Till innehåll på sidan

Hushållen slänger 4,4 miljoner ton sopor varje år

En hel del av det vi kastar, och som blir till avfall, hade vi i stället kunnat ta tillvara på olika sätt. Det skulle hjälpa vår miljö och spara pengar på samma gång. 2016 slängde hushållen 4,4 miljoner ton sopor och det blir cirka 441 kilo sopor per person.

Sopor, skräp, avfall – vi har många olika namn på allt det som blir över. Gemensamt är att det handlar om saker som du och jag vill bli av med. Hur vi sedan väljer att göra oss av med dem, det påverkar vår miljö.

För att se hur miljön påverkas tar SCB fram statistik om avfallet, på uppdrag av Naturvårdsverket. Genom att till exempel undersöka och mäta vad som hamnar i soppåsen hemma hos dig, så kan man följa hur miljöarbetet går. SCB mäter också hur mycket avfall som uppstår i olika delar av samhället, och hur det avfallet behandlas.

16 miljömål visar vägen

Ur riksdagens miljömål:

"Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser."

Läs mer om miljömålen på Naturvårdsverkets webbplats Miljömål.se

Avfall kan delas upp i olika typer. Det finns icke-farligt och farligt avfall. Vidare finns det primärt och sekundärt avfall. Primärt avfall uppkommer i samband med produktion och konsumtion. Avfall som uppstår i samband med någon form av avfallsbehandling räknas som sekundärt.

Huvuddelen av avfallet är icke-farligt avfall. Totalt uppkom 142 miljoner ton avfall i Sverige. Det ger 139 miljoner ton icke farligt avfall och 2,4 miljoner ton farligt. På grund av avrundningar summerar inte dessa till 142 miljoner.

Gruvindustrin dominerar

Den del av samhället som genererar mest avfall är gruvindustrin. 2016 stod denna för 110 miljoner ton eller 77 procent av allt avfall. Det rör sig främst om icke-farligt primärt avfall. Diagrammet visar var de största mängderna icke-farligt avfall kommer ifrån utöver gruvindustrin.

Uppkommet icke-farligt avfall i ton efter näringsgren och år

Uppkommet icke-farligt avfall i ton efter näringsgren och år

Vi slänger 441 kilo per person och år

Men även hemma hos dig slängs det en hel del avfall. I Sverige slänger hushållen 4,4 miljoner ton sopor på ett år. Det motsvarar ungefär 441 kilo per person och år. Det vi slänger mest är hushållsavfall, alltså det som bland annat hamnar i soppåsen.

Vilka tror du förresten slänger mest matavfall – restauranger och matbutiker, eller de svenska hushållen? Många skulle nog svara att det är restaurangerna, men det är faktiskt hushållen som står för den allra största mängden. Om man tittar på var matavfallet slängs så hamnar det mesta i soppåsen, men matavfall hamnar också i till exempel avloppet och komposten. Diagrammet visar hur hushållen gjorde sig av med matavfallet 2016.

Hur hushållen gjorde sig av med matavfallet

Diagram, Hur hushållen gjorde sig av med matavfallet, i procent

Mycket matavfall hälls ut i avloppet

Vi häller även ut en del matavfall i avloppet. Mest kaffe och te, följt av mejeriprodukter som mjölk och fil samt andra drycker. Totalt blir det 224 000 ton varje år. I genomsnitt häller varje vuxen i Sverige faktiskt ut en kopp kaffe om dagen.

Hur mycket vi häller ut, hänger ihop med hur vi lever. Hushåll som består av en person häller ut mest, 32 kilo per person och år. Större hushåll med fem personer häller ut minst, i genomsnitt 15 kilo per person.

Mycket matavfall hälls ut i vasken

Att kasta mat är dåligt för miljön

Varför är det här dåligt för miljön? Jo, om vi tar en limpa bröd som exempel, så krävs det att man först odlar spannmål till brödet. Det kräver i sin tur att en traktor bearbetar jorden på åkern, gödslar och skördar. Till det går det åt bränsle.

Säden från åkern blir till mjöl som körs till ett bageri. Där bakas brödet i en ugn, innan det transporteras till butiken där du handlar brödet och transporterar hem det. Även till varje sådant steg går det åt bränsle och energi, som orsakar utsläpp. Om du sedan inte äter ditt bröd – ja, då har allt detta orsakat utsläpp helt i onödan.

Var hamnar dina gamla kläder?

Kläder och textilier (tyg) är en annan typ av avfall som vi slänger mycket av. Varje år köper vi 14 kilo kläder och textilier, till exempel dukar, gardiner, överkast, byxor och tröjor. Och under ett år slänger vi 8 kilo textil i soporna. När man undersökt vårt textilavfall, har man sett att 60 procent är hela textilier som skulle kunna återanvändas.

När det gäller kläder så krävs det förbrukning av vatten och kemikalier och det sker många transporter när de tillverkas. Därför spelar det också roll för miljön hur vi handlar, återanvänder och slänger kläder.

Sverige är bra på återvinning

Sverige har ett så kallat producentansvar för en del avfall. Det innebär att de företag som tillverkar en produkt också samlar in och tar hand om den när den blir avfall. Det gäller till exempel elavfall och förpackningar. Producentansvaret har bidragit till att öka återvinningen.

Åtta typer av avfall samlas in

Producentansvaret innebär bland annat att producenter ansvarar för att samla in förpackningar, däck, returpapper, bilar, elektriska och elektroniska produkter, batterier, läkemedel, radioaktiva produkter och herrelösa strålkällor när de blivit avfall.

Läs mer på Naturvårdsverkets webbplats

När det gäller elavfall kunde producenterna samla in 163 000 ton under 2016, alltså 16 kilo per invånare.

Mycket av det vi köper i butik ligger i en förpackning. Den kan till exempel vara av plast, glas, metall, papper eller kartong. Under 2016 gick 93 procent av glasförpackningarna tillbaka till materialåtervinning. Plast var vi däremot sämre på att återvinna, 47 procent av alla plastförpackningar materialåtervanns.

Återvinning av förpackningar 2016
Visa stödlinjer
År[10, Glas][20, Plast, ej PET-flaskor][30, PET-flaskor][40, Papper, papp, kartong och wellpapp][50, Metall, ej pantburkar][60, Pantburkar][70, Trä]
201693478282798731

På sikt måste vi bli ännu bättre på återvinning av förpackningar. År 2020 börjar nya, tuffare återvinningsmål att gälla. Insamling och återvinning av förpackningar är en viktig del i att skapa ett mer hållbart samhälle och vi konsumenter kan göra en stor insats.

Avfallstrappan hjälper oss att tänka på miljön

EU och Sverige använder en så kallad avfallstrappa. För att förbättra Sveriges miljöarbete behöver vi klättra uppåt i avfallstrappan. Det innebär att avfallet ska hanteras på ett så hållbart sätt som möjligt.

Avfallstrappan hjälper oss att tänka på miljön

FÖREBYGGA: I första hand bör vi förhindra att avfall uppstår överhuvudtaget. Det kan till exempel handla om att låta bli att slänga kläder i soporna.

ÅTERANVÄNDA: Du kan återanvända, till exempel genom att lämna och köpa begagnade kläder hos välgörenhetsorganisationer eller i second hand-butiker.

MATERIALÅTERVINNA: Att materialåtervinna materialet är nästa steg på trappan. Då återvinns t.ex. textilfibern och blir till nya plagg eller andra produkter. Det lämpar sig för slitna kläder som inte kan återanvändas. Men det blir alltid kvar en rest som slängs, och som vi behöver ta hand om.

ÅTERVINNA PÅ ANNAT SÄTT: Nästa steg på trappan blir att återvinna på annat sätt. Här ingår att energiåtervinna, men också att använda material för konstruktion till exempel. I Sverige tar man nästan alltid tillvara energi och värme när man förbränner avfall.

BORTSKAFFA: Sista steget på trappan är att bortskaffa avfallet, vanligtvis genom att lagra det.

Om statistiken

SCB tar på uppdrag av Naturvårdsverket fram statistik som bland annat används för att följa upp de olika etappmålen för miljön. Det görs i ett samarbete inom Svenska MiljöEmissionsData (SMED), där också IVL Svenska Miljöinstitutet, Sverige lantbruksuniversitet (SLU) och Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI) ingår.

Statistiken sammanställs vartannat år och omfattar de avfallsmängder som genererats i Sverige två år före rapporteringen. Nästa omgång med avfallsdata avser år 2016 och kommer att rapporteras av Naturvårdsverket sommaren 2018.

I lagstiftningen (Miljöbalken) används delvis andra begrepp för de olika stegen i avfallstrappan, men principen är densamma – vi ska klättra uppåt och försöka förebygga, återanvända och materialåtervinna mer.

Så gör vi statistik

Sverige började föra statistik redan 1749. Idag har SCB i uppdrag är att förse Sverige med oberoende statistik om samhället på flera olika områden. Statistik är inte exakt, men välgjord statistik beskriver verkligheten så nära man kan komma.

För att göra statistik finns metoder för att samla in, bearbeta och analysera siffermaterial. SCB:s statistik görs utifrån vetenskapliga principer. Det finns flera olika typer av statistiska undersökningar.

Läs mer om hur vi gör statistik

Källa

SCB och Naturvårdsverket.

Läs en artikel