Till innehåll på sidan

Snabba fakta

Valdeltagande i Sverige

Senast uppdaterad: 2019-01-29

I det senaste riksdagsvalet 2018 deltog 87,2 procent av dem som fick rösta. Det är det högsta valdeltagandet sedan 1985. Sedan valet 2002 har det blivit allt vanligare att utnyttja sin rösträtt. Men det är fortfarande en bit kvar till toppnoteringen från 1970-talet.

Valdeltagande riksdagen

2018

87,2

procent

Valdeltagande landstingsfullmäktige

2018

83,7

procent

Valdeltagande kommunfullmäktige

2018

84,1

procent

Det hittills högsta valdeltagandet i ett riksdagsval var 1976, då 91,8 procent av dem som fick rösta deltog. Även i valet 1982 var valdeltagandet över 91 procent. Efter det minskade valdeltagandet successivt under 1980- och 1990-talen och nådde som lägst 80,1 procent 2002.

Valdeltagande i svenska val efter valår 1973-2018

Tabellinnehåll19731976197919821985198819911994199820022006201020142018
Valdeltagande i riksdagsval, procent90,891,890,791,489,98686,786,881,480,18284,685,887,2
Valdeltagande i landstingsfullmäktigval, procent90,790,589,289,88884,28484,378,177,578,88182,483,7
Valdeltagande i kommunfullmäktigval, procent90,590,48989,687,88484,384,478,677,979,481,682,884,1

Sedan dess har trenden vänt och det har återigen blivit allt vanligare att rösta i riksdagsvalet. Valet 2018 var det fjärde riksdagsvalet i rad då valdeltagandet ökade. Då deltog 87,2 procent av de röstberättigade, vilket är den högsta siffran sedan 1985.

I internationell jämförelse är det svenska valdeltagandet högt. Det genomsnittliga valdeltagandet bland EU:s medlemsländer är exempelvis 67 procent. Uppgiften är hämtad från det internationella demokratiinstitutet IDEA och bygger på nationella parlamentsval som genomförts mellan 2014 och 2018.

Andelen som förtidsröstar ökar

En förklaring till det ökande valdeltagandet i Sverige kan vara att antalet som väljer att rösta innan valdagen, så kallad förtidsröstning, har ökat stadigt i de senaste valen. I 2018 års val var det 37 procent av de röstberättigade som förtidsröstade, medan motsvarande siffra för 2002 års val var 23 procent.

Förtidsröster i allmänna val 2002-2018

ValårAndel förtidsröster (procent)Antal förtidsröster
201837,12 918 072
201435,12 672 615
201032,32 377 639
200624,91 764 272
200223,11 605 920
Fakta: Förtidsrösterna i tabellen

Antalet avser förtidsröster som har registrerats i lokaler för förtidsröstning i Sverige och rapporterats in till Valmyndigheten till och med den 23 november 2018.

Andelen förtidsröster har här beräknats på antalet röstberättigade svenska och utländska medborgare folkbokförda i Sverige vid respektive valtillfälle.

Källa: Valmyndigheten

Stora skillnader i olika delar av landet

Hur vanligt det är att rösta i riksdagsvalet varierar mycket i olika delar av landet. Det skiljer 21 procentenheter mellan Lomma kommun i Skåne, som hade högst valdeltagande 2018, och Haparanda kommun i Norrbotten, som hade lägst valdeltagande i samma val.

I förortskommunerna till de tre storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö är valdeltagandet generellt som högst. Men det finns undantag, till exempel Botkyrka utanför Stockholm och Burlöv utanför Malmö. Dessa kommuner finns bland kommunerna som hade lägst valdeltagande i riksdagsvalet 2018.

Största ökningen i Arjeplog och Mellerud

Om vi jämför valdeltagandet i riksdagsvalen 2014 och 2018 ser vi den största ökningen i Arjeplog i Norrbotten och i Mellerud i Västra Götaland. Där ökade valdeltagandet med 3,8 respektive 3,1 procentenheter.

Största minskningen i röstandet till riksdagen hittar vi i Nordanstigs kommun i Gävleborgs län samt i Dorotea i Västerbotten. Där minskade valdeltagandet med 1,2 respektive 1,1 procentenheter mellan 2014 och 2018.

Kommunerna med högst valdeltagande i riksdagsvalet 2018

KommunValdeltagande
Lomma93,9
Habo93,4
Vellinge93,1
Vaxholm92,7
Ekerö92,2
Danderyd91,9
Kungsbacka91,8
Mörbylånga91,7
Öckerö91,7
Knivsta91,3

Kommunerna med lägst valdeltagande i riksdagsvalet 2018

KommunValdeltagande
Haparanda72,8
Södertälje77,5
Botkyrka78,2
Burlöv80,8
Sorsele80,8
Övertorneå81,0
Pajala81,4
Perstorp82,0
Malmö82,0
Gällivare82,3

Valdeltagandet lägre i landsting och kommuner

Valdeltagandet i landstingsvalen och kommunalvalen är i allmänhet lägre än i riksdagsvalet. I valet 2018 deltog totalt 83,7 procent av de röstberättigade i landstingsfullmäktige och  84,1 procent i kommunfullmäktigevalen. Samtidigt var det 87,2 procent som deltog i riksdagsvalet.

Att valdeltagandet skiljer sig åt mellan de tre valen beror främst på att utländska medborgare som bor i Sverige röstar i lägre utsträckning än svenska medborgare som bor i Sverige.

Utländska medborgare får rösta i de regionala valen, men inte i riksdagsvalet. Antalet röstberättigade är alltså större i kommun- och landstingsfullmäktigevalen än i riksdagsvalet. Drygt 7,8 miljoner får rösta i valet till landstingsfullmäktige och nästan 7,9 miljoner till kommunfullmäktige. Detta jämfört med 7,5 miljoner som får delta i riksdagsvalet. Skillnaden mellan kommun- och landstingsfullmäktigevalen beror på att Gotland inte deltar i det senare.

Utlandssvenskars påverkan liten

Även svenska medborgare som är folkbokförda utomlands och finns med i röstlängden till riksdagsvalet deltar i lägre utsträckning än de som är folkbokförda i Sverige när det är val.

Men den gruppen är mindre än antalet utländska medborgare som får rösta i val till kommun- och landstingsfullmäktige. De påverkar därför nivån på det totala valdeltagandet i mindre utsträckning.