Till innehåll på sidan

Ny rapport: Så flyttar nyanlända inom Sverige

| Pressmeddelande

Nästan var tredje flykting eller anhörig till flykting som togs emot i en kommun under 2016 hade tre år senare flyttat till en annan kommun, visar en ny rapport från SCB. Det var absolut vanligast att flyttarna gick till kommuntypen ”större städer och kommuner nära en större stad”.

Närmare 70 000 flyktingar och anhöriga till flyktingar mottogs i en kommun under 2016. Av dessa bodde 68 procent kvar i samma kommun i slutet av 2019. Det framgår i rapporten ”Så flyttar nyanlända flyktingar under de första åren i Sverige”, som statistikmyndigheten SCB publicerar i dag. I den ges en beskrivande bild av hur kommunmottagna flyttat under sina första år i Sverige.

– Mönstret skiljer sig lite åt mellan olika grupper. Andelen som bor kvar i samma kommun är till exempel något större bland kvinnor än bland män och bland sammanboende och barn än bland ensamboende, säger Karin Lundström, demograf på SCB.

Samma typ av kommun

Av de som har flyttat till en annan kommun har 46 procent bosatt sig i kommuntypen ”större städer och kommuner nära en större stad”.

– Flyttar till ”större städer” innebär i det här sammanhanget inte nödvändigtvis att man flyttat till en större stad än den man bodde i. Det rör sig om en kommuntyp, som Norrköping, Helsingborg och Östersund. Den kommuntypen klassas som ”större städer” i statistiken, säger Karin Lundström.

28 procent av de som flyttat har gjort det till kommuntypen ”mindre städer och landsbygdskommuner”, 14 procent till ”pendlingskommuner nära en storstad” och 12 procent till någon av Sveriges tre storstäder.

– Många har flyttat till samma typ av kommun som de mottogs i. Det märks särskilt bland personerna som flyttat från kommuntypen ”större städer och kommuner nära en större stad”. Drygt hälften av dessa har flyttat till en kommun av samma typ.

Korta flyttar

Det finns tydliga skillnader i flyttmönster beroende på vilken typ av kommun de nyanlända togs emot i. Av de som kom till just ”större städer” bodde 82 procent kvar tre år senare. Motsvarande siffra för kommuntypen ”pendlingskommun nära en storstad” var 50 procent.

– Det är vanligt att flyttarna är relativt korta. Det är exempelvis vanligt att flytta till en kommun inom samma storstadsområde medan det är  ovanligt att de mottagna flyttade från en storstad till en annan. Endast runt 80 personer gjorde det, säger Karin Lundström och fortsätter:

– Det finns flera faktorer som kan vara av betydelse för om och vart kommunmottagna flyttar, som tillgången till bostäder och arbete eller närheten till landsmän. Just tillgången till bostäder är i allmänhet bättre i mindre kommuner än i exempelvis storstadsområden.

I rapporten ”Så flyttar nyanlända flyktingar under de första åren i Sverige” finns mer information om flyktingarna eller anhöriga till flykting som togs emot i en svensk kommun perioden 2016–2019.

Fakta: Kommunmottagna

Med kommunmottagna avses personer som har beviljats uppehållstillstånd som flyktingar eller annan skyddsbehövande och deras anhöriga.

Kommunerna i statistiken grupperas enligt Sveriges Kommuner och Regioners indelning.

Det var fler män än kvinnor som mottogs i kommunerna under 2016–2019. De flesta var relativt unga. Drygt 90 procent var under 50 år och nästan hälften av dessa var 19 år eller yngre. Det var en större andel pojkar i övre tonåren och unga män kring 20 år jämfört med flickor och unga kvinnor i samma ålder. En stor andel av dem kom till Sverige som ensamkommande barn. Nästan hälften av de kommunmottagna under perioden 2016–2019 var födda i Syrien.

Länkar:

Två av tre nyanlända flyktingar bor kvar i samma kommun efter tre år i Sverige

Så flyttar nyanlända flyktingar under de första åren i Sverige

SKR:s kommungrupsindelning 2017

Kontakt

Karin Lundström

Telefon
010-479 41 87
E-post
karin.lundstrom@scb.se

Johannes Cleris, pressansvarig

Telefon
072-084 40 83
E-post
johannes.cleris@scb.se