Till innehåll på sidan

Varannan svensk har övervikt eller fetma

| Nyhet

Sedan början av 1980-talet har genomsnittssvensken blivit två cm längre och sju kg tyngre. Andelen med övervikt eller fetma ökar också, trots att fler anger att de motionerar. Det kan man läsa i en artikel i senaste numret av SCB:s tidskrift Välfärd.

I Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF) ställer SCB frågor om hur långa intervjupersonerna är och hur mycket de väger. Enligt de senaste uppgifterna, från 2016–17, är män i genomsnitt 180 cm långa och väger 84 kg, medan kvinnor i genomsnitt är 166 cm och väger 68 kg.

Andelen som har ett BMI som bedöms som övervikt eller fetma har sedan början av 1980-talet ökat bland såväl kvinnor som män, unga som äldre, inrikes som utrikes födda, liksom bland såväl storstadsbor som de som bor i övriga delar av landet. Mer än varannan man och drygt fyra av tio kvinnor i Sverige har nu övervikt eller fetma.

Ett antagande är att det bland annat är ett mer stillasittande liv som leder till övervikt. Av undersökningen framgår att allt fler anställda tycker att deras arbete är alltför stillasittande. Andelen som gör den bedömningen skiljer sig dock inte åt mellan till exempel de som bedöms ha övervikt eller fetma och de som bedöms ha normalvikt. Samtidigt är det en allt större andel av befolkningen som svarar att de motionerar regelbundet.

Läs artikeln: Varannan svensk har övervikt eller fetma

Nedåtgående trend i barnafödande

Fruktsamheten bland kvinnor födda i Sverige har minskat sedan 2010. Tidigare nedgångar i fruktsamheten har haft kopplingar till ekonomin eller familjepolitik men det är svårare att hitta tydliga förklaringar till dagens nedgång i barnafödande. Antalet födda barn har, trots minskningen i fruktsamhet under de senaste åren, inte minskat lika mycket. Det beror att fler kvinnor är i de mest barnafödande åldrarna. Exempelvis föddes många barn runt år 1990, vilka de senaste åren kommit upp i åldrarna med förhållandevis högt barnafödande.

Läs artikeln: Nedåtgående trend i barnafödande

Fler eller färre fattiga?

Andelen personer med låg ekonomisk standard har ökat, men orsaken till det är inte att inkomsterna har blivit lägre utan att inkomstskillnaderna har ökat. Inkomsterna har alltså ökat även i de lägre inkomstskikten men ökningarna i dessa grupper har varit mindre än för dem med högre inkomster.

Läs artikeln: Fler eller färre fattiga?

Minskad oro för ekonomin bland hushållen

18 procent av Sveriges befolkning, 16 år och äldre, är oroliga för hur det ska gå med hushållets ekonomi. Det motsvarar ungefär 1,5 miljoner personer. Andelen är den lägsta som har uppmätts sedan 1980. Andelen är högre bland ensamstående, utrikes födda, arbetslösa och personer som inte har fast anställning.

Läs artikeln: Minskad oro för ekonomin bland hushållen

Fler artiklar i Välfärd 3/2018

Drygt hälften läser moderna språk på gymnasiet

Få EU-länder når upp till mål om sysselsättning och barnomsorg

Så blev två barn mönstret i Sverige

Så gör SCB en befolkningsframskrivning

Dyrt att studera utomlands som free-mover

620 000 i Sverige ofrivilligt utan arbete

Mer information

Det är gratis att prenumerera på Välfärd. Tidskriften finns även i pdf-format.

Nästa publicering

Välfärd 4/2018 ges ut i december.