Till innehåll på sidan

Jakt på vildsvin ökar

Publicerad: 2018-12-12

Under alla år har älgen varit det mest jagade viltslaget i Sverige. Men för tio år sedan började vildsvinsjakten att öka – en trend som blivit starkare de senaste åren.

Samtidigt som julmaten förbereds pågår älgjakten för fullt på många håll i landet. Älgen har under många år varit det mest jagade viltet i Sverige. I början av 1990-talet sköts det älgar med en sammanlagd vikt på nästan 30 000 ton. Inget annat viltslag kom i närheten. Den sammanlagda vikten för rådjur, dovhjort och kronhjort var drygt 7 000 ton. Vildsvin var relativt ovanliga då. Motsvarande vikt för dem var endast 40 ton.

Vildsvinsjakt allt vanligare

Vikten på de skjutna älgarna har sjunkit till omkring 20 000 ton per år sedan 1990-talet. Trots det har skogens konung hela tiden haft en betryggande ledning. Men för ungefär tio år sedan började vildsvinsjakten öka markant. Från 2006 till 2009 ökade den sammanlagda vikten på de skjutna djuren från 2 300 ton till 7 500 ton. Det innebar en ökning med över 220 procent.

Statistiken visar en tydlig trend med en ökande mängd vildsvinskött samtidigt som mängden älgkött ligger relativt stilla. År 2017 sköt vi över 13 000 ton vildsvin. Det motsvarade två tredjedelar av de skjutna älgarna, som vägde drygt 19 000 ton.

Jagat vilt i Sverige

Antal tusen ton jagad älg, vildsvin, övriga hjortdjur och övrigt vilt 1990–2016

Diagram Antal tusen ton jagad älg, vildsvin, övriga hjortdjur och övrigt vilt 1990-2016

Källa: SCB och Svenska jägareförbundets viltövervakning

Det återstår att se om den ökande mängden vildsvinskött kommer att förändra innehållet på det traditionella svenska julbordet.

Fakta

Det här är en redovisning av den del av materialflödesstatistiken som tillhör jakt och skörd i Sverige. Statistiken bygger på antal jagade djur enligt Svenska Jägareförbundets viltövervakning och beräknade medelvikter per art enligt svenska förhållanden.

I materialflödesstatistiken används inte slaktvikt utan den vikt av djuret som tas från naturen, det vill säga levande vikt. Vikten har dock minskats med 20 procent för inälvor med mera som tas ur och lämnas på jaktplatsen.

Materialflödena delas in i kategorierna biomassa, metaller, icke-metalliska mineraler, fossila bränslen, övriga produkter och avfall. Dessa är i sin tur indelade i ett 40-tal olika underkategorier.

Syftet med att studera materialflöden är att få ett mått på hur stor påverkan ett lands ekonomi har på förbrukningen av naturresurser. Man kan till exempel se förhållandet mellan BNP och resursförbrukningen. Sedan 2013 ingår materialflödesräkenskaper i EU:s förordning om miljöräkenskaper. Det innebär att det numera är obligatoriskt för medlemsländerna att rapportera in statistik om landets materialflöden till EU.

Kontakt

Mårten Berglund

Telefon
010-479 43 13
E-post
marten.berglund@scb.se