Regionala trender och prognoser 2025. Sammanfattning av länsrapporterna

År 2040 bedöms bristen på arbetskraft vara störst inom hälso- och sjukvården och på personer med gymnasial yrkesutbildning. Bristen bedöms omfatta stora delar av landet.

Efterfrågan bedöms överstiga tillgången på flera gymnasiala yrkesutbildningar år 2040 i samtliga län. Det finns därmed risk för brist. Bristerna väntas framför allt finnas inom områdena teknik, tillverkning och vård. Det bedöms vara brist i alla län år 2040 på industritekniskt utbildade, vård- och omsorgsutbildade samt el-, automations, dator- och kommunikationstekniskt utbildade.

På eftergymnasial nivå bedöms bristerna vara mest omfattande inom hälso- och sjukvården. Efterfrågan på arbetskraft bedöms överstiga tillgången på flera vårdutbildningar. Behovet av arbetskraft inom vård och omsorg väntas öka under kommande år i takt med en större befolkning i många län och ett ökat antal äldre i alla län. I många län bedöms tillgången på vårdutbildade inte vara tillräckligt stor för att täcka efterfrågan på arbetskraft. Samtidigt är det brist redan idag inom flera områden.

Det bedöms finnas risk för brist på grundutbildade sjuksköterskor i samtliga län år 2040, och även bristen på specialistutbildade sjuksköterskor, arbetsterapeuter och fysioterapeuter bedöms omfatta stora delar av landet, säger Catarina Annetorp Hörnsten, analytiker på SCB.

Arbetsmarknadsläget för ingenjörer samt för datautbildade med minst 3-årig utbildning bedöms vara relativt balanserat år 2040 på riksnivå och i många län. Det kan dock finnas skillnader mellan olika utbildningsinriktningar och kompetenser. I några län i främst östra och norra Sverige kan det finnas risk för brist.

Antalet barn och ungdomar bedöms vara färre år 2040 än idag. Efterfrågan på utbildade grundlärare i årskurs F-6 och ämneslärare väntas trots det öka i många län framöver. Det beror på antagandet att alla lärare ska ha lärarexamen på sikt. På nationell nivå bedöms det vara balans på flera lärargrupper år 2040. Även på länsnivå bedöms det vara balans i flera län. I framför allt norra Sverige väntas det däremot finnas risk för brist på nästan alla lärargrupper. På yrkeslärare bedöms det vara brist på både riks- och länsnivå till följd av en minskande tillgång på yrkeslärare.

Inom journalistik, humaniora och konst bedöms tillgången på arbetskraft växa mer än efterfrågan fram till år 2040, vilket innebär risk för överskott i hela landet. Detsamma gäller även ett antal utbildningar inom det samhällsvetenskapliga området. För ekonomutbildningen bedöms arbetsmarknadsläget vara relativt balanserat i de flesta län på sikt.

Om Regionala trender och prognoser 2025

Denna rapport är en sammanfattning av Regionala trender och prognoser 2025. Regionala trender och prognoser visar en framskrivning av tillgång och efterfrågan på arbetskraft fram till år 2040 för 45 utbildningsgrupper i Sveriges 21 län. Beräkningarna är ett basscenario baserat på antaganden utifrån historiska trender.

Huvudresultatet är bedömningen av arbetsmarknadsläget år 2040. Bedömningen visar om det väntas bli brist, balans eller överskott på utbildade år 2040. Beräkningarna tydliggör de obalanser som kan komma att uppstå mellan tillgång och efterfrågan på utbildade om nuvarande mönster består vad gäller exempelvis nybörjarnivåer, flytt och pendling. Summan av tillgången och efterfrågan på arbetskraft per län stämmer överens med framskrivningen för hela riket.

Regionala trender och prognoser 2025. Med sikte på år 2040. Sammanfattning