Överskottet 2017 motsvarade 1,3 procent av BNP och förklaras främst av kraftigt ökade skatteinkomster. Skatter och sociala avgifter ökade mellan 2016 och 2017 med 83 miljarder kronor. Statens överskott var på samma nivå som under 2016 och uppgick till 72 miljarder kronor 2017. Både kommunal förvaltning, innehållande kommuner och landsting, och sociala trygghetsfonder redovisade underskott 2017. Den kommunala förvaltningens finansiella sparande förbättrades jämfört med föregående år medan sociala trygghetsfonder vände överskott till underskott under samma period.

Den offentliga förvaltningens konsoliderade bruttoskuld var i stort sett oförändrad mellan 2016 och 2017. Skulden minskade med knappt 1 miljard kronor samtidigt som BNP i löpande priser ökade med 199 miljarder kronor. Skulden minskade därmed från 42,1 procent av BNP 2016 till 40,3 procent av BNP 2017.

Statens såväl som sociala trygghetsfonders konsoliderade bruttoskuld minskade mellan 2016 och 2017, med knappt 8 respektive drygt 21 miljarder kronor, medan kommunsektorns skuld fortsatte öka, nu med 28 miljarder kronor. Skulden har uppdaterats för 2012 och framåt inom ramen för denna rapportering. Det handlar om mindre revideringar bland annat till följd av införande av valutaomvärdering för kommunernas lån i utländsk valuta.

Sverige klarade därmed, liksom tidigare år, EU:s konvergenskriterier med marginal. Kriterierna anger att medlemsländernas offentliga sparande inte får vara lägre än minus 3 procent och att bruttoskulden inte får vara högre än 60 procent av BNP.

Beräkningarna för den offentliga förvaltningens sparande och bruttoskuld har SCB levererat till Eurostat i enlighet med Europeiska unionens stabilitets- och tillväxtpakt. Uppgifterna regleras i Rådets förordning (EG) nr 479/2009 ändrad genom förordning 679/2010 samt 220/2014. Beräkningarna kommer att granskas av Eurostat och kan under processens gång komma att förändras. Om så blir fallet kommer de förändrade beräkningarna att publiceras av såväl SCB som Eurostat den 23 april, då Eurostat offentliggör materialet för samtliga länder inklusive Sverige.

På Eurostats hemsida finns mer information om offentliga finanser och beräkningarna enligt EU:s konvergenskriterier (Excessive Deficit Procedure, EDP).

Jämförelse med ordinarie finansräkenskaper

Vid beräkningen enligt konvergenskriterierna gäller något annorlunda regler än i de ordinarie finansräkenskaperna. Bruttoskulden beräknas till exempel till nominellt värde, eftersom det är detta belopp som ska betalas när skulden förfaller. I de ordinarie finansräkenskaperna är skulden värderad till marknadsvärde, vilket motsvarar det värde den kan omsättas till. I bruttoskulden ingår enbart vissa finansiella instrument såsom sedlar, mynt, inlåning, räntebärande värdepapper och lån. I finansräkenskaperna ingår även ägarandelar och aktier/andelar i investeringsfonder, periodiseringsposter, derivat och tjänstepensioner.

2018-09-28 klockan 09.30.