Till innehåll på sidan

”Coronakrisen skiljer sig från tidigare kriser”

| Nyhet

Ingen vet hur omfattande konsekvenser coronakrisen kommer att få för svensk ekonomi. Men SCB har jämfört utvecklingen under det första kvartalet med två tidigare kriser: 1990-talskrisen och finanskrisen 2008–2009.

Moln

När tiderna blir sämre och folk får mindre pengar att röra sig med minskar efterfrågan på varor och tjänster. Under coronapandemin är orsaken en annan: Människor ska hålla avstånd och har därmed inte möjlighet att röra på sig, träffas eller konsumera lika mycket som tidigare. Då sjunker efterfrågan – och marknaden måste anpassa sig genom att dra ner på sin produktion. Därmed riskerar även bruttonationalprodukten (BNP) att sjunka.

– Man kan säga att alla kriser är unika, vilket gör det svårare att förutspå och förhindra dem, säger Johannes Holmberg, ekonom på SCB:s avdelning för nationalräkenskaper.

Den svenska BNP-tillväxten har trots coronapandemin inte påverkats nämnvärt under första kvartalet 2020. Hushållens konsumtion har minskat kraftigt, men en stark export har bidragit till att lyfta Sveriges BNP. Den har ökat marginellt, både jämfört med kvartalet före och med första kvartalet 2019. I många andra länder syntes en kraftig nedgång för BNP redan under första kvartalet. Skillnaderna kan bero på att Sverige inte infört lika hårda och tidiga restriktioner som många andra länder.

BNP-tillväxt
Procentuell förändring jämfört med motsvarande kvartal föregånde år

Diagram, BNP-tillväxt

Krisen på 1990-talet

SCB har jämfört de ekonomiska konsekvenserna av coronapandemin med krisen i början av 1990-talet och med finanskrisen 2008–2009.

– 1990-talskrisen var framförallt ett svenskt fenomen som till stor del grundades i avregleringar på kreditmarknaden. Dessa ledde till en kraftigt ökad utlåning och så småningom en sprucken fastighets- och bostadsbubbla, säger Jenny Lunneborg, även hon ekonom på SCB:s avdelning för nationalräkenskaper.

Fenomenet skapade en kris i banksektorn. Att Sverige under denna tid hade fast växelkurs försvårade läget ytterligare. I november 1992 fick Riksbanken ge upp försöken att försvara kronan och Sverige fick en rörlig växelkurs. Krisen påverkade även realekonomin, det vill säga produktion av varor och tjänster – storleken på BNP och sysselsättning. BNP sjönk under flera år och arbetslösheten steg kraftigt.

Den djupa krisen tvingade Sverige till omfattande strukturreformer. Bland annat inrättades ett nytt finanspolitiskt ramverk som gjorde att statsfinanserna kunde saneras, skattesystemet förändrades och dessutom gjordes Riksbanken självständig. Dessa reformer bidrog till att lyfta den svenska ekonomin ur krisen.

Finanskrisen 2008–2009

BNP störtdök i samband med finanskrisen 2008–2009, såväl i Sverige som i andra länder. Vid den här tidpunkten var finansmarknaderna så integrerade att det som började som en amerikansk kris snabbt spred sig till övriga världen.

– Det finns likheter med coronakrisen, då det innebar närmast stopp i ekonomin, även om det denna gång har varit ett ännu snabbare förlopp, säger Jenny Lunneborg.

För svensk del återhämtade sig ekonomin snabbare än i de flesta andra länder. En viktig orsak var att Sverige hade mycket starkare statsfinanser än till exempel Italien och Grekland.

– En skillnad som man kan nämna då och nu är att vid finanskrisen var det framförallt industrin som drabbades hårt, särskilt branscher med stor export. Den inhemska ekonomin och tjänstesektorn klarade sig förhållandevis bra, säger Jenny Lunneborg.

Kraftiga räntesänkningar och finanspolitiska stimulanser gjorde att hushållens disponibla inkomster inte föll så mycket trots att arbetslösheten steg. Detta kunde hålla konsumtionen uppe.

Det var stora nedgångar för både export och import samt investeringar. Varken hushållens ekonomi eller den offentliga konsumtionen påverkades i samma utsträckning.

Export och import av varor och tjänster (kvartal 1993–)
Index år 1993=100, fasta priser, säsongrensade värden

Export och import av varor och tjänster (kvartal 1993–)

 

Konsumtion och investeringar (kvartal 1993–)
Index år 1993=100, fasta priser, säsongrensade värden

Konsumtion och investeringar (kvartal 1993–)

Viktig skillnad

Olika kriser har påverkat olika branscher olika hårt.

– Coronakrisen påverkar ju både varu- och tjänsteproduktionen men framförallt tjänstebranscher som handel, hotell och restaurang samt transport. Noterbart är att handeln har haft ganska god tillväxt på senare år, medan den har varit mer dämpad inom hotell, restaurang och transport, säger Johannes Holmberg.

En viktig skillnad mellan finanskrisen och coronautbrottet är att finanskrisen började på finansmarknaderna och därifrån spred sig till realekonomin. I nuvarande kris har den reala ekonomin drabbats direkt i form av utbuds- och efterfrågestörningar.

– Det positiva är att bankerna är bättre rustade än vid tidigare kriser och dessutom vidtar Riksbanken, regeringen och andra myndigheter en rad åtgärder för att minska effekterna på ekonomin, säger Johannes Holmberg.

Fakta: BNP

Bruttonationalprodukten, BNP, är ett av de viktigaste samhällsekonomiska måtten. Den beskriver storleken på ett lands ekonomi och hur den har förändrats över tid.

Totalt sett har den svenska ekonomin, eller Sveriges BNP, vuxit i stadig takt sedan 1950. Under denna period har storleken på Sveriges ekonomi mer än femdubblats.

Länkar

Läs fler artiklar på scb.se om hur coronavirusets spridning påverkar samhället

Kontakt

Johannes Holmberg, ekonom, SCB

Telefon
010-479 45 11
E-post
johannes.holmberg@scb.se

Jenny Lunneborg, ekonom, SCB

Telefon
010-479 44 42
E-post
jenny.lunneborg@scb.se

Johannes Cleris, pressansvarig

Telefon
072-084 40 83
E-post
johannes.cleris@scb.se