Två av tre ungdomar som avgått med slutbetyg från ett yrkesförberedande program hade arbete som huvudsaklig sysselsättning tre år efter gymnasieskolan. Motsvarande andel bland de ungdomar som läst ett studieförberedande program var en av tre.

Högskolestudier var efter arbete den näst vanligaste sysselsättningen bland ungdomar som avgått med slutbetyg. Bland de ungdomar som avgick med slutbetyg från gymnasieskolan läsåret 2010/11 hade tre av tio studier på universitet/högskola som sin huvudsakliga sysselsättning. För ungdomar från de studieförberedande programmen var andelen fem av tio.

Svårt att få ett arbete som överensstämmer med utbildningen…

För fyra av tio arbetande ungdomar som avgått med slutbetyg från de yrkesförberedande programmen var arbetet inom ett annat område än det som gymnasieutbildningen var inriktad mot. Detta gäller både ett och tre år efter avslutad utbildning. Andelen var ännu större bland dem som gått i årskurs 3 men inte uppnått slutbetyg.

… men åtta av tio nöjda med sitt arbete

De flesta av ungdomarna var nöjda med sitt arbete och gjorde bedömningen att en gymnasieutbildning var rätt utbildningsnivå för att utföra arbetet.

Vanligare med arbetslöshet bland dem utan slutbetyg

Under de tre åren som gått sedan ungdomarna avslutade sin gymnasieutbildning läsåret 2010/11 har sex av tio bland dem som avgått med slutbetyg varit arbetslösa någon gång. Två av tio hade någon gång valt att studera vidare för att de inte fått något arbete. Bland dem som gått årskurs 3 men inte uppnått slutbetyg har sju av tio varit arbetslösa någon gång. Fyra av tio hade någon gång valt att studera för att de inte fått något arbete.

För de ungdomar som avslutade gymnasieskolan för ett år sedan, läsåret 2012/13, är situationen densamma. Det som skiljer den här kullen från den äldre är att inte lika många ungdomar som gått årskurs 3 utan att ha uppnått slutbetyg valt att studera för att de inte fått något arbete.

Inträdet på arbetsmarknaden efter gymnasieskolan