Överskottet i de offentliga finanserna motsvarade 0,5 procent av BNP. Statens överskott var oförändrat jämfört med 2018 och uppgick till 65 miljarder kronor 2019. Kommunal förvaltning redovisade underskott 2019. Underskottet var större än föregående år, vilket främst beror på att inkomstskatter utvecklades svagare än de senaste åren samtidigt som utgifterna ökade. Sociala trygghetsfonder redovisade ett överskott 2019 som var oförändrat jämfört med året innan.

Den offentliga förvaltningens konsoliderade bruttoskuld minskade

Den offentliga förvaltningens konsoliderade bruttoskuld minskade med 111 miljarder kronor mellan 2018 och 2019. En stor del av minskningen förklaras, utöver det statliga överskottet, av en lägre statlig vidareutlåning. Under samma period ökade BNP i löpande priser med 193 miljarder kronor. Skulden minskade därmed från 38,8 procent av BNP 2018 till 35,1 procent av BNP 2019.

Statens konsoliderade bruttoskuld minskade mellan 2018 och 2019, med 160 miljarder kronor och uppgick till 23,8 procent av BNP vid utgången av 2019. Den kommunala förvaltningens skuld fortsatte däremot att öka, nu med 58 miljarder kronor. Sociala trygghetsfonders konsoliderade bruttoskuld minskade med 10 miljarder kronor mellan 2018 och 2019.

Finansiellt sparande har uppdaterats för 2018 till följd av att källmaterial har uppdaterats. Skulden har uppdaterats för 2016-2018 till följd av uppdaterat källmaterial. Skulden för åren 2002-2015 har även uppdaterats inom ramen för en åtgärdspunkt som tilldelades Sverige i samband med Eurostats dialogbesök 2019. Mer information om dialogbesöken finns på Eurostats hemsida.

Sverige klarar därmed EU:s konvergenskriterier med marginal, liksom tidigare år. Kriterierna anger att medlemsländernas offentliga sparande inte får vara lägre än minus 3 procent och att bruttoskulden inte får vara högre än 60 procent av BNP.

Beräkningarna för den offentliga förvaltningens sparande och bruttoskuld har SCB levererat till Eurostat i enlighet med Europeiska unionens stabilitets- och tillväxtpakt. Uppgifterna regleras i Rådets förordning (EG) nr 479/2009 ändrad genom förordning 679/2010 samt 220/2014. Beräkningarna kommer att granskas av Eurostat och kan under processens gång komma att förändras. Om så blir fallet kommer de förändrade beräkningarna att publiceras av såväl SCB som Eurostat den 22 april, då Eurostat offentliggör materialet för samtliga länder inklusive Sverige.

På Eurostats hemsida finns mer information om offentliga finanser och beräkningarna enligt EU:s konvergenskriterier (Excessive Deficit Procedure, EDP).

Jämförelse med ordinarie finansräkenskaper

Vid beräkningen enligt konvergenskriterierna gäller något annorlunda regler än i de ordinarie finansräkenskaperna. Bruttoskulden beräknas till exempel till nominellt värde, eftersom det är detta belopp som ska betalas när skulden förfaller. I de ordinarie finansräkenskaperna är skulden värderad till marknadsvärde, vilket motsvarar det värde den kan omsättas till. I bruttoskulden ingår enbart vissa finansiella instrument såsom sedlar, mynt, inlåning, räntebärande värdepapper och lån. I finansräkenskaperna ingår även ägarandelar och aktier/andelar i investeringsfonder, periodiseringsposter, derivat och tjänstepensioner.

2020-09-30 klockan kl. 09.30.