Till innehåll på sidan

Hälsoräkenskaper 2015:

Hälso- och sjukvårdens andel av BNP uppgick till 11 procent

Statistiknyhet från SCB 2017-03-30 9.30

Hälso- och sjukvårdens andel av BNP uppgick år 2015 till 11,0 procent. Det visar beräkningar av Hälsoräkenskaperna. De offentliga myndigheterna finansierade 84 procent av de totala kostnaderna medan hushållen genom patientavgifter och andra avgifter stod för 15 procent. Data finns endast tillgängligt i löpande priser vilket innebär att de utvecklingstal som redovisas avser utveckling i löpande priser.

Kostnaderna för hälso- och sjukvården som del av BNP minskade marginellt

Hälso- och sjukvårdens andel av BNP minskade något 2015 jämfört med föregående år. Åren 2013 och 2014 uppgick andelen till 11,1 procent av BNP, år 2015 uppgick andelen till 11,0 procent. I ett något längre tidsperspektiv har Hälso- och sjukvården andels av BNP ökat, år 2011 uppgick andelen till 10,7 procent.

Totalt ökade kostnaderna för hälso- och sjukvård med 5,0 procent jämfört med föregående år. Inom den botande och rehabiliterande vården ökade kostnaderna för övrig specialiserad öppenvård med 3,7 procent jämfört med föregående år.

Kostnaderna fortsatte att öka både för receptförskrivna- och receptfria mediciner. Ökningen mellan 2014 och 2015 var 4,7 procent för receptförskrivna mediciner och 6,7 procent för receptfria mediciner.

Offentlig förvaltning ökade totalt sett sina kostnader för hälso- och sjukvård med 5,4 procent medan hushållen ökade sina kostnader med 2,8 procent jämfört med 2014. Den övriga hälso- och sjukvården som finansieras via frivilliga sjukvårdsförsäkringar, hushållens icke-vinstdrivande organisationer samt företag står för cirka 1 procent av de totala kostnaderna. Inom den gruppen ökade den vård som finansierades av frivilliga sjukvårdsförsäkringar med 9,6 procent och den hälso- och sjukvård som finansieras via företag med 5,8 procent. Den hälso- och sjukvård som finansierades via hushållens icke-vinstdrivande organisationer var på samma nivå som 2014.

Kostnaderna för hälso- och sjukvård inom omsorgen för äldre och för personer med funktionsnedsättning ökade med 5,5 procent jämfört med året innan. Den del som steg mest inom detta område var kostnader för omvårdnadstjänster till personer boende i ordinärt boende.

Hälso- och sjukvårdens huvudområden

Hälso- och sjukvårdens kostnader kan, grovt sett, delas in i sju huvudområden. Över hälften av alla kostnader går till den botande och rehabiliterande vården. En fjärdedel av vården avser hälso- och sjukvård inom omsorgen för äldre och för personer med funktionsnedsättning. I de kostnaderna ingår även omvårdnadskostnader. Den tredje största kostnaden är läkemedelskostnader till öppenvårdspatienter vilket omfattar både receptbelagda och receptfria läkemedel. Hushållen betalar ungefär hälften av de totala läkemedelskostnaderna.

Hälso- och sjukvårdens kostnader fördelade på ändamål år 2015

Diagram

Hälso- och sjukvårdens störste finansiär är offentliga myndigheter som år 2015 stod för 84 procent av de totala kostnaderna. Även hushållen stod för en stor del, kostnadsandelen uppgick till 15 procent. Jämfört med 2014 så har andelen som offentliga myndigheter finansierar ökat med en procentenhet medan hushållens andel har minskat med en procentenhet. Bland de övriga finansiärerna, som tillsammans står för 1 procent, fanns företag, privata sjukvårdsförsäkringar samt hushållens icke-vinstdrivande organisationer.

Definitioner och förklaringar

Hälsoräkenskaperna grundas på Nationalräkenskapernas begrepp. Basen för beräkningarna utgörs till stor del av den offentliga förvaltningens konsumtions- och investeringsutgifter för hälso- och sjukvård. Dessutom ingår hushållens konsumtion av hälso- och sjukvård som utgörs bland annat av patientavgifter samt kostnader för läkemedel, både receptbelagda och receptfria. Samtliga hälso- och sjukvårdskostnader redovisas i ett tre-axel system utifrån dess ändamål, finansiär och producent. Data finns endast tillgängligt i löpande priser vilket innebär att de utvecklingstal som redovisas avser utveckling i löpande priser. Data för år 2015 är att betrakta som preliminärt.

Statistiska centralbyrån har beräknat och redovisat Hälsoräkenskaper sedan 2008. Beräkningarna sker i enlighet med manualen A System of Health Accounts 2011 (SHA 2011) vilken är gemensam för OECD, Eurostat och WHO.

Data redovisas för åren 2001–2015, dock är inte 2001–2010 helt jämförbart med åren 2011–2015 vilket innebär att tidsserien innehåller ett tidsseriebrott. Tidsseriebrottet avser området hälso- och sjukvård inom omsorgen för äldre och för personer med funktionsnedsättning.

Med omvårdnadskostnader, även benämnd ADL-kostnad, menas personliga omvårdnadstjänster som exempelvis hjälp med att äta, påklädning samt personlig hygien.

Nästa publiceringstillfälle

Nästa statistiknyhet i serien publiceras under 2018.

Statistikdatabasen

Ytterligare information finns i Statistikdatabasen

Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.

Statistikansvarig myndighet och producent

SCB, Nationalräkenskaperna

E-post
nrinfo@scb.se

Förfrågningar

Fredrik Nilsson

Telefon
010-479 65 07
E-post
fredrik.nilsson@scb.se