Till innehåll på sidan

Beskrivning av Köpkraftspariteter (PPP)

Pris-, volym- och värdemått

Köpkraftsparitetstal, PPP, är omräkningstal för olika valutor vilka gör det möjligt att jämföra värden för olika länder i enheter med samma köpkraft. Ett paritetstal mellan två valutor är lika med kvoten mellan de belopp som behövs för att köpa samma mängd varor och tjänster i respektive land. Paritetstal anger således det antal enheter av varje valuta som ger samma köpkraft i respektive land. När värdebelopp i nationella valutor räknas om med paritetstalen återspeglar jämförelsen enbart volymskillnader då skillnader i prisnivå mellan länderna eliminerats. Förhållandet blir analogt med fastprisberäkning av tidsseriedata i löpande priser.

Om istället växelkurser används som omräkningstal kommer de resulterande värdebeloppen att återspegla inte bara skillnader i volym utan också skillnader i prisnivå. Detta beror på att växelkursen inte enbart motsvarar valutans köpkraft i det egna landet utan också påverkas av andra faktorer. Växelkursomvandlade data är därför inte lämpade som underlag för jämförelser av reala kvantiteter, såsom produktion eller konsumtion. Värden för resursanvändning omvandlade enligt växelkurserna förblir i allt väsentligt nominella värden, medan omvandling med hjälp av paritetstalen resulterar i reala värden.

PPP utnyttjas i första hand för volymjämförelser men har också fått stor användning för att jämföra prisnivåer (både totalt och på varugruppsnivå) och levnadskostnader mellan länder. Förhållandet mellan köpkraftsparitet och växelkurs ger uttryck för hur dyrt det är i ett land i förhållande till ett annat. Prisnivåindex definieras som kvoten mellan paritetstalet och växelkursen.

Hur undersökningen genomförs

Köpkraftsparitetsundersökningarna utgör ett internationellt samarbetsprojekt mellan Världsbanken (på initiativ av FN), OECD, EU:s centrala statistikkontor Eurostat och de nationella statistikbyråerna. På global nivå verkar Världsbankens International Comparison Programme (ICP). För Europas del är följande köpkraftsparitetsprogram aktuella:

  1. OECD:s Purchasing Power Parity Programme för icke-europeiska OECD-länder.
  2. Eurostats European Comparision Programme (ECP) för EU:s medlems- och kandidatländer samt de tre EFTA-länderna Norge, Schweiz och Island.

Det praktiska genomförandet av köpkraftsparitetsundersökningarnas arbete har fördelats så att Eurostat ansvarar för EU:s medlemsländer och länder som är associerade med EU medan OECD ansvarar för sina övriga medlemsländer. OECD ansvarar också för koordinationen av Eurostats och OECD:s undersökningar.

Sverige deltog i OECD:s PPP-projekt 1985 och 1990 men övergick 1991 till den ländergrupp som Eurostat administrerar. Från 1999 har Eurostat delat upp länderna i fyra grupper (ca tio länder per grupp) där ett av länderna i varje grupp fungerar som gruppledare. Sverige är i samma grupp som de nordiska länderna, de baltiska länderna och Polen.

De nationella statistikbyråerna ansvarar för att samla in grunduppgifter i respektive land. SCB levererar bland annat prisuppgifter gällande privat konsumtion av varor och tjänster, kapitalvaror- och tjänster samt offentliga tjänster. Vad gäller det senare samlas data in i form av genomsnittslöner för olika typer av befattningar inom offentlig sektor. Vidare levererar SCB nationalräkenskapernas värdeuppgifter för BNP:s användning. Prisinsamlingen görs enligt ett rullande schema under tre år.

Paritetstal beräknas primärt för 224 basgrupper på basis av prisjämförelser mellan ett stort antal varor och tjänster som valts ut och definierats med målet att vara såväl representativa som jämförbara. Omräkning till årsmedelpriser görs centralt av Eurostat med hjälp av tidsindex som varje land levererat.

Vid beräkningen av paritetstal för basgrupper tas hänsyn till hur representativa de ingående produkterna är för konsumtionen i respektive land. Detta är nödvändigt för att undvika snedvridande effekter på prisjämförelser. Beräkningen av paritetstalen sker i två steg. Oviktade paritetstal beräknas först på basgruppsnivå för att sedan vägas samman vilket ger paritetstal för alla aggregeringsnivåer upp till BNP. Vid sammanvägningen används nationalräkenskapernas värdeuppgifter för BNP:s användning som vikter.

Eurostat och OECD använder Èltetö-Köves Szulc-metoden (EKS) för att beräkna paritetstalen vilken är särskilt användbar för jämförelser på varugruppsnivå, såsom volymen av bruttoinvesteringar eller prisnivån på livsmedel. Metoden har nackdelen att resultaten inte blir additiva, dvs. en total blir inte helt lika med summan av de ingående delposterna. Resultaten blir då mindre lämpade för jämförelse av strukturer eller proportioner.

En mer utförlig beskrivning av Eurostats och OECD:s köpkraftsparitetsprogram återfinns i manualen

Publicering av köpkraftspariteter

Eurostat publicerar årligen köpkraftspariteter och prisnivåindex, både på BNP-nivå och för olika varugrupper. Definitiva resultat publiceras med tre års eftersläpning, semi-preliminära resultat med två års eftersläpning och preliminära resultat med ett års eftersläpning. Publicering äger rum varje år i december både i Eurostats publikationsserie Statistics in Focus (SiF) och i Eurostats databas. Eurostat publicerar även enskilda undersökningsresultat som avser hushållens individuella konsumtion med ett års eftersläpning.

OECD publicerar månatligen prisnivåindex för BNP i serien Main Economic Indicators.

Jämförelser av paritetstal mellan olika år bör ske med viss försiktighet. Särskilt på lägre aggregeringsnivåer än BNP där urvalet av varor och tjänster är mindre och eventuella förändringar av jämförelsekorgen mellan åren kan komma att påverka resultatet i större utsträckning.