I rapporten Integration – gymnasiebetyg, vidare studier och arbetsmarknad studeras unga med olika nationell bakgrund, men med liknande förutsättningar vad gäller programtyp och betygsnivå i gymnasieskolan.

De viktigaste resultaten är:

• En högre andel bland de med utländsk bakgrund varken arbetar eller studerar 10 år efter gymnasieskolan. Andelen är också högre bland de med lägre betyg. En högre andel elever med utländsk bakgrund har dessutom lägre betyg än elever med svensk bakgrund.
• Tio år efter gymnasieskolan är medianinkomsten för de som arbetar ungefär densamma oavsett nationell bakgrund. Tydliga skillnader finns däremot mellan kvinnor och män. Medianinkomsten är högre ju högre betyg de unga har från gymnasieskolan.
• Andelen som läser vidare efter gymnasieskolan är högre för utrikes födda än för födda i Sverige med svensk bakgrund, särskilt bland de med lägre gymnasiebetyg. Däremot är det små skillnader efter nationell bakgrund vad gäller andelen med examen från en eftergymnasial utbildning.

Högre andel bland de med utländsk bakgrund varken arbetar eller studerar 10 år efter gymnasieskolan

Oavsett nationell bakgrund är det vanligast att arbeta 10 år efter gymnasieskolan. Andelen som arbetar och inte samtidigt studerar är lägre för utrikes födda och födda i Sverige med utländsk bakgrund än för de med svensk bakgrund medan andelen som varken arbetar eller studerar är högre. Det är små skillnader i sysselsättning mellan utrikes födda och födda i Sverige med utländsk bakgrund.

Andelen som varken arbetar eller studerar är högre i grupper med lägre betyg. Andelen är ofta minst dubbelt så hög i gruppen med lägst betyg jämfört med gruppen med högst betyg. Oavsett betygsnivå är det tydliga skillnader i andelen som varken arbetar eller studerar efter nationell bakgrund.

Utbildningsvalen under och efter gymnasieskolan påverkar inkomsterna

De med eftergymnasial utbildningsnivå har generellt sett högre inkomst än de med gymnasial utbildning. Andelen som läser vidare är högre för utrikes födda än för födda i Sverige med svensk bakgrund, särskilt bland de med lägre gymnasiebetyg. Däremot är det små skillnader efter nationell bakgrund vad gäller andelen med examen från en eftergymnasial utbildning.

Det finns också vissa skillnader efter nationell bakgrund vad gäller inriktning på studierna, både på gymnasienivå och på eftergymnasiala studier. Att gå vård- och omsorgsprogrammet på gymnasieskolan är exempelvis betydligt vanligare bland utrikes födda jämfört med övriga grupper och utrikes födda är också något överrepresenterade på utbildningar inom Hälso- och sjukvård samt social omsorg på eftergymnasial nivå, exempelvis läkarutbildningen. Inom dessa utbildningar är inkomsterna högre för utrikes födda och födda i Sverige med utländsk bakgrund.

Det är vanligare att utrikes födda och födda i Sverige med utländsk bakgrund börjar studera på högskolan direkt efter gymnasieskolan medan de med svensk bakgrund oftare väntar något eller några år innan de börjar läsa vidare. Det kan leda till att de med utländsk bakgrund blir klara med studierna tidigare. Fler år med arbetslivserfarenhet kan leda till en högre inkomst jämfört med de med svensk bakgrund.

Många utrikes födda fullföljer inte gymnasieskolan eller invandrar som vuxna

Andelen som har slutbetyg från gymnasieskolan varierar kraftigt mellan unga med olika nationell bakgrund. Det finns också skillnader vad gäller andelen som avslutar gymnasieskolan med slutbetyg av de som påbörjar gymnasieskolan. För utrikes födda är det dessutom många som invandrar i vuxen ålder och därmed inte går i gymnasieskolan i Sverige. Andelen som arbetar av 29-åringarna är betydligt lägre bland utrikes födda som invandrat i vuxen ålder jämfört med övriga grupper. De utan slutbetyg arbetar också i mindre utsträckning än de med slutbetyg. De som invandrat som vuxna eller avslutat gymnasieskolan utan slutbetyg och som arbetar har inkomster ungefär i nivå med grupperna med lägst betygsnivå.

Integration – gymnasiebetyg, vidare studier och arbetsmarknad