Till innehåll på sidan

Konsumentprisindex mäter prisnivån i Sverige

Tycker du att allt blir dyrare? Hur det verkligen ser ut med den saken vet vi på SCB. Varje månad räknar vi ut konsumentprisindex (KPI). Det är ett mått som visar hur höga priserna är i Sverige och hur de har förändrats. För att kunna ta fram det måste vi gå på shoppingtur, både på stan och på internet.

Varje månad samlar SCB in prisuppgifter på ett stort antal varor och tjänster som konsumeras i Sverige. När alla priser sammanställs får vi fram en genomsnittlig prisnivå för hur mycket det kostar att leva i Sverige nu jämfört med tidigare. Det är konsumentprisindex (KPI).

Fakta: Vad är index?

Ett index är ett jämförelsetal. Med hjälp av ett index kan man se hur någonting förändras över tid, i det här fallet förändringen i hur mycket det kostar att leva i Sverige. En jämförelse av indextal från olika tidpunkter för att se hur stor prisökningen eller prisminskningen varit. Storleken på den årliga förändringen i konsumentprisindex kallas för inflationstakten.

Vi på SCB räknar fram KPI för varje månad för att kunna visa hur prisläget utvecklas. Om man jämför konsumentprisindex tillbaka i tiden så får man en uppfattning om hur prisnivån i Sverige har förändrats.

Tre gånger så höga priser sedan 1980-talet

Låt oss jämföra med år 1980. KPI visar att priserna nu är drygt tre gånger så höga som då för samma levnadsstandard. En vara som kostade 100 kronor 1980 kostar alltså cirka 315 kronor i dag. I grafen nedan kan du se hur KPI har utvecklat sig.

Hur mycket var pengarna värda förr?

Du kan använda Prisomräknaren för att se hur penningvärdet har förändrats. Hur mycket var till exempel 1000 kronor värt år 2000?

Prisomräknaren

KPI är viktig statistik för samhället och påverkar alltifrån bankernas räntor till storleken på statliga ersättningar och bidrag, exempelvis sjukpenning och barnbidrag. Utifrån KPI räknar vi också ut prisbasbeloppet, som för 2017 är 44 800 kronor och för 2018 beräknats till 45 500 kronor. Prisbasbeloppet avgör storleken på många av de statliga ersättningarna.

Konsumentprisindex (KPI) 1980–2016
Visa stödlinjer
ÅrKonsumentprisindex (KPI) fastställda årsmedeltal, totalt, 1980=100 efter år
1980100
1981112,1
1982121,7
1983132,6
1984143,2
1985153,8
1986160,3
1987167
1988176,7
1989188,1
1990207,8
1991227,2
1992232,4
1993243,2
1994248,5
1995254,8
1996256
1997257,3
1998257
1999258,1
2000260,7
2001267,1
2002272,8
2003278,1
2004279,2
2005280,4
2006284,22
2007290,51
2008300,61
2009299,66
2010303,46
2011311,43
2012314,2
2013314,06
2014313,49
2015313,35
2016316,43

Priserna utvecklas olika för olika varor

KPI årsmedeltal, 1980–2016
Visa stödlinjer
År[01, livsmedel och alkoholfria drycker][03, kläder och skor][04, boende][06, hälso- och sjukvård][08, post och telekommunikationer][09, rekreation och kultur][11, restauranger och logi]
1980100100100100100100100
1981115,02106,2114,21122,69113,62108,6112,78
1982129,31111,27123,59139,35114,55115,55126,06
1983144,39119,54129,63152,45120,81126,81141,58
1984161,22125,78138,26167,44127,57136,37159,82
1985173,19132,91149,91183,15128,84141,52177,47
1986185,62136,94153,73195,53137,93147,6194,99
1987191,35140,84159,16204,83144,94152,62209,62
1988201,84142,58170,02213,87155,16158,47225,58
1989213,43144,3182,99234,16164,2165,77245,04
1990228,8144,37210,63248,82177,47174,9289,25
1991239,18147,02250,13292,08216,44182,84308,79
1992226,88148,9268,91326,03224,92187,39303,04
1993228,48147,99284,3373,11235,24192,62301,82
1994232,43155,07289,5398,6239,11197,15304,36
1995235,75155,68296,35445,91240,92200,29317,43
1996219,36154,73302,53470,19251,35201,47325,24
1997220,19157,54300,4515,11246,44199,13327,93
1998222,69155,47294,8520,97253,56197,09332,34
1999225,97158,33289,92590,31257,11197,06340,42
2000225,98158,83292,13630,47230,67196,17345,65
2001232,47162,94303,63660,14230,37197,86356,63
2002240,02164,47312,08685,99227,84197,81370,7
2003240,79164,49325,64705,34224,46197,43380,95
2004239,74161,38326,15731,97214,61194,46388,61
2005238,09159,59327,32748,76201,26191,14397,45
2006239,91164,67338,76752,27188,12188,54407,18
2007244,77168,65352,35772,65181,93187,76420,16
2008261,69166,88376,44763,09173,47182,28442,83
2009269,25169,38356,24769,38168,02183,21456,27
2010273,15174,16355,7793,91165,02181,96470,56
2011276,65176,87386,7807,39161,75179,74483,64
2012280,76175,3392,07830,29158,89175,77485,9
2013286,96176,48389,03846,03155,31174,41494,97
2014288,02177,32385,68850,37151,46173,49499,64
2015294,73179,26375,82851,91143,53173,84512,74
2016297,84185,32379,01855,4136,34174,89524,71

När vi tittar närmare på alla varor och tjänster som konsumeras i Sverige ser vi att vissa har ökat betydligt mer i pris än andra. Hälso- och sjukvård är den grupp som ökat mest i pris sedan 1980 enligt KPI. Det beror på att kostnaderna för dessa tjänster har stigit varje år sedan 1980, med undantag för 2008 då ett politiskt beslut ändrade det vi konsumenter betalar för tandvård.

Konsumentpriserna för tand- och sjukvård och läkemedel har påverkats av flera olika politiska beslut genom åren.

Bakom namnet post- och teletjänster gömmer sig bland annat våra mobiltelefoner. Det är ett exempel på en vara där tekniken har gått snabbt framåt de senaste åren. Den som köper en mobiltelefon idag får därför en helt annan produkt jämfört med den som köpte en mobiltelefon för samma pris för några år sedan. Det har lett till högre kvalitet och lägre prisökning jämfört med KPI.

Maten som har ökat mest i pris

KPI årsmedeltal, 1980–2016
Visa stödlinjer
År[01.1.1, bröd och övriga spannmålsprodukter][01.1.2, kött][01.1.3, fisk][01.1.4, mjölk, ost och ägg][01.1.6, frukt][01.1.7, grönsaker][01.1.8, sötsaker och glass][01.2.1, kaffe, te och kakao]
1980100100100100100100100100
1981116,47120,09111,02118,25110,1107,83121,8495,16
1982131,24138,13119,77132,68135,75112,6132,63110,31
1983148,49156,83137,26141,73148,78131,81147,9125,6
1984164,87179,89149,16157,54161,14145,07163,92151,1
1985178,74193,95159,15171,72166,73147,05178,34161,27
1986191,17203,52179,59182,71168,53152,68194,9202,38
1987198,13213,21199,85189,66170,9173,74203,19144,32
1988216,9229,82213,18204,68169,45177,16217,53140,56
1989238,58248,12222,58218,18168,8176,25232,77141,36
1990262,5267,1241,59228,18190,11191,57254,25128,42
1991274,73266,73259,28249,52192,12203,87269,13126,87
1992262,53254,71248,79233,04178,6188,42261,48117,18
1993258,58249,53248,16238,52182,33196,04264,92132,17
1994251,93249,04245,78240,86188,44211,13268,42180,97
1995245,47238,19252,22244,41206,64219,8285,84211,77
1996229,23219,15239,92235,22193,56194,68271,67173,45
1997228,76217,8243,52238,21195,15186,26271,7200,99
1998230,67215,2254,22239,8198,16191,8275,66210,42
1999236,64212,59267,56242,55200,03203,84282,01185,22
2000240,13215,45268,37245,1194,67195,52285,54176,01
2001243,04227,01278,85250,11213,69205,76286,8168,97
2002249,16232,81309,82261,08221,9213,07297,52161,85
2003249,3230,9313,68269,91218,02212,18298,32158,63
2004249,54229,61310,39269,83221,83204,22299,38154,39
2005247,38230,16313,48267,51226,43200,67293,61151,79
2006245,6233,69329,47267,49235,77203,65290,83153,97
2007254,06236,08336,42271,1243,6210,59296,43156,49
2008279,8252,13350,41297,88270,23219,81306,61164
2009286,05259,64362,92301,81284,82222,56318,17179,17
2010288,29261,45366,34306,58282,79230,46326,84187,79
2011297,25261,06355,45318,28281,93218,64328,35225,35
2012300,04266,56357,48323,29288,17221,62333,75221,28
2013300,28276,07373,3336,66303,04226,23333,67208,77
2014300,44274,85372,84344,37305,94227,22331,06209,03
2015303,63277,5390,78343,11328,78240,69334,34230,98
2016304,96281,5408,47342,35337,41244,92338,27219,07

Mycket pengar på mat

Livsmedel är en av de saker som vi lägger mest pengar på. Ett hushåll som består av två vuxna med barn lägger cirka 53 000 kronor på livsmedel varje år, visar SCB:s statistik för hushållens utgifter.

Fisk är det livsmedel som ökat mest i pris. Det beror framför allt på miljöproblem och utfiskning vilket minskat utbudet av fisk.

En annan matvara som ökat mycket i pris jämfört med KPI är avokado. Priset har faktiskt dubblats sedan år 2000, som vi kan se i den här filmen.

De andra ingredienserna i salladen eller tacon, som tomat och paprika till exempel, har inte haft samma dramatiska prisökning.

Det är svårt att svara på exakt vad det beror på att just avokado ökat så mycket i pris. Men importprisindex visar att det blivit dyrare att importera avokado – importpriset har ökat med 70 procent sedan 2002. Det är en förklaring till det ökade priset på avokado i mataffären.

Kaffepriserna har däremot ökat betydligt långsammare. Den beror främst på goda kaffeskördar under flera år, vilket har gett ett stort utbud av kaffe. Svenskarna dricker mycket kaffe, faktiskt mer än i de flesta andra länder. Men även om vi skulle öka vår konsumtion av kaffe ännu mer, så får det liten betydelse för KPI totalt. Det beror på att kaffet är en så liten del jämfört med alla varor.

Grafik som beskriver prisutvecklingen för biobiljetter och godis år 2000-2016

Här kan vi se att priset för en biobiljett har ökat i högre takt än den genomsnittliga prisutvecklingen. Om du har med dig godis i salongen så är det däremot något som har haft lägre prisökningar jämfört med KPI totalt.

SCB "köper" varor varje månad

Hur tar vi då reda på hur höga priserna är? Jo, KPI räknas ut baserat på en korg med utvalda varor. Varukorgen innehåller varor och tjänster i de proportioner som hushållen brukar köpa och ger på så sätt en bra bild av vad vi faktiskt konsumerar i Sverige.

Under året mäter vi priserna för jämförbara varor och tjänster, och på så sätt blir resultaten också jämförbara mellan månaderna. Det gör att KPI speglar prisförändringar för konsumtionen som helhet.

Inför varje nytt år tittar vi igenom KPI-korgens sammansättning för att kunna justera den för förändringar i vad vi konsumerar. Det kan handla om att hushållen lägger mer pengar på vissa varor och mindre på andra. Ibland måste varorna till och med bytas ut helt. Ett exempel är att år 1980 var det nästan ingen som köpte mobiltelefoner. I dag är det nästan ingen som köper skrivmaskiner. Mobiltelefoner har därför tillkommit i varukorgen, och fått ökad betydelse, medan skrivmaskiner har försvunnit.

Hur vi konsumerar spelar roll

Hur stor betydelse olika prisförändringar får i konsumentprisindex beror på hur mycket vi konsumerar av olika typer av varor och tjänster i Sverige. Det vi köper mycket av får stor betydelse för hur prisnivån utvecklas, och det vi köper lite av får mindre betydelse.

Mer godis än frukt

Vi lägger mer pengar på godis än på frukt. År 2015 köpte vi godis för 38 kronor och frukt för 27 kronor per person och vecka, visar SCB:s statistik.

I grafiken nedan ser man ganska snabbt att en genomsnittlig person i Sverige lägger mest pengar på boende, livsmedel, rekreation och kultur och transporter.

Så fördelas varor och tjänster i KPI-korgen (2016)
Boxdiagram som beskriver varor och tjänster i KPI-korgen

Källa: Konsumentprisindex 2016, SCB

Vad är inflation?

Om dina pengar inte längre räcker för att köpa de varor eller tjänster du brukar ha råd med beror det på inflation. Genom inflationen har dina pengar tappat en del av sitt tidigare värde eftersom prisnivån stigit i din omvärld.

För att du då ska ha samma köpkraft, alltså kunna konsumera lika mycket som tidigare, behöver dina inkomster öka.

Man kan mäta inflationen på flera olika sätt, oftast genom att mäta priser och jämföra dem över tiden i ett prisindex. I Sverige är förändringen i konsumentprisindex KPI det vanligaste måttet på inflation. KPI visar hur mycket våra inkomster behöver öka för att kompensera för att priserna stigit. När vi på SCB talar om hur KPI förändras från år till år kallar vi det inflationstakt. En inflationstakt på 1,5 procent innebär alltså att priserna på de varor som ingår i KPI-mätningen stigit med 1,5 procent under året.

Varför får vi inflation?

En av flera orsaker till att inflation kan uppstå är om efterfrågan på varor och tjänster ökar snabbare än vad företagen hinner med att förändra sin produktion.

En annan orsak till inflation är att kostnaderna för att tillverka varor eller erbjuda tjänster ökar. Det kan bero på att lönerna blivit högre. Det kan också bero på att värdet för vår valuta kronan sjunkit mot andra valutor, vilket gör det dyrare att importera varor eller delar till det som ska produceras.

I båda fallen är det vanligt att företagen höjer priserna på sina produkter för att kompensera.

Inflationen kan också öka om centralbanken ökar mängden pengar som finns i omlopp i ett lands ekonomi. Då kan priserna öka, och pengarnas värde sjunker.

Inflationen påverkas också av hur vi tror att priserna ska utvecklas. Om alla tror att det kommer att bli högre priser i morgon så kommer de sannolikt att kräva högre löner redan idag, för att kunna ha kvar samma levnadsstandard även i framtiden.

Riksbanken sätter mål för inflationen

Hur hög ska då inflationen vara? Det är Riksbanken, Sveriges centralbank, som ansvarar för penningpolitiken i Sverige. Riksbanken ansvarar därför också för att inflationen håller sig på en lagom nivå. Riksbanken anser att en inflationstakt på två procent enligt KPI är ett bra mål. Det målet har gällt i över 20 år.

Inflationstakten 2006–2017, procent efter månad
Visa stödlinjer
MånadInflationstakten
2006M010,6
2006M020,6
2006M031,1
2006M041,5
2006M051,6
2006M061,5
2006M071,7
2006M081,6
2006M091,5
2006M101,3
2006M111,7
2006M121,6
2007M011,9
2007M022
2007M031,9
2007M041,9
2007M051,7
2007M061,9
2007M071,9
2007M081,8
2007M092,2
2007M102,7
2007M113,3
2007M123,5
2008M013,2
2008M023,1
2008M033,4
2008M043,3
2008M053,9
2008M064,2
2008M074,1
2008M084,3
2008M094,4
2008M104
2008M112,5
2008M120,9
2009M011,3
2009M020,9
2009M030,2
2009M04-0,1
2009M05-0,7
2009M06-1
2009M07-1,2
2009M08-1,2
2009M09-1,9
2009M10-1,8
2009M11-1
2009M120,6
2010M010,3
2010M020,9
2010M030,8
2010M040,7
2010M051,2
2010M060,9
2010M071,1
2010M080,9
2010M091,4
2010M101,5
2010M111,8
2010M122,3
2011M012,5
2011M022,5
2011M032,9
2011M043,3
2011M053,3
2011M063,1
2011M073,3
2011M083,4
2011M093,2
2011M102,9
2011M112,8
2011M122,3
2012M011,9
2012M021,9
2012M031,5
2012M041,3
2012M051
2012M061
2012M070,7
2012M080,7
2012M090,4
2012M100,4
2012M11-0,1
2012M12-0,1
2013M010
2013M02-0,2
2013M030
2013M04-0,5
2013M05-0,2
2013M06-0,1
2013M070,1
2013M080,1
2013M090,1
2013M10-0,1
2013M110,1
2013M120,1
2014M01-0,2
2014M02-0,2
2014M03-0,6
2014M040
2014M05-0,2
2014M060,2
2014M070
2014M08-0,2
2014M09-0,4
2014M10-0,1
2014M11-0,2
2014M12-0,3
2015M01-0,2
2015M020,1
2015M030,2
2015M04-0,2
2015M050,1
2015M06-0,4
2015M07-0,1
2015M08-0,2
2015M090,1
2015M100,1
2015M110,1
2015M120,1
2016M010,8
2016M020,4
2016M030,8
2016M040,8
2016M050,6
2016M061
2016M071,1
2016M081,1
2016M090,9
2016M101,2
2016M111,4
2016M121,7
2017M011,4
2017M021,8
2017M031,3
2017M041,9
2017M051,7
2017M061,7
2017M072,2
2017M082,1
2017M092,1
2017M101,7

SCB:s statistik om priser

För att ta fram konsumentprisindex samlar vi på SCB varje månad in ett stort antal priser på cirka 1 600-1 700 försäljningsställen. Det går till så att vi går runt i butiker, kontrollerar olika varor, och knappar sedan in priserna i en minidator. Priser samlas även in direkt från företag, och genom att vi testköper annat som inte går att kontrollera i handeln, till exempel el och transporter.

Priset representerar vad den enskilde konsumenten faktiskt betalar och därför ingår även moms och eventuella rabatter. I mitten av varje månad publicerar vi KPI-statistiken för månaden innan på SCB:s webbplats och i Statistikdatabasen.

Så gör vi statistik

Sverige började föra statistik redan 1749. Idag har SCB i uppdrag är att förse Sverige med oberoende statistik om samhället på flera olika områden. Statistik är inte exakt, men välgjord statistik beskriver verkligheten så nära man kan komma.

För att göra statistik finns metoder för att samla in, bearbeta och analysera siffermaterial. SCB:s statistik görs utifrån vetenskapliga principer. Det finns flera olika typer av statistiska undersökningar.

Läs mer om hur vi gör statistik

Källa

Konsumentprisindex (KPI), SCB

Läs en artikel