Forskning och utveckling i Sverige 2019 – Universitets- och högskolesektorn
Ökning av ekonomiska och personella resurser inom universitet och högskolas FoU-verksamhet
Statistiknyhet från SCB 2020-10-22 9.30
De största forskningsämnesområdena sett till totala utgifter och personella resurser är som tidigare år medicin och hälsovetenskap samt naturvetenskap. Däremot sker den största ökningen under 2019 för de totala utgifterna inom lantbruksvetenskap och veterinärmedicin medan den största ökningen för de personella resurserna sker inom naturvetenskap.
De ekonomiska resurserna
Utgifterna för forskning och utveckling (FoU) inom universitets- och högskolesektorn uppgick till 42,2 miljarder kronor 2019. Det är en ökning med 1,4 miljarder kronor i fasta priser jämfört med 2017. FoU-utgifterna utgörs av rörelsekostnader och investeringsutgifter. Rörelsekostnaderna för FoU ökade med 1,4 miljarder kronor medan investeringsutgifterna minskade med 27 miljoner kronor jämfört med 2017.
Ramanslaget utgjorde den största finansieringskällan till FoU-verksamheten inom universitet och högskola. Även Vetenskapsrådet och Övriga privata icke-vinstdrivande organisationer i Sverige var stora finansiärer. Tillsammans bidrog dessa tre till 62 procent av den totala finansieringen. ALF-medel, det vill säga ersättning för den kliniska forskning som bedrivs vid läkarutbildningen, var under året 1,7 miljarder kronor, vilket är på samma nivå som 2017.
De personella resurserna
Antalet FoU-årsverken var 21 080 under 2019. FoU-årsverken är ett mått på de anställdas arbetade timmar i FoU-verksamheten inom universitets- och högskolesektorn.
Det är en ökning med 1 984 FoU-årsverken jämfört med 2017. Ungefär halva ökningen utgjordes av annan forskande och undervisande personal samt doktorander, som ökade med drygt 500 FoU-årsverken vardera. Den största procentuella ökningen återfanns dock bland postdoktorer som ingår i gruppen meriteringsanställda, dessa ökade med 29 procent jämfört med 2017.
De två anställningskategorier med lägst antal FoU-årsverken utgjordes av adjunkter samt biträdande lektorer och forskarassistenter. Jämfört med 2017 är det enbart dessa kategorier som minskat något, tillsammans uppvisade de en minskning med 25 FoU-årsverken.
Antal FoU-årsverken av ej anställd personal beräknas uppgå till 1 000, vilket är en minskning med 100 FoU-årsverken jämfört med 2017, denna minskning har pågått sedan 2009. Gruppen består bland annat av doktorander som finansierar sin forskarutbildning på ett annat sätt en genom en anställning vid ett lärosäte, till exempel via stipendier.
I likhet med tidigare år utfördes 55 procent av det totala antalet årsverken av män och 45 procent av kvinnor. Män använde i snitt 49 procent av sin arbetstid till FoU medan motsvarande andel för kvinnor var 42 procent.
De ekonomiska resurserna ökar inom forskningsämnesområdet lantbruksvetenskap och veterinärmedicin.
Den största ökningen av FoU-utgifter har skett inom området lantbruksvetenskap och veterinärmedicin, som ökade med 867 miljoner kronor jämfört med 2017 mätt i fasta priser. En stor del av ökningen beror på att investeringarna ökat med 678 miljoner kronor inom detta forskningsämnesområde vilket motsvarar 78 procent av den totala ökningen inom området. Att det framförallt är investeringarna som ökat och inte rörelsekostnaderna, förklarar varför de personella resurserna inom FoU inte visar samma ökning inom detta forskningsämnesområde.
De största forskningsämnesområdena medicin och hälsovetenskap samt naturvetenskap är de enda områden där de totala utgifterna minskat något under 2019 jämfört med 2017. Även i dessa fall beror förändringarna till stor del på investeringsutgifterna, men för dessa forskningsämnesområden har de istället minskat under 2019.
De personella resurserna har ökat inom alla forskningsämnesområden men framförallt inom naturvetenskap och teknik. Inom naturvetenskap var ökningen 727 FoU-årsverken och inom teknik 469 FoU-årsverken. Tillsammans motsvarar ökningen inom dessa forskningsämnesområden 60 procent av den totala ökningen av FoU-årsverken.
Den minsta ökningen har skett bland de FoU-årsverken som utförs inom lantbruksvetenskap och veterinärmedicin samt i den grupp som saknar något specificerat forskningsämnesområde. Tillsammans ökade dessa grupper med 40 FoU-årsverken.
*Exklusive årsverken gjorda utan forskningsämnesområde
Definitioner och förklaringar
FoU-årsverke
Ett FoU-årsverke motsvarar det arbete en heltidsanställd person utför under ett år. En heltidsanställd som ägnar halva sin arbetstid åt FoU gör alltså 0,5 FoU-årsverken. En person kan aldrig utföra mer än ett årsverke, även om personen ifråga har arbetat övertid.
Anställningskategorier
I årets undersökning redovisas personalanen vid universitet och högskola indelad i anställningskategorier istället för som tidigare tjänstekategori. De nio kategorierna är:
Professorer
Meriteringsanställda
- varav postdoktorer
- varav biträdande lektorer och forskarassistenter
Lektorer
Adjunkter
Annan forskande och undervisande personal
Doktorander
Administrativ och teknisk personal
Redovisning av ALF-medel
ALF är ett avtal om läkarutbildning och forskning mellan staten och sju regioner som reglerar hur mycket statliga medel regionerna ska få för att medverka i utbildningen av läkare, bedriva klinisk forskning och utveckla hälso- och sjukvården. Staten betalar ut ersättningen via universiteten, men det är regionerna som ska göra en ekonomisk redovisning.
Statistikdatabasen
Ytterligare information finns i Statistikdatabasen
Använd gärna fakta ur den här statistiknyheten men kom ihåg att ange Källa: SCB.