På scb.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Publicerad: 2012-05-23
Nr 2012:80

Författare

Stina Andersson

är chef för avdel­ningen för befolkning och välfärds­statistik på SCB och ansvarig utgivare för Välfärd.

010-479 42 17

valfard@scb.se

30 år med Välfärd

1981 slog SCB fast att Sverige hade en arbetslöshet på två och en halv procent och att 26 procent inte hade någon nära vän. Vi var 8 323 033 medborgare och SCB gav ut det första numret av Välfärd, eller Välfärdsbulletinen som den hette då.

Småbilder på diverse människor i olika situationer

Under de 30 år som Välfärd har hjälpt statistik­användare att tolka och förstå statistik har mycket hänt – både i samhället och i statistiken. 1981 hette SCB:s stor­dator National Advanced System 5000 och antalet terminaler, där man kunde göra beställningar av statistik­körningar, var för första gången fler än 100.

Antalet internet­användare kunde 1981 räknas på ena handens fingrar. Att SCB:s användare själva skulle kunna välja vilken statistik de vill ta fram, via en dator, var otänkbart. Istället publicerades maskin­skrivna tabell­böcker, där ”ogifta kvinnor” var en själv­klar redo­visnings­variabel.

Idag kan vem som helst gå in på www.scb.se och göra uttag ur data­baserna eller läsa en artikel från Välfärd. Statistik om ”ogifta kvinnor” har förlorat sin relevans, om inte annat för att sambos rör till det i statistik­redo­visningen.

Vi har bara sett början på de möjligheter som informa­tions­tekniken skapar för hur statistik kan presenteras och vidare­förmedlas. I år släppte SCB Statistisk årsbok som en app till Ipad. Om 30 år finns förmodligen en hel rad nya kanaler att tillgå.

En avgörande utmaning inför framtiden är att hantera att allt fler väljer att inte delta i SCB:s under­sök­ningar. 1981 var bort­fallet i arbets­krafts­under­sök­ningarna 6 procent, 2010 var det 24 procent. Vi har under tiden utvecklat statistiska metoder för att begränsa konse­kvenserna av den här utvecklingen. Det arbetet måste fortsätta de kommande 30 åren, men vi måste också bli bättre på att förklara hur viktigt det är att varje person som blir utvald till en under­sök­ning faktiskt deltar. Att det är viktigt både för samhället och för demokratin.

Kommer vi att ha ett annat innehåll i statistiken om 30 år? Blickar vi 30 år bakåt i tiden ser vi att stommen inom social­statistiken är sig ganska lik. 1981 fanns under­sök­ning­arna av levnads­förhållanden och arbets­krafts­under­sök­ning­arna sedan länge. En utbildnings­statistisk årsbok hade publicerats sedan 1978 och parti­sympati­under­sök­ning­arna hade inletts 1972. Befolk­nings­statistik fanns redan på Bellmans tid.

En viktig förändring som ägt rum sedan 1981 är anpass­ningen till en gemen­sam statistik inom EU. Det har ibland inneburit att vi fått ge avkall på nationella önskemål om statistikens innehåll, men å andra sidan har möjligheten att jämföra oss med andra länder gjort statistiken ännu mer intressant idag än för 30 år sedan.

EU kommer att fortsätta vara en pådrivande kraft för statistikens utveckling under de kommande 30 åren. Redan idag kommer många nya initiativ inom social­statistiken från EU. På den internationella arenan efter­frågas indikatorer på livs­kvalitet för att kunna beskriva välfärd på ett annat sätt än genom den ekonomiska statistiken. Det handlar både om traditionella mått, som till exempel materiell standard, och om nya mått, som upplevt väl­befinnande – tidigare inte ett ämne för den officiella statistiken.

Sverige är ett föregångsland vad gäller register­baserad statistik. Så var det 1981 och så är det idag. Registret över total­befolk­ningen skapades 1968 och lagrades då på 100 magnetband. Idag ryms materialet på ett USB-minne. Just nu förbereder SCB Sveriges första fullt ut register­baserade folkräkning. Vi sällar oss därmed, tillsammans med våra nordiska grannar, till en exklusiv klubb.

Att göra statistik från register är både tacksamt och proble­matiskt. Tacksamt för att vi har uppgifter för så gott som alla relevanta personer eller orga­nisa­tioner och inte behöver vara beroende av medborgarnas goda vilja. Proble­matiskt för att registren ofta är skapade för ett annat syfte än att göra statistik. Den register­baserade statistiken kommer att ha en fortsatt självklar plats i framtiden.

Idag har 14 procent ingen nära vän och med den internationella definitionen räknar SCB till 8,4 procents arbets­lös­het. Sverige hade 9 415 570 med­borgare vid 2010 års slut och Välfärd kommer fort­farande ut. Vem vet hur det ser ut om 30 år!

Etiketter
 

Välfärd

Omslag Välfärd 4, 2011

Artikeln har publi­cerats i tid­skriften Välfärd.

Välfärd 4/2011

Lästips

Vill du veta mer om hur det var på SCB 1981?

Läs Summa summarum – SCB:s första 150 år av Ulf Jorner.