Köpkraftspariteter:
Svenska hushållens faktiska konsumtion ligger 11 procent över EU-snittet
Statistiknyhet från SCB 2016-12-16 9.30
De svenska hushållens faktiska konsumtion per capita ligger 11 procent över genomsnittet för de 28 EU-länderna år 2015. Sverige ligger på tionde plats i Europa.
Hushållens faktiska konsumtion består av konsumtionsvaror och tjänster som förvärvas av de enskilda hushållen, oavsett om dessa är anskaffade av hushållen själva, staten eller icke-vinstdrivande organisationer. Därför föredras detta mått ofta framför BNP per capita, vid jämförelse av materiell välfärd mellan länder.
Spridningen mellan de 28 EU-länderna samt Norge, Island och Schweiz sträcker sig mellan 37 procent över till 47 procent under genomsnittet för de 28 EU-länderna. Luxemburg är i topp med 37 procent över, följt av Norge som ligger 33 procent över och Schweiz som ligger 28 procent över genomsnittet. Norge, Island och Schweiz är inte med i EU och alltså inte med i genomsnittet för de 28 EU-länderna.
Obs: För länder med lika värden är sorteringen i bokstavsordning.
BNP per capita är det mått som huvudsakligen används för att beskriva nivån på den ekonomiska aktiviteten i ett land.
Sveriges BNP per capita ligger 24 procent över genomsnittet för de 28 EU-länderna år 2015. Luxemburg toppar listan, med absolut högst BNP per capita i Europa på 164 procent över EU-snittet. En förklaring till Luxemburgs höga resultat är den höga andelen utrikesinvånare som bidrar till BNP per capita men inte är inräknade i befolkningsstatistiken. Bulgarien ligger lägst i jämförelsen med 53 procent under genomsnittet för EU-länderna.
Hushållshållens faktiska konsumtion per capita |
Bruttonationalprodukt per capita |
||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|
2013 | 2014 | 2015 | 2013 | 2014 | 2015 | ||
Luxemburg |
145 | 143 | 137 | 261 | 267 | 264 | |
Norge |
135 | 134 | 133 | 184 | 175 | 160 | |
Schweiz |
133 | 131 | 128 | 164 | 163 | 162 | |
Österrike |
123 | 122 | 119 | 131 | 130 | 128 | |
Tyskland |
123 | 124 | 123 | 124 | 125 | 124 | |
Danmark |
116 | 115 | 115 | 128 | 127 | 127 | |
Nederländerna |
115 | 113 | 111 | 134 | 131 | 128 | |
Belgien |
115 | 115 | 114 | 120 | 120 | 119 | |
Finland |
114 | 114 | 114 | 113 | 111 | 109 | |
Frankrike |
114 | 112 | 112 | 109 | 107 | 106 | |
Storbritannien |
114 | 115 | 114 | 107 | 109 | 108 | |
Sverige |
113 | 112 | 111 | 125 | 124 | 124 | |
Island |
112 | 113 | 113 | 117 | 118 | 123 | |
EU-28 |
100 | 100 | 100 | 100 | 100 | 100 | |
Italien |
100 | 98 | 99 | 99 | 97 | 96 | |
Irland |
95 | 94 | 96 | 133 | 137 | 177 | |
Cypern |
89 | 89 | 90 | 84 | 81 | 82 | |
Spanien |
86 | 87 | 88 | 90 | 90 | 90 | |
Portugal |
81 | 81 | 82 | 77 | 77 | 77 | |
Grekland |
80 | 79 | 77 | 72 | 70 | 68 | |
Malta |
79 | 79 | 80 | 86 | 86 | 88 | |
Litauen |
79 | 81 | 83 | 73 | 75 | 75 | |
Tjeckien |
76 | 78 | 78 | 84 | 86 | 87 | |
Slovakien |
75 | 76 | 77 | 77 | 77 | 77 | |
Slovenien |
75 | 76 | 75 | 81 | 83 | 83 | |
Polen |
74 | 74 | 74 | 67 | 68 | 69 | |
Estland |
68 | 69 | 71 | 75 | 76 | 75 | |
Lettland |
64 | 65 | 66 | 62 | 64 | 64 | |
Ungern |
62 | 62 | 63 | 67 | 68 | 68 | |
Kroatien |
59 | 59 | 58 | 59 | 59 | 58 | |
Rumänien |
54 | 56 | 59 | 55 | 55 | 57 | |
Bulgarien |
49 | 51 | 53 | 46 | 46 | 47 |
Källa: Eurostat och SCB Obs: Sortering är i första hand enligt hushållens faktiska konsumtion 2015 och i andra hand i alfabetisk ordning för länder med lika värden.
Definitioner och förklaringar
Köpkraftspariteter, eller Purchasing Power Parity (PPP) är kvoten mellan det belopp i respektive lands valuta som behövs för att köpa samma korg av varor och tjänster, en så kallad real växelkurs. Detta likställer köpkraften mellan olika nationella valutor.
Purchasing Power Standard (PPS) omvandlar nationella valutor till en gemensam artificiell valuta. När förädlingsvärdet av ett lands samlade produktion (BNP) uttryckt i löpande priser (i nationella valutor) deflateras med PPS kommer jämförelsen att återspegla enbart volymskillnaderna mellan länder.
Information om revidering av PPPs tidserie
Den 13 december 2016 publicerade Eurostat en reviderad tidsserie för köpkrafsparitet. Tidsserien löper från år 1995 till år 2012. Avsikten med revideringen var:
- att ta med alla ändringar som den nya ESA2010 innebar för både medlemsländerna och andra länder.
- att så långt som möjligt harmonisera PPPs beräkningsmetoder för alla referensår.
- att ta med den senaste produktfördelningen (Basic heading) för hushållens och offentliga konsumtionsutgifter samt fasta bruttoinvesteringar för alla referensår.
Mer information om PPP:s revidering (pdf)
Eurostats publicering av Köpkraftspariteter
Nästa publiceringstillfälle
Nästa pressmeddelande i serien publiceras 2017-12-18 kl 09.30.
Statistikdatabasen
Ytterligare information finns i Statistikdatabasen
Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.