Till innehåll på sidan

Mobbningen ökar och fler mår dåligt i skolan

| Pressmeddelande

Den negativa trenden för svenska elevers kunskapsresultat har brutits, visar statistikmyndigheten SCB:s uppföljning av arbetet med FN:s Agenda 2030. Men mobbningen ökar – och allt fler elever lider av psykosomatiska besvär.

I Agenda 2030 finns flera mål som berör barn och unga. SCB kan konstatera att Sverige visar upp såväl positiva som negativa trender inom dessa områden.

– Å ena sidan verkar skolresultaten gå i rätt riktning och det är färre unga som varken arbetar eller studerar. Å andra sidan tycks skolsegregationen öka och barn känner sig mer otrygga. Fler blir mobbade, säger Sara Frankl, Agenda 2030-sakkunnig på SCB.

Andelen elever i åldrarna 11, 13 och 15 år som upplevt mobbning ökar bland både pojkar och flickor. Läsåret 2013/2014 svarade 12,6 procent att de blivit mobbade någon gång eller oftare de senaste månaderna. Under 2017/2018 hade andelen stigit till 19,4 procent.

Fler elever och ökad kunskap

Även andelen skolelever med psykosomatiska besvär ökar. Högst är den bland 15-åriga flickor. Lägst bland pojkar i åldern 11–13 år.

Antalet elever har ökat kraftigt sedan 2011 – men andelen förskollärare och lärare med pedagogisk högskoleexamen och legitimation och behörighet minskar generellt.

Samtidigt stiger svenska elevers kunskapsnivå. Resultaten från 2015 visar att kunskapsresultaten i framför allt läsförståelse och matematik har förbättrats. Men det är fortsatt stora skillnader mellan grupper i befolkningen. Socioekonomisk bakgrund har fått en större betydelse för elevernas betygsresultat sedan slutet av 00-talet och lett till att skolsegregationen har ökat.

Färre tonårsfödslar

Andelen unga som varken arbetar eller studerar sjunker. Under perioden 2014–2018  minskade den från 7,2 till 6,2 procent i Sverige, som ligger klart under genomsnittet i EU.

Det är mindre vanligt att tonåringar föder barn. Sedan 1970-talet har tonårsfödslarna minskat från 15,5 födslar per 1 000 kvinnor år 1973 till 2,2 per 1 000 år 2017.

Rapport: Genomförandet av Agenda 2030 i Sverige – statistisk lägesbild 2019 

Fakta: Sveriges Agenda 2030-arbete

I september 2015 antog FN:s generalförsamling 17 globala mål och 169 delmål för hållbar utveckling i en resolution som kallas Agenda 2030. Länderna åtog sig att fram till 2030 leda världen mot en hållbar och rättvis framtid, och lovade samtidigt att följa upp agendan på nationell, regional och global nivå.

SCB har fått i uppdrag av regeringen att ge en statistisk lägesbild av hur Sverige lever upp till målen. Det rör sig bland annat om planetär, social och hälsorelaterad hållbarhet. Lägesbilden är sammanställd med bidrag från flera myndigheter och organisationer. SCB konstaterar att Sverige ligger bra till för att uppnå en stor del av de globala målen. Sveriges utmaningar i förhållande till målen kan sammanfattas i tre övergripande punkter:

  • Ojämlikheten mellan grupper minskar inte. Inom flera områden ökar de.
  • Det är fortsatt svårt att se att många av de nationella miljömålen ska kunna uppnås.
  • Våld och kränkningar minskar inte.

Fakta: De 17 globala målen i Agenda 2030

1. Ingen fattigdom
2. Ingen hunger
3. God hälsa och välbefinnande
4. God utbildning för alla
5. Jämställdhet
6. Rent vatten och sanitet för alla
7. Hållbar energi för alla
8. Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt
9. Hållbar industri, innovationer och infrastruktur
10. Minskad ojämlikhet
11. Hållbara städer och samhällen
12. Hållbar konsumtion och produktion
13. Bekämpa klimatförändringarna
14. Hav och marina resurser
15. Ekosystem och biologisk mångfald
16. Fredliga och inkluderande samhällen
17. Genomförande och globalt partnerskap

(21 av de 169 delmålen har målåret 2020 i stället för 2030.)

Kontakt

Johannes Cleris, tf pressansvarig

Telefon
072-084 40 83
E-post
johannes.cleris@scb.se

Sara Frankl, Agenda 2030-sakkunnig, SCB

Telefon
010-479 48 04
E-post
sara.frankl@scb.se

Viveka Palm, biträdande avdelningschef, SCB

Telefon
010-479 42 19
E-post
viveka.palm@scb.se