Till innehåll på sidan

Så här är statistiken om integration uppbyggd

Här hittar du information om vilka parametrar som redovisas i statistiken om integration och hur olika termer definieras. Det finns ytterligare information om detta i Statistikdatabasens fotnoter.

Personuppgifterna i statistiken hämtas från SCB:s register över totalbefolkningen (RTB). Uppgifterna kommer från Skatteverkets folkbokföring. Med befolkningen menar vi alltid de folkbokförda den 31 december respektive år. Läns- och kommunindelningarna som redovisas är de som gäller från 1 januari året efter. Observera att Heby kommun samtliga år räknas till Uppsala län.

I tabellerna redovisas i huvudsak andelsuppgifter. Av sekretess- och kvalitetsskäl beräknas andelsuppgifter endast för grupper med fler än 20 personer, där fler än 5 personer har egenskapen.

Statistiken i Statistikdatabasen uppdateras kontinuerligt. Under fliken ”Om tabellen” i respektive tabell finns information om när just den tabellen senast uppdaterades.

Statistiken om integration är grupperad i statistikområden

Statistiken om integration är indelad i följande statistikområden:

Statistik om integration för riket, länen, kommunerna och vissa stadsdelar

Statistiken redovisas för hela riket, efter län, efter kommun, och efter ett antal så kallade LUA-områden och URB-områden.

LUA-områden

Under 2008-2011 hade regeringen lokala utvecklingsavtal (LUA) med ett antal kommuner med stadsdelar med brett utanförskap. I avtalen ingick bland annat extra satsningar på att minska arbetslösheten och kriminaliteten i områdena. Det fanns 38 LUA-områden. 15 av dem blev sedan URB-områden (se nedan). I tabellerna över LUA-områden redovisas därför endast de 23 LUA-områden som aldrig blev URB-områden.

URB-områden

Från och med 2012 gav regeringen istället stöd till kommuner som arbetade med att utvärdera, inhämta, utbyta och sprida kunskap om sina stadsdelar med brett utanförskap. För att kommunerna skulle få stödet krävdes att de hade stadsdelar med en befolkning på minst 4000, där färre än 52 procent förvärvsarbetade, fler än 4,8 procent hade långvarigt försörjningsstöd, och färre än 70 procent var behöriga till gymnasieskolan. Av de anmälda stadsdelarna var det 15 som uppfyllde kraven. Det är dessa 15 som redovisas under URB-områden. Statistiken över URB-områdena omfattar även de år då områdena var LUA-områden.

Statistiken är indelad i bakgrundsvariabler

I statistiken går det att titta på efter så kallade bakgrundsvariabler. Dessa är kön, ålder, utbildningsnivå, födelseregion, skäl till invandring och vistelsetid.

Kön

I SCB:s statistik bestäms en persons kön av den näst sista siffran i personnumret. Om siffran är udda sätts kön = man. Om siffran är jämn sätts kön = kvinna.

Ålder

Åldern beräknas med hjälp av födelseåret i personnumret. Den ålder som redovisas i statistiken är den uppnådda ålder en person har den 31 december det aktuella året.

Utbildningsnivå

Här redovisas en persons högsta utbildningsnivå. Uppgiften hämtas från SCB:s utbildningsregister (UREG). Utbildningsregistret genomgick större förändringar till årgång 2000. Det ledde till ett tidsseriebrott. Därför måste jämförelser med tidigare årgångar göras med stor försiktighet.

Kvalitetshöjningen i Utbildningsregistret år 2000

Födelseregion

En persons födelseland benämns som det gjorde när personen föddes. Om en person hänvisar till humanitära skäl kan födelselandet ändras i efterhand, på grund av politiska och geografiska förändringar.

Före 1947 räknades alla personer som föddes i utlandet som utrikes födda. Från 1947 registreras inte barn som fötts utomlands som utrikes födda om modern var folkbokförd i Sverige när barnet föddes.

Observera att gruppen EU/EFTA exklusive Norden respektive Övriga världen förändrats över tid när länder blivit medlemmar i EU. Till exempel grupperas personer födda i Kroatien till EU/EFTA från 2013 och framåt, innan dess grupperades de till Övriga världen.

Vistelsetid

Vistelsetiden är den tid som en person varit folkbokförd i Sverige. Den räknas från den dag personen blev folkbokförd. Vistelsetid anges bara för personer som är födda utomlands.

Skäl till invandring

Skäl till invandring anges bara för personer som är födda utomlands. Skäl till invandring delas upp i två grupper. Gruppen ”Skyddsbehövande och deras anhöriga” består av dem som har fått uppehållstillstånd på grund av flyktingskäl, synnerligen ömmande omständigheter, eller på grund av skyddsbehov. I gruppen ingår även deras anhöriga.

Personerna i den här gruppen omfattas av lagen om introduktionsersättning för nyanlända och vissa andra utlänningar (1992:1068) eller av förordningen om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar (2010:1122), som kommunerna får ersättning för av Migrationsverket. Gruppen ”Övriga utrikes födda invandrare” består av alla övriga utrikes födda invandrare.

Sammansättningen i gruppen ”Skyddsbehövande och deras anhöriga” förändras över tid. År 1997 bestod den av de som efter 1985 fått uppehållstillstånd med grund för bosättning enligt de skäl som kommit att gälla för att vara berättigad till introduktionsersättning. År 1997 bestod gruppen av 235 700 personer och den utökas därefter för varje år med personer som ingår i kommunmottagningen. Kommunmottagna avser flyktingar och skyddsbehövande eller personer som fått uppehållstillstånd på synnerligen ömmande omständigheter samt anhöriga till någon av dessa kategorier. År 2008 hade gruppen ökat till 357 200 personer. År 2016 bestod gruppen av 599 100 personer.

Det är inte möjligt att jämföra skattningar i början av den här tidsserien med skattningar i slutet av tidsserien. Det beror på att vistelsetiden i Sverige har betydelse för bland annat hur lång tid det tar innan en person kommer in på arbetsmarknaden. Gruppens antal påverkas också starkt av stora årliga förändringar i antal kommunmottagna personer.