårdens investeringar redovisas numera separat och påverkar därmed inte hälso- och sjukvårdens andel av BNP. När det gäller redovisningen av forskning och utveckling (FoU) så skiljer sig de bägge manualerna åt. Enligt ENS ska FoU kostnader redovisas som investering medan dessa kostnader enligt SHA helt ska exkluderas. Hälsoräkenskaperna har valt redovisa enligt SHA manualen och därmed exkludera dessa kostnader.

Utökning av begreppet hälso- och sjukvård

I och med införandet av SHA 2011 har hälso- och sjukvårdsbegreppet utökats. Utökningen avser kostnader för den del av vården som äldre och personer med funktionsnedsättning erhåller i form av personlig omvårdnad (ADL insatser). Kostnader för personlig omvårdnad har inte ingått i tidigare publiceringar av Hälsoräkenskaperna. Vid tidigare publiceringar har endast skattningar av den vård som kommunerna är skyldiga att erbjuda enligt 18 § Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) ingått. På grund av brist på underliggande data kommer endast åren 2011–2013 att vara helt jämförbara. För åren 2001–2010 redovisas kostnaderna enligt tidigare regelverk dvs. utifrån SHA 1.0 och inkluderar således endast hälso- och sjukvårdskostnader enlig 18 § HSL. De kostnader som avser serviceinsatser (IADL-insatser) redovisas som hälsorelaterade kostnader. Dessa kostnader klassas inte som en del av den huvudsakliga hälso- och sjukvården och påverkar inte hälso- och sjukvårdens andel av BNP.