Till innehåll på sidan

Offentliga förvaltningens sparande och bruttoskuld 2016 enligt EU:s konvergenskriterier:

Offentliga finanser visade ett överskott på 50 miljarder kronor 2016

Statistiknyhet från SCB 2017-09-29 9.30

År 2016 uppgick den offentliga förvaltningens finansiella sparande till 50 miljarder kronor och den offentliga förvaltningens konsoliderade bruttoskuld till 1 859 miljarder kronor. Detta innebär att Sverige klarar EU:s konvergenskriterier. Jämfört med 2015 förstärktes den offentliga förvaltningens finanser med nästan 44 miljarder kronor.

Överskottet 2016 motsvarade 1,1 procent av BNP och förklaras främst av kraftigt ökade skatteinkomster men också av återbetalningar av EU-avgifter.

Den offentliga förvaltningens konsoliderade bruttoskuld ökade marginellt, med 3 miljarder kronor 2016, samtidigt som BNP i löpande priser ökade med 205 miljarder kronor. Skulden minskade från 44,2 procent av BNP 2015 till 42,2 procent av BNP 2016.

Sverige klarar därmed, liksom tidigare år, EU:s konvergenskriterier med marginal. Kriterierna anger att medlemsländernas offentliga sparande inte får vara lägre än minus 3 procent och att bruttoskulden inte får vara högre än 60 procent av BNP.

Statens konsoliderade bruttoskuld minskade med ungefär 12 miljarder kronor, vilket till stor del var en följd av ett kraftigt positivt finansiellt sparande. Det var framförallt upplåningen i korta räntebärande värdepapper som minskade. Placeringarna på skattekonto bedöms vid slutet av 2016 ha uppgått till 45 miljarder kronor, konsoliderat. De består av bolagssektorns och hushållens placeringar av överskottslikviditet till följd av det låga ränteläget i ekonomin. Dessa medel betraktas som inlåning i Maastrichtskulden och omföringen från skatteskuld till inlåning höjer skulden med motsvarande belopp. Den kommunala skulden ökade måttligt, med ungefär 26 miljarder kronor, vilket kan jämföras med ökningen mellan 2014 och 2015 som var 54 miljarder kronor.

Inom ramen för denna rapportering har uppgifterna för hela tidsserien från 1996 och framåt uppdaterats. Jämfört med föregående rapportering är det finansiella sparandet oförändrat i procent av BNP för 2013–2014, nedreviderat med 0,1 procentenhet 2015 och uppreviderat med 0,3 procentenheter för 2016.

Den offentliga förvaltningens konsoliderade bruttoskuld har reviderats upp med mellan 0,2 och 0,6 procentenheter i procent av BNP för perioden 2013–2016. Upprevideringen är främst en följd av förändrad bokföring av den tillfälliga förvaltningen av kommunala avgiftsbestämda pensioner. Tidigare bokfördes dessa pensionspremier som en pensionsskuld för kommunsektorn direkt mot hushållssektorn. Från och med denna beräkning bokförs istället en kortfristig skuld mot pensionsinstitut och hushållen har en fordran på pensionsinstituten. Omklassningen har skett till följd av diskussioner med Eurostat. Värdena är oförändrade men har flyttats från individuell tjänstepensionsskuld, vilken inte ingår i Maastrichtskulden, till kort skuld, som ingår i Maastrichtskulden. För åren 2015 och 2016 har även placeringarna på skattekontot justerats upp med 4 respektive 15 miljarder kronor.

Ett flertal andra områden har setts över inom ramen för denna beräkning. Mer information om revideringarna av tidsserien finns i PM Revideringar av offentliga finanser september 2017 .

I september 2017 revideras tidsserien för offentliga finanser (pdf)

Beräkningarna för den offentliga förvaltningens sparande och bruttoskuld har SCB levererat till Eurostat i enlighet med Europeiska unionens stabilitets- och tillväxtpakt. Uppgifterna regleras i Rådets förordning (EG) nr 479/2009 ändrad genom förordning 679/2010 samt 220/2014. Beräkningarna kommer att granskas av Eurostat och kan under processens gång komma att förändras. Om så blir fallet kommer de förändrade beräkningarna att publiceras av såväl SCB som Eurostat den 23 oktober, då Eurostat offentliggör materialet för samtliga länder inklusive Sverige.

Eurostats hemsida finns mer information om offentliga finanser och beräkningarna enligt EU:s konvergenskriterier (Excessive Deficit Procedure, EDP).

Jämförelse med ordinarie finansräkenskaper

Vid beräkningen enligt konvergenskriterierna gäller något annorlunda regler än i de ordinarie finansräkenskaperna. Bruttoskulden beräknas till exempel till nominellt värde, eftersom det är detta belopp som ska betalas när skulden förfaller. I de ordinarie finansräkenskaperna är skulden värderad till marknadsvärde, vilket motsvarar det värde den kan omsättas till. I bruttoskulden ingår enbart vissa finansiella instrument såsom sedlar, mynt, inlåning, räntebärande värdepapper och lån. I finansräkenskaperna ingår även ägarandelar och aktier/andelar i investeringsfonder, periodiseringsposter, derivat och tjänstepensioner.

Offentliga förvaltningens sparande och bruttoskuld enligt EU:s konvergenskriterier
Miljarder kronor2013201420152016
BNP 3 769,9 3 936,8 4 199,9 4 404,9
Finansiellt sparande ‑51,5 ‑61,4 6,6 50,5
I procent av BNP (%) ‑1,4 ‑1,6 0,2 1,1
Bruttoskuld 1 537,1 1 792,8 1 855,3 1 858,7
I procent av BNP (%) 40,8 45,5 44,2 42,2

Nästa publiceringstillfälle

2018-03-28 klockan 09.30.

Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.

Statistikansvarig myndighet och producent

SCB, Nationalräkenskaper

Adress
Box 24 300
104 51 Stockholm
E-post
nrinfo@scb.se

Förfrågningar

Katarina Johansson

Telefon
010-479 44 77
E-post
katarina.johansson@scb.se