Till innehåll på sidan

Spanska sjukan och döden för 100 år sedan

| Nyhet

Våren 1919 samlades familjen Forss för att begrava Karin Forss från Ärla, ett av många dödsoffer för spanska sjukan i Sverige. Att man dog av influensa var i sig inte ovanligt, under början av 1900-talet var det fortfarande fler som dog av infektionssjukdomar än av ålderdom. Men influensaåren 1918-1919 står ändå ut i den historiska statistiken.

Begravning efter spanska sjukan

Under knappt ett år från sommaren 1918 och framåt, förlorade tiotusentals svenskar livet i den influensa som kom att kallas spanska sjukan. Spanska sjukans namn kommer av att de första rapporterna om sjukdomen i pressen kom från Spanien. Det betyder inte att sjukdomen kom först till Spanien. I verkligheten fanns den i flera europeiska länder innan dess, men där rådde presscensur på grund av första världskriget.

Spanska sjukan den dödligaste epidemien sedan smittkopporna

På sidan 6 i SCB:s publikation Dödsorsaker 1919 beskrivs epidemien som den dödligaste sedan smittkopporna.

Dödsorsaker år 1919 (pdf)

dödligheten i smittkoppor

Räknar man, att senare halvåret 1918 och förra halvåret 1919 omsluta den tid, då sjukdomen uppträdde farsotsartat, så skulle den epidemi, som vanligen benämnes »spanska sjukan», få tillskrivas 34 374 dödsfall i vårt land, vilket sammanställt med folkmängden vid 1918 års slut giver ett relativtal av 591 på 100 000 invånare. Något motsvarande har Sveriges dödlighetsstatistik icke tidigare haft att uppvisa med undantag av smittkoppsepidemien år 1779, vilken uppgives hava vållat 725 dödsfall på 100 000 invånare.

Fram till spanska sjukan hade dödligheten varit sjunkande sedan slutet av 1800-talet. Eftersom befolkningsstorleken varierar, så mäts antalet dödsfall ofta genom att jämföra hur många dödsfall som inträffar varje år per 1000 invånare, ett tal man kallar dödstalet.

I Dödsorsaker 1918 rapporteras: ”Hela antalet dödsfall år 1918 uppgick till 104 591, motsvarande 18,01 på varje tusental av medelfolkmängden. Detta dödstal är det högsta, som förekommit sedan år 1880, och vida högre än talen för de år, som närmast föregingo redogörelseåret.”

Dödsorsaker 1918 (pdf)

Året innan spanska sjukan, 1917, var det tvärt om. I Dödsorsaker 1917 beskrivs: ”Hela antalet dödsfall år 1917 uppgick till 77 385, motsvarande 13'39 på varje tusental av medelfolkmängden. Detta dödstal är det lägsta, som dittills någonsin iakttagits i vårt land.”

Dödsorsaker 1917 (pdf)

Tuberkulos skördade många dödsoffer

Några år senare gör man på sidan 6 i Dödsorsaker 1920 en sammanfattande tabell över dödsfallen i infektionssjukdomar för hela 1910-talet. Där kan man se att även om spanska sjukan var en av de dödligaste epidemier som mänskligheten upplevt på kort sikt, så var det förmodligen ändå tuberkulosen som totalt skördade flest dödsoffer under 1900-talets andra decennium.

Dödsorsaker 1920 (pdf) 

 dödlighet infektionssjukdomar

Bland infektionssjukdomarna är tuberkulos alltså den dödligaste åren före spanska sjukan, även om dödligheten sjunker under åren direkt efter. 

I den här tabellen mäter man liksom idag antalet dödsfall per 100 000. Det är svårt att jämföra dagens statistik med den från 1900-talets början, men det kan ändå vara intressant att jämföra med Socialstyrelsens statistikdatabas över dödsorsaker. Där kan man se att det under 2010-talet i genomsnitt har dött 0-4 personer per 100 000 årligen i influensa, och 0-1 personer per 100 000 i tuberkulos.

Socialstyrelsens statistikdatabas över dödsorsaker