Till innehåll på sidan

Socialt skydd i Sverige 1993–2015:

Utgifterna för socialt skydd minskade något som andel av BNP

Statistiknyhet från SCB 2017-03-31 9.30

Utgifterna för det sociala skyddet ökade i löpande priser men minskade i förhållande till BNP år 2015. Som andel av BNP minskade utgifterna från 29,5 procent år 2014 till 29,3 procent år 2015. I det sociala skyddet ingår ersättningar som exempelvis pensioner och arbetslöshetsersättning samt förmåner som sjukvård och barnomsorg.

Mellan åren 2014 och 2015 ökade de totala utgifterna för socialt skydd med 63,7 miljarder kronor, det är en ökning med 5,5 procent. Motsvarande ökning mellan 2013 och 2014 var 2,6 procent.

Som andel av BNP har utgifterna för det sociala skyddet varierat en del under åren. Totalt sett har utgifternas andel av BNP minskat från 36,1 procent 1993 till 29,3 procent 2015. Från 1993 till 2000 minskade andelen stadigt till 28,3 procent. Sedan år 2000 har andelen varierat mellan 27,4 procent som lägst (år 2007) till 30,4 procent som högst (år 2003).

Utgifter för ålderdom största utgiftsposten

Den funktion som stod för den klart största delen av de sociala utgifterna var ålderdom med 42 procent av utgifterna 2015. Näst största utgiftspost var de sociala utgifterna för hälso- och sjukvård med 26 procent. Därefter följer utgifterna för funktionshinder och familj/barn som utgör 12 respektive 10 procent av de totala förmånerna.

Procentuell fördelning av utgifterna för det sociala skyddet per funktion, år 2015

Utgifterna för ålderdom ökade med 24,7 miljarder i löpande priser mellan åren 2014 och 2015, vilket motsvarar 5,2 procent. Ökningen är betydligt högre än året innan vilket beror på den pensionsbroms som slog till 2014 då en stor andel av pensionärerna fick lägre inkomst- och tilläggspension. 2015 års ökning är dock ungefär lika stor som under åren 2012 och 2013. Ålderspensionen, som är den största posten i utgifterna för ålderdom, ökade med 19,2 miljarder 2015 vilket motsvarar 5,3 procent. Även naturaförmåner såsom vård och stöd i särskilt och ordinärt boende bidrog till ökade utgifter.

Utgifterna för hälso- och sjukvård ökade med 18,2 miljarder 2015 jämfört med föregående år. Det motsvarar en ökning med 6,1 procent. Det är den betalda sjukledigheten, vilken ökar med 12,4 procent, som står för den största ökningen. Både sjukpenningen som betalas ut från Försäkringskassan och sjuklönen från arbetsgivarna bidrar till ökningen. Sjukpenningen ökade med 13,9 procent jämfört med 2014 medan sjuklönen från arbetsgivarna ökade med 12,2 procent under samma period.

Utgifterna för arbetslöshet ökade med 0,3 miljarder 2015 jämfört med 2014, vilket motsvarar en ökning på 0,7 procent. Detta efter att ha minskat med 3,4 miljarder mellan 2013 och 2014. Utbetalningar av arbetslöshetsersättningar minskade med 1,0 miljarder kronor. En av de utgifter som ökade var kostnaden för etableringsersättningen till nyanlända som ökade med 0,8 miljarder kronor. Även köpt arbetsmarknadsutbildning samt platsförmedling och vägledning ökade med 0,7 respektive 0,5 miljarder.

Övrig social utsatthet står för cirka tre procent av de totala sociala utgifterna, men var den funktion som ökade mest procentuellt sett mellan 2014 och 2015. Utgifterna ökade med 10,0 miljarder kronor vilket motsvarar 33,5 procent. Antalet asylsökande stod för en rekordstor ökning under slutet av 2015 och de ökade utgifterna förklaras främst av ökade kostnader för asylboende. Även mellan 2013 och 2014 stod denna funktion för den största procentuella ökningen med 12,2 procents ökning.

Utgifterna för funktionen funktionshinder ökade med 2,8 procent, 3,8 miljarder, mellan 2014 och 2015. Den inkomstbaserade sjuk- och aktivitetsersättnigen minskade med 4,2 procent medan vård och stöd i både särskilt och ordinärt boende ökade med 4,0 respektive 6,0 procent.

Utgifterna för familj/barn ökade med 4,0 procent medans utgifterna för boende ökade med 1,8 procent

Totala utgifter för sociala förmåner per funktion åren 2010-2015. Miljoner kr – löpande priser
Funktion201020112012201320142015
1. Sjukdom/Hälso- och sjukvård 247 097 260 242 270 422 281 976 296 911 315 130
2. Funktionshinder 134 086 132 486 132 783 135 249 136 398 140 189
3. Ålderdom 399 970 417 419 442 767 470 415 478 828 503 512
4. Efterlevande 17 190 16 362 16 131 15 632 14 681 14 081
5. Familj/Barn 103 405 107 640 111 726 116 673 120 697 125 570
6. Arbetslöshet 45 461 39 873 43 633 47 184 43 765 44 075
7. Boende 15 282 15 551 16 869 17 317 18 291 18 614
8. Övrig social utsatthet 23 640 23 767 24 519 26 592 29 824 39 821
Totala utgifter för sociala förmåner 986 131 1 013 340 1 058 850 1 111 038 1 139 395 1 200 992
Andel av BNP 28,0 27,7 28,7 29,5 28,9 28,7
Utgifter för administration /andra utgifter 19 029 19 495 20 815 21 215 22 412 24 469
Totala utgifter för det sociala skyddet 1 005 160 1 032 835 1 079 665 1 132 253 1 161 807 1 225 461
Andel av BNP 28,6 28,2 29,3 30,0 29,5 29,3

Stora skillnader mellan länderna i EU

I förhållande till andra länder i EU var Sverige i början av 90-talet det land med den högsta utgiften för det sociala skyddet i förhållande till BNP. De senaste åren har Sverige legat i närheten av EU-snittet. År 2014 var Frankrike det land med den högsta utgiften i förhållande till BNP med 34,3 procent. Danmark hade de näst högsta utgifterna med 32,9 procent av BNP.  Lettland, Litauen samt Rumänien var de EU-länder med lägst andel, knappt 15 procent.

Totala utgifter för det sociala skyddet i EU-länderna, Island, Norge, Schweiz, Serbien och Turkiet som andel (%) av BNP 2010–2014

Land

2010

2011

2012

2013

2014

Belgien
29,4   29,7   29,6   30,1   30,3  
Danmark
32,4   32,1   32,0   32,5   32,9  
Finland
29,3   28,9   30,1   31,1   31,9  
Frankrike
32,9   32,7   33,5   33,9   34,3  
Grekland
26,2
p
27,7
p
28,2
p
26,7
p
26,0
p
Irland
24,0   23,5   23,2   22,3   20,6  
Italien
28,9   28,5   29,3   29,8
p
30,0
p
Luxemburg
22,7   21,9   22,8   23,2   22,7  
Nederländerna
29,7   30,2   31,0   31,2   30,9  
Portugal
25,8   25,8   26,4   27,6   26,9  
Spanien
24,6
p
25,3
p
25,5
p
25,8
p
25,4
p
Storbritannien
29,1   29,1   29,2   28,4   27,4
p
Sverige
28,6   28,2   29,3   30,0   29,5  
Tyskland
29,8   28,6   28,7   29,0   29,1
p
Österrike
29,8   29,0   29,3   29,8   30,0  
Totalt EU15
29,4
p
29,1
p
29,5
p
29,7
p
29,5
p
Cypern
19,9   21,5   22,3   24,2   23,0  
Estland
17,6   15,6   15,0   14,9   15,1  
Lettland
18,3   15,4   14,4   14,6   14,5
p
Litauen
18,9   16,9   16,3   15,3   14,7
p
Malta
19,3   18,9   19,1   18,9   18,2  
Polen
19,7
p
18,7   18,9   19,4   19,0  
Slovakien
18,2   17,8   18,0   18,3   18,5
p
Slovenien
24,4   24,5   24,9   24,9   24,1
p
Tjeckien
20,1   20,1   20,4   20,2   19,7  
Ungern
22,6   21,7   21,4   20,8   19,9  
Totalt EU25
28,8
p
28,5
p
28,9
p
29,1
p
28,9
p
Bulgarien
17,0   16,5   16,6   17,6   18,5  
Kroatien
20,8   20,4   21,1   22,0   21,6  
Rumänien
17,3   16,4   15,4   14,9   14,8  
Totalt EU28
28,6
p
28,3
p
28,7
p
28,9
p
28,7
p
Island
23,3   23,9   23,7   23,4   23,9  
Norge
25,1   24,8   24,5   25,0   26,0  
Schweiz
25,5   25,4   26,3   27,0   27,1  
Serbien
23,9   22,7   24,0   23,3   23,4  
Turkiet
13,5   13,2   13,8
b
14,1   14,1
p

p) Preliminära data. b) Tidsseriebrott. Sverige uppdaterat med årets beräkningar

Ett problem vid internationella jämförelser är skillnader i ländernas beskattningsregler. En del länder beskattar vissa förmåner medan andra inte gör det.
Sveriges sociala förmåner består till drygt hälften av kontantförmåner, de flesta av dessa är skattepliktiga. Om man tar hänsyn till beskattningen sjunker de sociala förmånernas andel av BNP år 2015 från 28,7 procent inklusive skatt till 25,4 procent exklusive skatt.

På Eurostats hemsida publiceras dessa data för alla EU länderna i en databas under: Population and social conditions – Social protection.

Definitioner och förklaringar

Socialt skydd definieras här som samtliga insatser från offentliga eller privata organ som syftar till att avlasta hushåll och enskilda personer från speciellt definierade risker eller att tillgodose speciellt definierade behov. En förutsättning är att insatsen inte kräver en samtidig gentjänst och att den inte är baserad på individuella arrangemang. Förmånerna kan antingen vara kontanta eller i natura. Exempel på naturaförmåner är sjukvård och barnomsorg där förmånstagaren erhåller en tjänst istället för pengar.

Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.

Statistikansvarig myndighet och producent

SCB, Nationalräkenskaperna

E-post
nrinfo@scb.se

Förfrågningar

Maria Pettersson

Telefon
010-479 67 88
E-post
maria.pettersson@scb.se

Sofia Runestav

Telefon
010-479 60 39
E-post
sofia.runestav@scb.se