Till innehåll på sidan

Socialt skydd i Sverige 1993-2020 (korrigerad 2022-04-22)

Utgifter för socialt skydd ökade som andel av BNP

Statistiknyhet från SCB 2022-03-31 8.00

Utgifterna för det sociala skyddet som andel av BNP ökade från 27,7 procent år 2019 till 29,6 procent år 2020. I löpande priser ökade utgifterna för socialt skydd under samma period medan BNP minskade. I det sociala skyddet ingår ersättningar som exempelvis pensioner och arbetslöshetsersättning samt förmåner som sjukvård, barnomsorg och boende för asylsökande.

År 2020 ökade de totala utgifterna för socialt skydd med 77,9 miljarder kronor jämfört med år 2019, vilket motsvarade en ökning med 5,6 procent. Motsvarande ökning mellan 2018 och 2019 var 2,5 procent. Utgifterna för socialt skydd var 1 476 miljarder kronor år 2020.

Som andel av BNP har utgifterna för det sociala skyddet varierat en del under åren. Totalt sett har utgifternas andel av BNP minskat från 35,6 procent 1993 till 29,6 procent 2020. Från 1993 till 2000 minskade andelen stadigt till 28,0 procent av BNP. Sedan år 2000 har andelen varierat mellan 27,2 procent som lägst (år 2007) till 30,1 procent som högst (år 2003).

Utgifter för ålderdom största utgiftsposten

Ålderdom är den funktion som står för den klart största delen av de sociala utgifterna. Under 2020 uppgick de till 44 procent av de totala utgifterna. Näst största utgiftspost var de sociala utgifterna för hälso- och sjukvård med knappt 29 procent. Därefter följer utgifterna för familj/barn och funktionshinder som utgjorde 10 respektive 9 procent av de totala förmånerna.

Procentuell fördelning av utgifterna för det sociala skyddet per funktion, år 2020

diagram

Utgifterna för ålderdom ökade med 29,2 miljarder mellan åren 2019 och 2020, vilket motsvarade 4,8 procent. Ålderspension, som är den största posten i utgifterna för ålderdom, ökade med 24,3 miljarder vilket motsvarade en ökning med 5,3 procent.

Hälso- och sjukvård

Utgifterna för hälso- och sjukvård ökade med 38 miljarder 2020 jämfört med föregående år. Det motsvarade en ökning med 10 procent. Både sluten- och öppenvård ökade. Slutenvården med 9,9 miljarder och öppen hälso- och sjukvård med 6,8 miljarder. Det motsvarade ökningar med 8,2 respektive 3,7 procent. Den betalda sjukledigheten ökade med 19,6 miljarder under samma period. Ökningen berodde till stor del på Covid-19 pandemin. Under år 2020 finansierade staten i varierande grad arbetsgivarnas sjuklönekostnader som ett ekonomiskt stöd under pandemin. Det medförde att arbetsgivarnas utgifter för sjuklön minskade med knappt 8 miljarder, medan statens utgifter för sjukfrånvaro ökade med drygt 22 miljarder.

Funktionshinder

Utgifterna för funktionshinder minskade med 0,8 miljarder 2020, vilket motsvarade en minskning med 0,6 procent. Hjälp i den dagliga livsföringen (assistansersättning och hemtjänst) minskade med 0,5 miljarder och 1,3 procent och vård och hjälp i särskilt boende ökade med 1,5 miljarder och 5,2 procent. Den inkomstbaserade sjuk- och aktivitetsersättningen fortsatte minska, vilket den gjort under en längre tid. Den minskade med 1,4 miljarder.

Familj/barn

Utgifterna för familj/barn ökade jämfört med föregående år. De ökade med 0,3 miljarder vilket motsvarade en ökning med 0,2 procent. Kontantförmånerna minskade under 2020, utom för barnbidrag mm. som ökade med 0,2 miljarder, vilket motsvarande en ökning på 0,5 procent.

Naturaförmånerna ökade under 2020. Den största ökningen stod vård i familjehem och HVB för som ökade med 0,9 miljarder och 5,4 procent. Utgifterna för barnomsorg till förskolebarn uppgick till knappt 52 miljarder och det var i stort sett samma nivå som för 2019.

Social utsatthet

Utgifterna för övrig social utsatthet fortsatte att minska under 2020. De minskade också mellan 2017 och 2019 efter att ha ökat relativt mycket både 2015 och 2016 till följd av kraftigt ökad migration. Det var främst övriga insatser och utgifter för boende som minskade 2020 till följd av minskat antal asylsökande. Övriga insatser minskade med 2,0 miljarder, vilket motsvarar en minskning med knappt 34 procent. Utgifter för boende minskade med 1,5 miljarder, vilket motsvarade en minskning med ungefär 21 procent jämfört med föregående år. Sammantaget minskade utgifterna för social utsatthet med 3,7 miljarder, en minskning med 10,6 procent.

Arbetslöshet

Under 2020 ökade utgifterna kopplade till arbetslöshet med totalt 13,1 miljarder eller knappt 33 procent jämfört med föregående år. Utgifter för arbetslöshetskassa mm stod för den största delen med 10,4 miljarder, en ökning med över 69 procent. Ökningen berodde på att arbetslösheten steg i samband med pandemin och att regering och riksdag beslutade att tillfälligt förändra vissa villkor i arbetslöshetskassan så att fler skulle kunna ta del av arbetslöshetsersättning. Utgifterna för arbetsmarknadsutbildningsbidrag mm ökade med 1,9 miljarder och för permitteringslön med 0,9 miljarder, vilket motsvarade ökningar på lite mer än 14, respektive 44 procent.

Totala utgifter för sociala förmåner per funktion som andel (%) av BNP. Miljoner kronor - löpande priser
Funktion 2015 2016 2017 2018 2019 2020
1. Sjukdom/Hälso- och sjukvård 315 392 330 674 341 184 360 613 378 513 416 484
2. Funktionshinder 128 813 127 193 129 644 133 179 132 915 132 069
3. Ålderdom 522 682 546 730 573 276 588 212 607 915 637 128
4. Efterlevande 14 081 13 685 13 375 12 767 12 412 12 050
5. Familj/Barn 125 133 130 987 131 962 141 564 145 810 146 086
6. Arbetslöshet 44 106 45 152 45 402 42 272 39 776 52 881
7. Boende 18 614 18 307 18 269 19 168 19 043 20 858
8. Övrig social utsatthet 39 713 59 937 48 884 39 450 34 570 30 891
Totala utgifter för sociala förmåner 1 208 534 1 272 665 1 301 996 1 337 225 1 370 954 1 448 447
Andel av BNP 28,4 28,8 28,2 27,7 27,1 29,0
Utgifter för administration /andra utgifter 24 536 25 218 26 577 26 715 27 124 27 565
Totala utgifter för det sociala skyddet 1 233 070 1 297 883 1 328 573 1 363 940 1 398 078 1 476 012
Andel av BNP 28,9 29,4 28,7 28,2 27,7 29,6

Stora skillnader mellan länderna i EU

I förhållande till andra länder i EU var Sverige i början av 90-talet det land med den högsta utgiften för det sociala skyddet i förhållande till BNP. De senaste åren har Sverige legat i närheten av EU-snittet. År 2019 var Frankrike det land med den högsta utgiften i förhållande till BNP med 33,6 procent. Danmark hade de näst högsta utgifterna med 31,3 procent av BNP. För Tyskland, med tredje högsta utgifterna, var utgifterna 30,3 procent av BNP. Irland var det EU-land med lägst andel och där uppgick utgifterna till 13,6 procent av BNP. För Rumänien, som hade näst lägst andel, uppgick utgifterna till 15,3 procent.

Ett problem vid internationella jämförelser är skillnader i ländernas beskattningsregler. En del länder beskattar vissa förmåner medan andra inte gör det.

Sveriges sociala förmåner består till drygt hälften av kontantförmåner, de flesta av dessa är skattepliktiga. Om man tar hänsyn till beskattningen sjunker de sociala förmånernas andel av BNP, exklusive administration, för år 2020 från 29,0 procent inklusive skatt till 25,7 procent exklusive skatt.

Definitioner och förklaringar

Socialt skydd definieras här som samtliga insatser från offentliga eller privata organ som syftar till att avlasta hushåll och enskilda personer från speciellt definierade risker eller att tillgodose speciellt definierade behov. En förutsättning är att insatsen inte kräver en samtidig gentjänst och att den inte är baserad på individuella arrangemang. Förmånerna kan antingen vara kontanta eller i natura. Exempel på naturaförmåner är sjukvård och barnomsorg där förmånstagaren erhåller en tjänst istället för pengar. 

Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.

Statistikansvarig myndighet och producent

SCB

Förfrågningar

Christian Ekström

Telefon
010-479 67 04
E-post
christian.ekstroem@scb.se

Tove Lundén

Telefon
010-479 60 08
E-post
tove.lunden@scb.se