Till innehåll på sidan

Fördjupning | Sveriges ekonomi

Migrationen från Ukraina höjde BNP marginellt

Senast uppdaterad: 2022-06-16

Flyktinginvandringen från Ukraina bidrog marginellt till BNP-tillväxten första kvartalet 2022. Effekten på BNP var mindre än 2015. Det är framförallt den offentliga konsumtionen som påverkas av ökat flyktingmottagande.

I denna artikel beskrivs hur migrationen behandlas i nationalräkenskaperna och hur olika delar i BNP-måttet har påverkats under första kvartalet 2022. Effekten på Sveriges BNP är än så länge begränsad då antalet flyktingar från Ukraina inte varit så många. Det är möjligt att effekterna kan bli större framöver.

Många flyktingar i mars

Antalet personer som ansökte om uppehållstillstånd hos Migrationsverket för asyl eller enligt massflyktsdirektivet ökade kraftigt i mars 2022 då antalet ansökningar var drygt 29 000. Ungefär 27 000 var ukrainska flyktingar som sökte enligt massflyktsdirektivet. Inte sedan de stora flyktingströmmarna 2015–2016 har ansökningarna om uppehållstillstånd varit på den höga nivån. Under 2015 kom 170 000 asylsökande enligt Migrationsverket, varav 90 000 det fjärde kvartalet då trycket var som högst.

Fler flyktingar oktober 2015 än mars 2022

Tusental asylansökningar och ansökningar enligt massflyktsdirektivet 2015–2022, månadsdata

Fler flyktingar oktober 2015 än mars 2022.png
Källa: Migrationsverket

Marginell BNP-påverkan

Utifrån BNP-uppgifter publicerade för första kvartalet går det att uppskatta hur flyktingarna enligt massflyktsdirektivet (se faktaruta i slutet av artikeln) bidragit till BNP-utvecklingen. BNP ökade med 3,5 procent i årstakt under det första kvartalet, ej kalenderkorrigerat. Det ökade antalet sökande enligt massflyktsdirektivet bidrog positivt med 0,1 procentenheter till tillväxten. Som en jämförelse uppskattades bidraget under den stora flyktingvågen 2015–2016 till att höja BNP-tillväxten med 0,4 procentenheter fjärde kvartalet 2015. Mer information om förra flyktingvågen finns i Sveriges ekonomi-statistiskt perspektiv nr 1 2016.

Flyktingar som sökt enligt massflyktsdirektivet räknas som svenska hushåll

Trots positivt bidrag från flyktingmottagandet minskade statens konsumtion första kvartalet i år

Volymförändring jämfört med motsvarande kvartal föregående år respektive flyktingars bidrag i procentenheter till de olika BNP-delarna. Flyktingar definieras som asylsökande samt sökande enligt massflyktsdirektivet.

  Fjärde kvartalet 2015 Varav flyktingars bidrag 2015 kv 4 Första kvartalet 2022 Varav flyktingars bidrag, 2022 kv 1
Offentlig konsumtion 2,9 1,2 0,3 0,32
  -Statens konsumtion 3,0 1,9 -0,5 1,39

  -Kommunernas
konsumtion

2,9 1,1 0,6 0,04
Hushållskonsumtion 4,4 0,0 6,0 0,01
Investering 7,7 0,0 1,5 0,00
Import 7,1 0,1 7,9 0,00
Export 7,9 0,2 5,7 0,00
BNP 5,0 0,37 3,5 0,09
Källa: Nationalräkenskaperna samt egna bearbetningar

Tidigare räknades konsumtion av de som inte är folkbokförda i Sverige som utländsk konsumtion tills de fått uppehållstillstånd. I och med publiceringen av första kvartalet 2022 räknas flyktingar som sökt enligt massflyktsdirektivet som svenska hushåll redan från dag ett enligt nya rekommendationer från EU. För mer information läs avsnittet om ”Sökande enligt massflyktsdirektivet räknas som svenskar i BNP” längre ned på sidan. Effekten på BNP blir densamma oavsett i vilken delpost flyktingarnas konsumtion räknas in i. Nu bokförs flyktingarnas privata konsumtion som hushållskonsumtion och inte som tidigare som utländsk konsumtion i Sverige, vilket då drog upp delposten tjänsteexporten.

Flyktingarna, som främst kom från Ukraina, gav under första kvartalet 2022 uppskattningsvis ett lyft till BNP-tillväxten på 0,09 procentenheter (0,1 procentenheter avrundat till en decimal). Framförallt bidrog flyktingmottagandet till att höja statens konsumtion.

Flyktingarna påverkade främst statens konsumtion

Flyktingars bidrag till BNP-tillväxt, volymförändring i procent, jämfört med samma kvartal föregående år, procentenheter. Bidragen för de olika delarna i försörjningsbalansen summerar till det totala BNP-bidraget.

  Fjärde kvartalet 2015 Första kvartalet 2022
Offentlig konsumtion 0,35 0,09
     -Statens konsumtion 0,15 0,08
     -Kommunernas konsumtion 0,20 0,01
Hushållskonsumtion 0,00 0,00
Investering 0,00 0,00
Import -0,03 0,00
Export 0,05 0,00
BNP 0,37 0,09
Källa: Nationalräkenskaperna samt egna bearbetningar

Främst offentlig konsumtion som påverkas

Som tabellerna visar är det nästan enbart inom den offentliga konsumtionen som ett ökat flyktingmottagande märks. Det gällde både fjärde kvartalet 2015 och första kvartalet 2022. Flyktingmottagandet höjde den offentliga konsumtionen första kvartalet 2022 med 0,32 procentenheter, vilket gav ett bidrag till BNP på 0,09 procentenheter. Utan kostnader för flyktingar hade offentlig konsumtion första kvartalet 2022 legat på samma nivå som första kvartalet 2021.

+ 0,09

Migrationens bidrag i procentenheter till BNP-tillväxten första kvartalet 2022

I diagrammet ser man att tillväxten inom den offentliga konsumtionen har varierat en hel del sedan 2015. Under 2016 drogs den offentliga konsumtionen upp av primärkommunernas ökade utgifter för sociala naturaförmåner. Det förklarades framförallt av ökade kostnader kopplade till flyktingmottagande. År 2020 minskade de offentliga utgifterna i samband med coronautbrottet, då mycket av den icke-akuta vården fick skjutas upp.  Under 2021 ökade kostnaderna igen.

Jämförelsevis låg tillväxt för den offentliga konsumtionen första kvartalet

Volymförändring i procent jämfört med motsvarande kvartal föregående år

Jämförelsevis låg tillväxt för den offentliga konsumtionen första kvartalet.pngKälla: Nationalräkenskaperna

Migrationsverket står för de största utgifterna vid flyktingmottagande

I den statliga konsumtionsökningen är det främst Migrationsverkets utgifter för inköp av varor och tjänster som ökar vid högre flyktingmottagande. En stor del av dessa utgifter består av kostnader för livsmedel, transporter och boende. Detta påverkar den offentliga konsumtionen.

Av de statliga myndigheterna är det framför allt Migrationsverkets produktion som har påverkats av det ökade antalet sökande enligt massflyktsdirektivet. Det som framför allt ökar är ärendehanteringen och boendet för migranterna. I mars 2022 ökade volymmåttet för migrationen med 24 procent jämfört med mars 2021 och påverkade BNP med cirka 0,08 procentenheter det första kvartalet 2022.

De sociala naturaförmånerna, som främst består av inköp av boendetjänster ökade första kvartalet 2022 och höjde den offentliga konsumtionen. Dessa utgifter genererar produktion och investeringar i näringslivet.

Omhändertagande av flyktingbarn höjer kommuners produktion

Kommuner och regioners åtagande ökar vid större flyktingströmmar då barn har rätt till skolgång. Dessutom har kommuner ansvar för de ensamkommande barnens omsorg, mat och boende. Regionernas konsumtion ökar då ukrainska barn har rätt till sjukvård samt att vuxna har rätt till akut vård.

Bidraget från kommuner och regioner till BNP beräknas utifrån de volymmått som används för att beräkna produktionen i skolan och regionerna. Effekten för första kvartalet är liten och påverkar offentlig konsumtion och BNP med 0,02 respektive 0,005 procentenheter.

Oklar effekt på investeringarna

Migrationens effekt på fasta bruttoinvesteringar går i många fall inte att utläsa direkt ur statistikkällorna. Det är dock inte särskilt troligt att denna post ökat särskilt mycket under första kvartalet som en följd av flyktinginvandringen, då fasta investeringar generellt tar tid att producera. En typ av investering som kan ha ökat under första kvartalet är fastighetsförbättringar som varit nödvändiga för att kunna tillhandahålla boende. Det saknas dock relevant data för att kunna säga något om storleken av sådana förbättringar och dess påverkan på BNP.

Sökande enligt massflyktsdirektivet räknas som svenskar i BNP 

I den officiella befolkningsstatistiken som SCB publicerar ingår endast personer som är folkbokförda i Sverige. För att bli folkbokförd krävs både avsikt och rätt att stanna i Sverige i minst ett år. De som söker enligt massflyktsdirektivet i Sverige har inte rätt att stanna ett år och ingår därför inte i SCB:s befolkningsstatistik över folkbokförda svenskar.  

Enligt ENS 2010, det styrande regelverket för nationalräkenskaperna och BNP-beräkningarna, ingår individer som har för avsikt att stanna i Sverige i mer än ett år i befolkningen. EU:s statistikorgan Eurostat har utgått från att de som söker enligt massflyktsdirektivet inom EU har för avsikt att stanna i mer än ett år i landet och därför ska räknas in i befolkningen i nationalräkenskaperna. Detta innebär att befolkningsmåttet enligt nationalräkenskaperna innefattar fler individer än befolkningsstatistiken.

Detta synsätt skiljer sig emot hur asylsökande bokförts tidigare i nationalräkenskaperna då de räknats som utlänningar vid ankomst. Hur man hanterar migranter påverkar inte den totala BNP-utvecklingen utan bara delposterna i försörjningsbalansen (delarna inom BNP).

BNP per capita påverkas däremot när de sökande enligt massflyktsdirektivet räknas in i befolkningen. BNP per capita-utvecklingen utan justering för massflyktsdirektivet visade på en ökning med 2,32 procent första kvartalet 2022 jämfört med motsvarande kvartal året innan. Läggs de sökande enligt massflyktsdirektivet till befolkningen ökade BNP per capita med 2,18 procent (det officiella måttet).

Ingen påverkan på arbetsinsatsen första kvartalet

Vid vilken tidpunkt som nyanlända kan räknas in i befolkningen får stor påverkan på hur arbetsinsatsen redovisas i nationalräkenskaperna (NR). Både antalet sysselsatta och arbetade timmar i NR skall omfatta såväl svenska som utländska arbetstagare som arbetar för företag och myndigheter placerade i Sverige. 

De sökande enligt massflyktsdirektivet ingår inte i den folkbokförda befolkningen och kommer därför inte ingå i arbetskraftsundersökningarnas (AKU:s) undersökningspopulation. Eftersom kvartalsberäkningarna av sysselsatta och arbetade timmar i NR bygger på data från AKU kommer nyanlända ukrainare som arbetar i Sverige inte ingå i denna redovisning av arbetsinsats på kvartalsbasis. Däremot kommer dessa framöver kunna fångas upp i den nya arbetsmarknadsstatistiken, befolkningens arbetsmarknadsstatus, som kommer bli ett komplement till AKU.

SCB bedömer att arbetsinsatsen inte påverkats nämnvärt av det högre flyktingmottagandet under det första kvartalet 2022 eftersom de flesta flyktingarna kom i mars och då sannolikt inte hann få ett jobb under det första kvartalet.

Viss osäkerhet i bedömningar och underlag

Beräkningarna av flyktingmottagandets kostnader är preliminära och bör tolkas med försiktighet. Vissa underlag finns ännu inte tillgängliga och det finns en risk att de preliminära uppgifterna är underskattade. En indikation om var det övre taket för en skattning av BNP-påverkan från sökande enligt massflyktsdirektivet ligger kan fås om asylsökandes BNP per capita antas vara samma som övriga befolkningen. Bidraget skulle sammantaget i så fall varit 0,13 procentenheter i årstakt. Detta är en överskattning, men ger en fingervisning om osäkerheten i det ovan beräknade BNP-bidraget.

För migrationens bidrag till BNP-utvecklingen, bedöms också en viss fördröjning föreligga. Även om många ukrainare har kommit under första kvartalet 2022, kan BNP-effekterna av migrationen komma synas i högre grad under andra kvartalet 2022 speciellt som ankomsten främst var under mars.

Fakta: Massflyktsdirektivet

Massflyktsdirektivet, eller direktiv 2001/55/EG, även känt som direktivet om tillfälligt skydd, är ett europeiskt direktiv från 2001 som reglerar miniminormer för att ge tillfälligt skydd vid massiv tillströmning av fördrivna personer till en eller flera medlemsstater inom Europeiska unionen. Direktivet utgör en viktig del av den gemensamma asylpolitiken. Massflyktsdirektivet fastställer en rad bestämmelser gällande beviljandet av tillfälligt skydd som en alternativ skyddsform till asyl, däribland varaktigheten för och innebörden av det tillfälliga skyddet. Direktivet syftar till att tillämpas när den ordinarie asyllagstiftningen inte räcker till för att hantera ett stort inflöde av asylsökande.

Nu är första gången det aktiveras och de som omfattas av direktivet är

  • ukrainska medborgare bosatta i Ukraina före den 24 februari 2022.
  • statslösa personer, och medborgare i andra tredjeländer än Ukraina, som åtnjöt internationellt skydd eller motsvarande nationellt skydd i Ukraina före den 24 februari 2022. De ska ha varit lagligen bosatta i Ukraina.
  • familjemedlemmar till personer som avses i de första två punktsatserna.
  • personer som har permanent uppehållstillstånd i Ukraina och var bosatta där före 24 februari 2022, och som inte på ett tryggt sätt kan återvända till sina ursprungsländer.

Syftet med massflyktsdirektivet är att avlasta asylsystemet. De som omfattas av massflyktsdirektivet ska därför i första hand ansöka om denna typ av uppehållstillstånd. Uppehållstillståndet gäller från det datum beslutet om att bevilja tillståndet tas till och med den 4 mars 2023.

Personerna som får uppehållstillstånd erbjuds bostäder samt visst ekonomiskt bistånd. Kommuner ordnar till exempel skolgång samt har ansvar för boende och omsorg för ensamkommande barn. Regionerna erbjuder sjuk- och tandvård till minderåriga på samma villkor som övriga befolkningen, samt akut vård till vuxna sökande. Alla dessa aktiviteter påverkar den ekonomiska utvecklingen och ska inkluderas i beräkningarna av BNP.

Läs mer om hur invandringen påverkar SCB:s befolkningsstatistik:

Statistik om invandring – frågor och svar (scb.se)

Fler artiklar inom ämnet

Sveriges ekonomi-statistiskt perspektiv nr 1 2016.

Fördjupningsartiklar om Sveriges ekonomi

Läs hela numret

Denna artikel är publicerad i tidskriften Sveriges ekonomi - statistiskt perspektiv, nr 6 - 2022.

Ladda ner nummer 6 - 2022 (PDF)

Se alla nummer av Sveriges ekonomi - statistiskt perspektiv