Utgifterna för ålderdom ökade med 22 miljarder mellan åren 2020 och 2021, vilket motsvarade 3,5 procent. Ålderspension, som är den största posten i utgifterna för ålderdom, ökade med 17,6 miljarder och motsvarade en ökning med 3,7 procent.

Hälso- och sjukvård

Utgifterna för hälso- och sjukvård ökade med 24 miljarder 2021 jämfört med året före. Det motsvarade en ökning med drygt 10 procent. Både sluten- och öppenvård ökade. Slutenvården med 10,3 miljarder och öppen hälso- och sjukvård med 17,2 miljarder. Det motsvarade ökningar med 8,2 respektive 3,8 procent. Den betalda sjukledigheten minskade med 4,4 miljarder under samma period. Minskningen skedde från en förhållandevis hög nivå för år 2020 då Covid-19 pandemin inträffade. Utgifterna var då 87,1 miljarder mot 82,7 år 2021. Året före pandemin låg utgiften på 67,5 miljarder.   

Funktionshinder

Utgifterna för funktionshinder ökade med 1,4 miljarder 2021, eller 1,0 procent. Hjälp i den dagliga livsföringen (assistansersättning och hemtjänst) ökade med 0,9 miljarder eller 2,3 procent och vård och hjälp i särskilt boende ökade med 1,4 miljarder eller 4,5 procent. Den inkomstbaserade sjuk- och aktivitetsersättningen fortsatte minska, vilket den gjort under en längre tid. Utgiften minskade med 1,6 miljarder mellan år 2020 och 2021.

Familj/barn

Utgifterna för familj/barn ökade jämfört med föregående år. De ökade med 1,5 miljarder vilket motsvarade en ökning med 1,0 procent. Alla kontantförmåner ökade under 2021. Föräldrapenning ökande mest med 0,7 miljarder kronor, vilket motsvarade 2,1 procent.

Naturaförmånerna ökade totalt sett under 2021, men den största posten barnomsorg till förskolebarn minskade med drygt en halv miljard och uppgick till 51,4 miljarder kronor. Den största ökningen stod vård i familjehem och HVB för med drygt 0,7 miljarder eller 4,0 procent.

Social utsatthet

Utgifterna för övrig social utsatthet fortsatte att minska under 2021 och har gjort så sedan 2017 efter höga nivåer under framförallt 2016 till följd av kraftigt ökad migration. Det var främst övriga insatser och utgifter för boende som minskade 2021 till följd av minskat antal asylsökande. Övriga insatser minskade med knappt 1,0 miljard, vilket motsvarar drygt 25 procent. Utgifter för boende minskade med 0,5 miljarder, vilket motsvarade 8,9 procent jämfört med föregående år. Sammantaget minskade utgifterna för social utsatthet med 2,2 miljarder, en minskning med 7,2 procent, och uppgick till totalt 28,9 miljarder under 2021.

Arbetslöshet

Under 2021 ökade utgifterna kopplade till arbetslöshet med totalt 2,4 miljarder eller 4,6 procent jämfört med föregående år. Av kontantförmånerna stod utgifter för arbetsmarknadsutbildningsbidrag mm för den största ökningen med 4,8 miljarder kronor eller knappt 32 procent. Utgiften för arbetslöshetskassa mm var fortfarande störst och uppgick till 22,8 miljarder, vilket var en minskning med 2,8 miljarder eller 10,8 procent jämfört med år 2020. Utgifterna för permitteringslön minskade med 2,2 miljarder eller 72 procent till 0,9 miljarder. Minskade utgifter för lönegarantin låg bakom då färre anställda drabbades av konkurser under 2021 jämfört med 2020.

Stora skillnader mellan länderna i EU år 2020

I förhållande till andra länder i EU var Sverige i början av 90-talet det land med den högsta utgiften för det sociala skyddet i förhållande till BNP. De senaste åren har Sverige legat i närheten av genomsnittet för EU. År 2020 placerade sig Sverige under genomsnittet med en andel på 29,3 procent jämfört med
EU-27 som hade 31,7 procent.

Samma år hade Frankrike den högsta utgiften i förhållande till BNP på 38,1 procent. Italien fanns på andra plats med 34,3 procent, tätt följt av Österrike och Tyskland med 34 respektive 33 procent. Av de nordiska länderna hade Danmark högst andel utgifter med 32,9 procent av BNP. Därefter kom i tur och ordning Finland, Norge och Island i intervallet från knappt 32 till drygt 30 procent. Irland var EU-landet med lägst andel år 2020 med 15,5 procent.

Main tables - Social protection - Eurostat (europa.eu)

Ett problem vid internationella jämförelser är skillnader i ländernas beskattningsregler. En del länder beskattar vissa förmåner, medan andra inte gör det.

Sveriges sociala förmåner består till drygt hälften av kontantförmåner av vilka de flesta är skattepliktiga. Om man tar hänsyn till beskattningen sjunker sociala förmåner exklusive administrationsutgifter som andel av BNP från 27,5 procent inklusive skatt, till 24,5 procent exklusive skatt år 2021.

Ett problem vid internationella jämförelser är skillnader i ländernas beskattningsregler. En del länder beskattar vissa förmåner medan andra inte gör det.

Sveriges sociala förmåner består till drygt hälften av kontantförmåner, de flesta av dessa är skattepliktiga. Om man tar hänsyn till beskattningen sjunker de sociala förmånernas andel av BNP, exklusive administration, för år 2020 från 29,0 procent inklusive skatt till 25,7 procent exklusive skatt.