På scb.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Publicerad: 2015-09-30
Nr 2015:148

Författare

Helena Rudander

arbetar med Under­sök­ning­arna av barns levnads­för­håll­anden på SCB.

010-479 41 24

helena.rudander@scb.se

Fakta

I Undersökningarna av barns levnads­för­håll­anden, Barn-ULF, intervjuas barn om hur de har det och hur de upplever sin vardag. Frågorna i under­sök­ningen handlar om hur barnen mår, situa­tionen i skolan, vad de gör på sin fritid samt rela­tionen till kompisar, föräldrar, lärare och andra vuxna.

Äldre elever stressade av läxor

Högstadie- och gymnasieelever lägger mer tid än yngre elever på att göra läxor. Det är också vanligare att de äldre känner sig stressade över läxorna. Samtidigt har de större möjligheter att själva vara med och påverka vilka dagar de ska ha läxor och prov.

Skrattande elever

Läxor är en del av vardagen och skolarbetet för de flesta barn. Det finns inga lagar eller regler som gäller läxor. Det är därmed upp till lärare och rektorer att avgöra hur ofta elever får läxor och hur uppföljningen går till, vilket gör att detta varierar mellan olika skolor. Det finns också skolor som helt valt bort att använda sig av läxor. Enligt Skolverket är det viktigt att läxor hänger ihop med vad som sker i klassrummet, att de förbereds, förklaras och följs upp på ett bra sätt.

I Undersökningarna av barns levnadsförhållanden (Barn-ULF) har barn i åldrarna 10–18 år själva svarat på hur de upplever läxorna i skolan.

Äldre elever lägger mer tid på att göra läxor jämfört med yngre barn. I årskurs 4–6 är det cirka tre av tio elever som läser läxor minst tre timmar i veckan. I årskurs 7–9 och i gymnasiet gör cirka sex av tio elever det. I gymnasiet är det också en skillnad mellan flickor och pojkar i hur mycket tid som läggs på läxor. Bland flickorna är det 71 procent som läser läxor minst tre timmar per vecka mot 54 procent av pojkarna. Det är 3 procent av alla elever som uppger att de inte har några läxor och ytterligare 1 procent som uppger att de inte gör några läxor.

Citat: 93 procent av eleverna i åldern 10-18 år får hjälp med läxor när de behöver.De som är kritiska till läxor menar ofta att barns olika hemförhållanden riskerar likvärdigheten i utbildningen, då inte alla har samma möjlighet att få hjälp hemifrån med skolarbetet. Skolverket framhåller att läxor behöver konstrueras så att elever vars föräldrar exempelvis har låg utbildning eller ont om tid inte har sämre förutsättningar än andra barn. När barnen själva får svara på frågor om hjälp med läxorna uppger 93 procent att de får hjälp med läxorna när de behöver. Det är dock skillnad mellan äldre och yngre elever. I årskurs 4–6 uppger nästan alla elever att de kan få hjälp. Hjälpen kan komma från såväl föräldrar som från syskon, vänner eller skolpersonal. Bland gymnasie­eleverna är det en lägre andel, 88 procent, som får hjälp med läxorna när de behöver det.

Var fjärde elev tycker det är för mycket läxförhör, prov och redovisningar i skolan. Andelen är störst bland de äldre eleverna. En indelning efter olika nivåer visar att 32 procent av eleverna i gymnasiet och 38 procent i årskurs 7–9 anser att det är för mycket läxor och prov, vilket kan jämföras med 13 procent i årskurs 4–6. Även när eleverna får svara på om läxor och prov ofta kommer samtidigt i olika ämnen är detta vanligare bland de äldre eleverna. I årskurs 4–6 är det ungefär var fjärde elev, medan det för årskurs 7–9 och gymnasiet nästan är tre av fyra elever som upplever att läxor och prov kommer samtidigt.

Vissa elever känner sig stressade på grund av läxor. Även här är det vanligast bland de äldre eleverna. I årskurs 7–9 och gymnasiet är det ungefär fyra av tio elever som ofta känner stress på grund av läxor eller prov jämfört med en av tio bland eleverna i årskurs 4–6. Det är vanligare att flickor känner sig stressade över läxorna än att pojkar gör det. Störst skillnad mellan könen är det på gymnasiet där 62 procent av flickorna och 19 procent av pojkarna är stressade på grund av läxor eller prov.

Även om äldre elever lägger mer tid på läxor och också upplever mer läx- eller provrelaterad stress har de samtidigt en större möjlighet att bestämma vilka dagar det ska vara läxor och prov. På gymnasiet rör det sig om drygt hälften av eleverna som uppger att de kan vara med och påverka. För årskurs 7–9 är andelen 37 procent medan det bland de yngre eleverna i årskurs 4–6 är 15 procent av eleverna som svarar att de har möjlighet att vara med och bestämma när de ska ha läxor eller prov.

Äldre elever lägger mer tid på läxor

Andel barn som läser läxor minst tre timmar i veckan, 2013–2014

Stapeldiagram över andel barn som läser läxor minst tre timmar i veckan, 2013–2014

Stress på grund av läxor och prov vanligare bland flickor

Andel elever som ofta upplever stress på grund av läxor eller prov, 2013–2014

Stapeldiagram över andel elever som ofta upplever stress på grund av läxor eller prov, 2013–2014

Möjligheten att påverka är störst bland elever på gymnasiet

Andel elever som kan vara med och bestämma vilka dagar de ska ha läxor och prov, 2013–2014

Stapeldiagram över andel elever som kan vara med och bestämma vilka dagar de ska ha läxor och prov, 2013–2014

Etiketter