Mellan åren 2014 och 2015 ökade de totala utgifterna för socialt skydd med 63,7 miljarder kronor, det är en ökning med 5,5 procent. Motsvarande ökning mellan 2013 och 2014 var 2,6 procent.

Som andel av BNP har utgifterna för det sociala skyddet varierat en del under åren. Totalt sett har utgifternas andel av BNP minskat från 36,1 procent 1993 till 29,3 procent 2015. Från 1993 till 2000 minskade andelen stadigt till 28,3 procent. Sedan år 2000 har andelen varierat mellan 27,4 procent som lägst (år 2007) till 30,4 procent som högst (år 2003).

Utgifter för ålderdom största utgiftsposten

Den funktion som stod för den klart största delen av de sociala utgifterna var ålderdom med 42 procent av utgifterna 2015. Näst största utgiftspost var de sociala utgifterna för hälso- och sjukvård med 26 procent. Därefter följer utgifterna för funktionshinder och familj/barn som utgör 12 respektive 10 procent av de totala förmånerna.

Utgifterna för ålderdom ökade med 24,7 miljarder i löpande priser mellan åren 2014 och 2015, vilket motsvarar 5,2 procent. Ökningen är betydligt högre än året innan vilket beror på den pensionsbroms som slog till 2014 då en stor andel av pensionärerna fick lägre inkomst- och tilläggspension. 2015 års ökning är dock ungefär lika stor som under åren 2012 och 2013. Ålderspensionen, som är den största posten i utgifterna för ålderdom, ökade med 19,2 miljarder 2015 vilket motsvarar 5,3 procent. Även naturaförmåner såsom vård och stöd i särskilt och ordinärt boende bidrog till ökade utgifter.

Utgifterna för hälso- och sjukvård ökade med 18,2 miljarder 2015 jämfört med föregående år. Det motsvarar en ökning med 6,1 procent. Det är den betalda sjukledigheten, vilken ökar med 12,4 procent, som står för den största ökningen. Både sjukpenningen som betalas ut från Försäkringskassan och sjuklönen från arbetsgivarna bidrar till ökningen. Sjukpenningen ökade med 13,9 procent jämfört med 2014 medan sjuklönen från arbetsgivarna ökade med 12,2 procent under samma period.

Utgifterna för arbetslöshet ökade med 0,3 miljarder 2015 jämfört med 2014, vilket motsvarar en ökning på 0,7 procent. Detta efter att ha minskat med 3,4 miljarder mellan 2013 och 2014. Utbetalningar av arbetslöshetsersättningar minskade med 1,0 miljarder kronor. En av de utgifter som ökade var kostnaden för etableringsersättningen till nyanlända som ökade med 0,8 miljarder kronor. Även köpt arbetsmarknadsutbildning samt platsförmedling och vägledning ökade med 0,7 respektive 0,5 miljarder.

Övrig social utsatthet står för cirka tre procent av de totala sociala utgifterna, men var den funktion som ökade mest procentuellt sett mellan 2014 och 2015. Utgifterna ökade med 10,0 miljarder kronor vilket motsvarar 33,5 procent. Antalet asylsökande stod för en rekordstor ökning under slutet av 2015 och de ökade utgifterna förklaras främst av ökade kostnader för asylboende. Även mellan 2013 och 2014 stod denna funktion för den största procentuella ökningen med 12,2 procents ökning.

Utgifterna för funktionen funktionshinder ökade med 2,8 procent, 3,8 miljarder, mellan 2014 och 2015. Den inkomstbaserade sjuk- och aktivitetsersättnigen minskade med 4,2 procent medan vård och stöd i både särskilt och ordinärt boende ökade med 4,0 respektive 6,0 procent.

Utgifterna för familj/barn ökade med 4,0 procent medans utgifterna för boende ökade med 1,8 procent

På Eurostats hemsida publiceras dessa data för alla EU länderna i en databas under: Population and social conditions – Social protection.

Eurostat