Snabba fakta
Valdeltagande i Sverige
Senast uppdaterad: 2023-02-27
I det senaste riksdagsvalet 2022 deltog 84,2 procent av dem som fick rösta. Det var en minskning med tre procentenheter jämfört med 2018. Även valdeltagandet i valen till kommun- och regionfullmäktige minskade.
Det hittills högsta valdeltagandet i ett riksdagsval var 1976, då 91,8 procent av dem som fick rösta deltog. Även i valet 1982 var valdeltagandet över 91 procent. Efter det minskade valdeltagandet successivt under 1980- och 1990-talen och nådde som lägst 80,1 procent 2002.
Därefter vände trenden och det blev återigen blivit allt vanligare att rösta i riksdagsvalet. Det ökade i fyra på varandra följande val, men i det senaste valet 2022 minskade valdeltagandet, och blev därmed något lägre än valdeltagandet i 2010 års val.
Trots minskningen är det svenska valdeltagandet högt i en internationell jämförelse. Det genomsnittliga valdeltagandet i parlamentsval bland EU:s medlemsländer är exempelvis 66 procent. Uppgiften är hämtad från det internationella demokratiinstitutet IDEA, och bygger på nationella parlamentsval som genomförts mellan 2018 och 2022.
Stora skillnader i olika delar av landet
Hur vanligt det är att rösta i riksdagsvalet varierar mycket i olika delar av landet. Det skiljer 23 procentenheter mellan Lomma kommun i Skåne, som hade högst valdeltagande 2022, och Haparanda kommun i Norrbotten, som hade lägst valdeltagande.
Största minskningen i...
Valdeltagandet i riksdagsvalet 2022 minskade i alla utom två kommuner, men i varierande grad. Som mest minskade det med sju procentenheter. Det gällde i tre kommuner i Stockholms län, Södertälje, Järfälla och Botkyrka. I en kommun var valdeltagandet näst intill oförändrat, i Sotenäs i Västra Götaland, och i en kommun ökade valdeltagandet med en halv procentenhet, i Sorsele i Västerbotten.
Kommunerna med högst valdeltagande i riksdagsvalet 2022
| Kommun | Valdeltagande |
|---|---|
| Lomma | 92 |
| Vellinge | 92 |
| Habo | 92 |
| Öckerö | 91 |
| Hammarö | 90 |
| Mörbylånga | 90 |
| Ekerö | 90 |
| Kungsbacka | 90 |
| Kävlinge | 90 |
| Lerum | 90 |
Kommunerna med lägst valdeltagande i riksdagsvalet 2022
| Kommun | Valdeltagande |
|---|---|
| Haparanda | 69 |
| Södertälje | 71 |
| Botkyrka | 71 |
| Burlöv | 74 |
| Malmö | 77 |
| Sigtuna | 77 |
| Övertorneå | 78 |
| Haninge | 79 |
| Perstorp | 79 |
| Åstorp | 79 |
Valdeltagandet lägre i region- och kommunfullmäktigevalen
Valdeltagandet i regionvalen och kommunalvalen är i allmänhet lägre än i riksdagsvalet. 2022 deltog 80,2 procent av de röstberättigade i regionfullmäktigevalen, och 80,5 procent i kommunfullmäktigevalen.
Att valdeltagandet skiljer sig åt mellan de tre valen beror främst på att valdeltagandet bland utländska medborgare som bor i Sverige, är lägre än bland svenska medborgare som bor i Sverige.
Utländska medborgare får rösta i de regionala valen, men inte i riksdagsvalet. Antalet röstberättigade är alltså större i kommun- och landstingsfullmäktigevalen än i riksdagsvalet. Drygt 8,1 miljoner fick rösta i valet till regionfullmäktige, och nästan 8,2 miljoner till kommunfullmäktige. Detta jämfört med 7,8 miljoner som fick delta i riksdagsvalet. Skillnaden mellan kommun- och regionfullmäktigevalen beror på att Gotland inte deltar i det senare.
Utlandssvenskars påverkan liten
Även svenska medborgare som är folkbokförda utomlands, och finns med i röstlängden till riksdagsvalet, deltar i lägre utsträckning än de som är folkbokförda i Sverige när det är val.
Men den gruppen är mindre än antalet utländska medborgare som får rösta i val till kommun- och regionfullmäktige, i 2022 års val var det cirka 180 000 svenska medborgare i utlandet som var röstberättigade. De påverkar därför nivån på valdeltagandet i riksdagsvalet i mindre utsträckning.
