Undersökningen Modes of Supply syftar till att sammanställa statistik om hur tjänster tillhandahålls internationellt. Uppgifterna som ska lämnas baseras på de uppgifter utrikeshandel med tjänster som ni lämnat om föregående år 2025 i undersökningen Utrikeshandel med tjänster, ej gränspasserande varor och transfereringar. Det handlar därmed om transaktioner mellan er svenska enhet och utländska enheter. Tjänsterna ska fördelas på tre olika typer av Modes of Supply (tillhandahållandesätt) i hela procenttal. Uppskattningar går bra. Frågorna gäller endast ett antal tjänsteslag där sambandet mellan tjänst och typ av Mode inte är självklart. Någon landfördelning behöver inte göras.

Undersökningen baseras på ett urval omfattande ca 800 företag, organisationer och offentliga verksamheter. Urvalet har dragits med hjälp av statistiska metoder. Undersökningen görs av SCB bestämd genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/2152.

Det är obligatoriskt att delta

Ert företag är enligt lag skyldigt att lämna uppgifter till den här undersökningen.

Information om undersökningen (pdf)

Examples of different situations of Modes of Supply from the Manual on Statistics of International Trade in Services (MSITS), published by the UN

Sista svarsdatum för undersökningsåret 2025:

• 12 juni 2026

Vem använder svaren och hur?
Statistiken om internationellt tillhandahållande av tjänster efter metod för tillhandahållande (Modes of Supply) är viktig för beslutsfattare och förhandlare om handelsavtal eftersom den möjliggör en bättre förståelse för hur och var tjänster tillhandahålls internationellt. Det internationellt överenskomna ramverket för sammanställning och rapportering av statistik över internationell handel med tjänster Manual on Statistics of International Trade in Services (MSITS) publicerades gemensamt av sex internationella organisationer (FN, IMF, Eurostat, WTO, OECD, UNCTAD). MSITS stödjer WTO:s Allmänna tjänstehandelsavtalet (GATS), vilket är grunden för statistiken om tillhandahållandesätt.

Varför måste vi delta?

Uppgiftsskyldighet föreligger enligt förordning (2001:100) om den officiella statistiken och Statistiska centralbyråns föreskrifter (SCB-FS 2025:10, föreskriftsändring SCB-FS 2025:16).

Om SCB inte får in uppgifterna kan företaget föreläggas med vite, vilket innebär att företaget riskerar att behöva betala ett visst belopp. Observera att skyldigheten att lämna uppgifterna ändå finns kvar.

Samråd

Samråd har skett med Näringslivets Regelnämnd (NNR).

Hur skyddas de lämnade svaren?

Uppgifter om enskildas personliga och ekonomiska förhållanden skyddas av sekretess enligt 24 kap. 8 § offentlighets- och sekretess-lagen (2009:400). När uppgifterna redovisas kommer inga enskilda organisationer att kunna identifieras.

Hur behandlas personuppgifterna?

SCB är personuppgiftsansvarig för behandlingen av personuppgifter.

Regler för personuppgiftsbehandling finns i EU:s dataskyddsförordning samt i lagen (2001:99) och förordningen (2001:100) om den officiella statistiken och övrig gällande lagstiftning.

Mer information om hur SCB behandlar dina personuppgifter hittar du på www.scb.se/personuppgifter.

Var och en har rätt att få en kopia, ett registerutdrag, av de personuppgifter SCB behandlar. Gå in på www.scb.se/registerutdrag. Det finns även en rätt att i vissa fall få uppgifterna raderade och att lämna in klagomål till Integritetsskyddsmyndigheten.

För att underlätta eventuella återkontakter med företaget sparar vi uppgiften om vem hos er som är kontaktperson för undersökningen.

Har ni frågor om personuppgifter?

Kontakta dataskyddsombuden:

SCB:

010-479 40 00, dataskyddsombud@scb.se

701 89 Örebro

Statistiken om Modes of Supply kommer att publiceras på www.scb.se/NV2001