Till innehåll på sidan

Inträdet på arbetsmarknaden efter högskolan

Tre av fyra som avslutade högskolestudierna 2017/18 hade matchande arbete efter tre månader

Statistiknyhet från SCB 2021-11-16 9.30

De flesta som avslutade högskoleutbildningen under 2017/2018 fick snabbt ett arbete som till största delen stämmer överens med utbildningen. Examinerade från yrkesexamensprogram fick snabbast ett matchande arbete, hälften av dem fick det redan innan utbildningen avslutades. Tre år efter högskoleutbildningen hade avslutats, våren 2021, hade av 9 av 10 arbete som huvudsaklig sysselsättning.

Statistiken bygger på en rapport som SCB har tagit fram om inträdet på arbetsmarknaden för personer som avslutade högskoleutbildningen under läsåret 2017/18.

Några av resultaten är

  • Examinerade från yrkesexamensprogram får snabbt arbete som matchar utbildningen.
  • Längst tid till första matchande arbetet tog det för examinerade inom Humaniora och konst.
  • Det tog längre tid till första matchande arbetet för utrikes födda jämfört med inrikes födda.
  • Åtta av tio som läste Pedagogik och lärarutbildning har fått ökad arbetsbelastning på grund av pandemin.

Examinerade från yrkesexamensprogram får snabbt arbete som matchar utbildningen

Totalt hade tre av fyra ett arbete, som till största delen stämde överens med högskoleutbildningen inom 3 månader efter utbildningen. Examinerade hade det i högre grad, än personer utan examen. Bland examinerade från yrkesexamensprogram var andelen högre jämfört med personer med en generell examen.

Kvinnor med yrkesexamen får ett arbete som matchar utbildningen kortare tid efter utbildningen jämfört med män med yrkesexamen. Mellan kvinnor och män med generell examen är skillnaden inte lika tydlig.

Tid till första matchande arbete för examinerade efter examenskategori och kön

Högskolestuderande som avslutat studierna 2017/18 med examendiagram

Längre tid till första matchande arbetet för utrikes födda

Bland personer födda i Sverige hade 46 procent ett arbete som till största del stämde överens med utbildningen innan avslutad utbildning. Motsvarande andel bland utrikes födda var 34 procent.

Utrikes födda personer i populationen läste i större utsträckning än personer födda i Sverige ett generellt program eller fristående kurser. Men även inom båda examenskategorierna kvarstår skillnaden att personer födda i Sverige får ett matchande arbete snabbare än inrikes födda.

Huvudinriktningarna som snabbt leder till matchande arbete

De huvudinriktningar som i högst grad leder till ett arbete som matchar utbildningen inom 3 månader är: Lant- och skogsbruk samt djursjukvård, Pedagogik och lärarutbildning, samt Hälso- och sjukvård samt social omsorg. Av examinerade inom dessa utbildningar fick ungefär 90 procent ett arbete som matchade utbildningen inom 3 månader.

Lägst andel är det bland examinerade inom inriktningen Humaniora och konst, där motsvarande andel var 41 procent.

Tid till första matchande arbete för examinerade efter huvudinriktning

Högskolestuderande som avslutat studierna 2017/18 med examen

diagram

Åtta av tio som läste Pedagogik och lärarutbildning har fått ökad arbetsbelastning på grund av pandemin

Ungefär 2 år efter avslutade högskolestudier 2017/18 började covid-19 spridas i Sverige och vid mättillfället hade coronapandemin pågått i ett års tid.

Personer som har läst inom huvudinriktningarna Pedagogik och lärarutbildning samt Hälso- och sjukvård samt social omsorg har i hög grad påverkats av pandemin. De upplever i högre grad än andra att arbetsuppgifterna blivit sämre samt att arbetsbelastningen har ökat på grund av pandemin. Det finns skillnader mellan kvinnor och män vad gäller uppfattningen om arbetsuppgifterna har blivit sämre och att arbetsbelastningen har ökat, vilket till stor del förklaras av att betydligt fler kvinnor än män har läst inom dessa huvudinriktningar.

De som har läst inom huvudinriktningen Pedagogik och lärarutbildning svarar i störst utsträckning, 78 procent, att arbetsbelastningen har ökat. Näst högst andel, 66 procent, noteras bland de som har läst inom Hälso- och sjukvård samt social omsorg. Bland de som har läst andra utbildningar varierar andelen som fått ökad arbetsbelastning mellan cirka 30-45 procent.

Personer som har läst ett generellt program eller fristående kurser har i betydligt större utsträckning, än personer som har läst ett yrkesexamensprogram, arbetat hemifrån under pandemin. De är också i högre grad mycket nöjda med arbetstiderna samt den fysiska och psykiska arbetsmiljön än de som har läst ett yrkesexamensprogram.

Av de som har läst ett yrkesexamensprogram och har arbetat under pandemin har 48 procent helt eller delvis arbetat hemifrån. Motsvarande andel är betydligt högre, 81 procent, bland de som läste ett generellt program eller fristående kurser.

Personer som läste inom Pedagogik och lärarutbildning har arbetat hemifrån i minst utsträckning och kvinnor i betydligt mindre utsträckning än män. Skillnaden kan till stor del förklaras av att det är vanligare bland kvinnor att inrikta sig mot förskollärare - en yrkesgrupp som inte har samma möjligheter att arbeta hemifrån.

Män utbildar sig i stället i större utsträckning till ämneslärare med inriktning mot skolår 7-9 och gymnasieskola. Det är skolformer som har bedrivit fjärr- eller distansundervisning under coronapandemin.

Publikation

En mer utförlig redovisning av resultaten finns i rapporten Inträdet på arbetsmarknaden efter högskolan

Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.

Statistikansvarig myndighet

SCB

Förfrågningar

Jonathan Baquedano

Telefon
010-479 69 48
E-post
jonathan.baquedano@scb.se