På scb.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Publicerad: 2013-12-09
Nr 2013:85

Författare

Krister Näsén

arbetar med arbets­krafts­under­sök­ningarna på SCB.

010-479 49 08

krister.nasen@scb.se

Fakta

Arbetskraftsundersökningen är inter­nationellt sam­ordnad genom Euro­stat och bygger på Inter­national Labour Organisa­tion's, (ILO) konven­tion över arbets­mark­nads­statistiken. För att klassi­ficeras som syssel­satt ska något av föl­jande vara uppfyllt:

  • Arbetade (minst en timme) under mät­veckan som anställd, egen före­tagare eller oavlönad med­hjälpare i företag till­­hörande medlem av samma hushåll.
  • Utförde inte något arbete enligt ovan, men var frånvarande från ett sådant arbete.

Åldersgrupp som jobbar mest minskar i Sverige

De sysselsatta blir fler, men ändå är den långsiktiga trenden att sysselsättningsgraden, alltså de sysselsattas del av befolkningen, minskar. En viktig förklaring är att den del av befolkningen som är "mitt i livet", och därmed jobbar i stor utsträckning, minskar.

Folksamling

I SCB:s Arbetskraftsundersökningar mäts bland annat hur stor del av befolk­ningen som är syssel­satt. Måttet brukar kallas sysselsättningsgrad. De i befolk­ningen som inte är syssel­satta är antingen arbets­lösa eller "ej i arbets­kraften". Från 2001 redovisas upp­gifter för gruppen 15 till 74 år, som idag är grunden för de officiella syssel­sätt­nings­måtten. Vi kan jämföra Sverige med genom­snittet för de länder som ingår i det som brukar kallas EU27. I snittet ingår även svenska siffror.

Citat: 7,1 procent ökade antalet sysselsatta med i Sverige mellan 2001 och 2012.En jämförelse av utvecklingen av syssel­sätt­nings­graden i Sverige och EU27 visar att den sedan 2001 har ökat lång­samt i EU som helhet, medan den däremot har minskat något i Sverige.

Antalet sysselsatta har förvisso ökat både i Sverige och i hela EU. Den procent­uella ök­ningen av antalet syssel­satta är faktiskt större i Sverige än i EU27, 7,1 procent jämfört med 5,8 procent.

En förklaring till att andelen syssel­satta av befolk­ningen trots det minskat i Sverige är att befolk­ningen har ökat. Sveriges befolk­ning i åldern 15 till 74 år har vuxit med 9,8 procent mellan 2001 och 2012. Mot­svar­ande siffra för EU27 är 3,3 procent. Ök­ningen i antalet syssel­satta inom EU27 var, procent­uellt sett, alltså större än befolk­nings­tillväxten.

Befolkningens sammansättning i olika ålders­­grupper har också för­ändrats. Det på­verkar den genom­snitt­liga syssel­sätt­nings­graden, eftersom andelen syssel­satta varierar med ålder.

I åldern 25 till 64 år återfinns majoriteten av de syssel­­satta. I Sverige utgör den gruppen idag en mindre andel av befolk­ningen i åldern 15 till 74 år än vad den gjorde 2001. I de 27 EU-länderna som helhet har gruppens del av befolk­ningen istället ökat. I Sverige har kärnan av de syssel­satta alltså minskat medan det omvända gäller för EU27.

Andelen unga, 15 till 24 år, och äldre, 65 till 74 år, har ökat i Sverige. Det är grupper som av naturliga skäl har lägre syssel­sätt­nings­grad än de som är mitt i livet. I EU27 är andelen äldre i princip oför­ändrad medan andelen yngre har minskat mellan 2001 och 2012.

Sverige och EU närmare idag än 2001

Sysselsättningsgraden för befolkningen 15–74 år, år 2001–2012

Linjediagram över sysselsättningsgraden för befolkningen 15–74 år, år 2001–2012

Andelen personer i den åldersgrupp som arbetar i störst utsträck­ning har alltså utvecklats olika i Sverige och i hela EU27. De i mest yrkes­aktiv ålder utgör idag en mindre del av befolk­ningen i Sverige i åldern 15 till 74 och en större del av befolk­ningen i EU.

Skillnaden i utveckling slutar dock inte här. Utöver att de olika ålders­gruppernas del av befolk­ningen har för­ändrats så har också syssel­sätt­nings­graden i de olika befolk­nings­grupperna för­ändrats.

Bland de äldsta i undersökningen, gruppen mellan 65 och 74 år, har syssel­sätt­nings­graden ökat något i de 27 EU-länderna som helhet. I Sverige har den ökat betydligt mer.

Även i den mest yrkesaktiva åldern, 25 till 64 år, har syssel­sätt­nings­graden ökat något i Sverige. Det har den i genom­snitt gjort även i de 27 EU-länder vi jämför med. Utveck­lingen skiljer sig dock mellan kvinnor och män. Inom EU27 är det kvinnorna som står för hela ök­ningen av syssel­sätt­nings­graden. I Sverige har istället syssel­sätt­nings­graden ökat marginellt bland både kvinnor och män under samma period. Denna skillnad beror på att de svenska kvinnornas huvud­sakliga inträde på arbets­marknaden skedde före 2001, där vi startar vår jämförelse. Det här är en förklar­ing till att utveck­lingen av syssel­sätt­nings­graden är starkare i EU som helhet än i Sverige under den här tidsperioden.

Även utvecklingen för ungdomar mellan 15 och 24 år hjälper oss att förstå varför syssel­sätt­nings­graden i Sverige och hela EU skiljer sig åt. Den minskar i både EU och Sverige, vilket delvis för­klaras av att en allt större andel ungdomar studerar. I början av perioden, år 2001, var syssel­sätt­nings­graden mycket hög bland svenska ung­domar i ett europeiskt perspektiv. I Sverige har dock syssel­sätt­nings­graden för unga minskat betydligt mer än i EU som helhet.

Förändringarna av de olika åldersgruppernas syssel­sätt­nings­grad till­sammans med föränd­ringen av gruppernas andel av befolk­ningen har alltså resulterat i en motsatt utveck­ling av den genom­snittliga syssel­sätt­nings­graden i Sverige och EU27, för hela befolk­ningen i åldern 15 till 74 år.

Åldersgruppen 25 till 64 år har blivit större i EU och där har kvinnornas inträde på arbets­mark­naden starkt bidragit till den ökade syssel­sätt­nings­graden. I Sverige har istället ålders­gruppen 15 till 24 blivit större samtidigt som syssel­sätt­nings­­graden bland dem minskat. Det har bidragit till att syssel­sätt­nings­graden också minskat i befolk­ningen 15 till 74 år.

Olika utveckling av befolkningens sammansättning i EU och Sverige …

Befolkningens sammansättning i åldern 15–74 år, år 2001 och 2012

Stapeldiagram över befolkningens sammansättning i åldern 15–74 år, år 2001 och 2012… men likartad utveckling av sysselsättningsgraden i olika åldrar

Sysselsättningsgrad i olika åldersgrupper, 15 till 74 år, år 2001 och 2012

Stapeldiagram över sysselsättningsgrad i olika åldersgrupper, 15 till 74 år, år 2001 och 2012

Etiketter