Coronapandemin påverkade de offentliga finanserna negativt 2020. Underskottet motsvarade 2,8 procent av BNP, vilket kan jämföras med ett överskott på 0,6 procent för 2019. Det är staten som nästan uteslutande finansierat de svenska coronastöden. Staten gick därmed från ett överskott på 68 miljarder 2019, till att istället redovisa ett underskott på 143 miljarder 2020.

Det är kommuner och regioner som är mottagare av flertalet av de statliga stöden. År 2020 redovisade de ett överskott på 13 miljarder vilket är en klar förbättring mot 2019. Sociala trygghetsfonder redovisade ett underskott på 10 miljarder 2020, främst till följd av lägre mottagna utdelningar.

Ökning av konsoliderade bruttoskulder

Den offentliga förvaltningens konsoliderade bruttoskuld ökade med 211 miljarder kronor mellan 2019 och 2020. Under samma period minskade BNP i löpande priser med 66miljarder kronor. Skulden ökade därmed från 34,9 procent av BNP 2019, till 39,6 procent av BNP 2020.

Statens konsoliderade bruttoskuld ökade mellan 2019 och 2020 med 176 miljarder kronor, och uppgick till 28,8 procent av BNP vid utgången av 2020. Den kommunala förvaltningens skuld fortsatte att öka, och växte under året med 35 miljarder kronor. Sociala trygghetsfonders konsoliderade bruttoskuld ökade med 1 miljarder kronor mellan 2019 och 2020.

EU:s konvergenskriterier

EU:s konvergenskriterier anger att medlemsländernas offentliga sparande inte får vara lägre än minus 3 procent, och att bruttoskulden inte får vara högre än 60 procent av BNP. Så trots pandemin klarade Sverige konvergenskriterierna. För 2020 har ett generellt undantag från stabilitets- och tillväxtpakten aktiverats, med hänvisning till en allvarlig ekonomisk nedgång i euroområdet eller unionen som helhet. Undantaget innebär att den tidsfrist, i normalfallet ett år, innan ett medlemsland anpassar sparande och skuld till Maastrichtkriterierna, kan förlängas.

Mer information om EU:s konvergenskriterier finns i avsnitt 1.1.1 i Kvalitetsdeklarationen för Offentliga förvaltningens sparande och budgetskuld enligt EU:s konvergenskriterier (EDP).

Offentliga förvaltningens sparande och bruttoskuld enligt EU:s konvergenskriterier

Finansiellt sparande har reviderats för perioden från 2001, inom ramen för en begränsad översyn av tidsserien som sker varje år. Skulden har reviderats för perioden från 2011.Beräkningarna för den offentliga förvaltningens sparande och bruttoskuld har SCB levererat till Eurostat i enlighet med Europeiska unionens stabilitets- och tillväxtpakt. Uppgifterna regleras i Rådets förordning (EG) nr 479/2009, ändrad genom förordning 679/2010 samt 220/2014.

Beräkningarna kommer att granskas av Eurostat och kan under processens gång komma att förändras. Om så blir fallet kommer de förändrade beräkningarna att publiceras av såväl SCB som Eurostat den 21 oktober, då Eurostat offentliggör materialet för samtliga länder inklusive Sverige.

På Eurostats webbplats finns mer information om offentliga finanser och beräkningarna enligt EU:s konvergenskriterier (Excessive Deficit Procedure, EDP).

Government finance statistics (Eurostat)

Jämförelse med ordinarie finansräkenskaper

Vid beräkningen enligt konvergenskriterierna gäller något annorlunda regler än i de ordinarie finansräkenskaperna. Bruttoskulden beräknas till exempel till nominellt värde, eftersom det är detta belopp som ska betalas när skulden förfaller.

I de ordinarie finansräkenskaperna är skulden värderad till marknadsvärde, vilket motsvarar det värde den kan omsättas till. I bruttoskulden ingår enbart vissa finansiella instrument såsom sedlar, mynt, inlåning, räntebärande värdepapper och lån. I finansräkenskaperna ingår även andra ägarandelar, aktier, andelar i investeringsfonder, periodiseringsposter, derivat och tjänstepensioner.

Nästa statistiknyhet i serien publiceras 2022-03-31 kl. 8.00.