På scb.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Publicerad: 2013-03-06
Nr 2013:9

Författare

Lotta Persson

arbetar som demograf på SCB:s prognos­institut.

010-479 42 11

lotta.persson@scb.se

Äldre mammor vanligare förr

De senaste 30 åren har allt fler kvinnor fått barn efter 40 års ålder. Ändå är det inte lika vanligt som det var på 1700‑ och 1800‑talet. År 2011 var 4 procent av barna­föders­korna över 40 år, jämfört med 12 procent i slutet av 1800‑talet.

Kvinna håller ett barn i famnen

Antalet kvinnor som föder barn när de har passerat sin fyrtioårsdag har ökat de senaste 30 åren, och särskilt kraftig har ökningen varit på 2000‑talet. Trots den här utvecklingen är det ändå ganska få barn som föds av mödrar som är 40 år och äldre. I alla fall om man jämför med hur det var längre tillbaka i tiden.

Statistik över barnafödandet i olika åldrar finns från och med 1750‑talet. Vid beräkningar av dessa så kallade åldersspecifika fruktsamhetstal har antal födda av kvinnor i en viss ålder satts i relation till antalet kvinnor i den åldern. Statistiken visar att det var nästan tio gånger vanligare att 40‑44‑åriga kvinnor fick barn i början på 1870‑talet än idag och bland 1800‑talets 45‑49‑åriga kvinnor var det 20 gånger vanligare.

Citat: Jämfört med barnaföderskorna på 1700- och 1800-talet är dagens barnaföderskor faktiskt yngre.Barnafödandet i Sverige började plötsligt minska runt år 1880. Kring den tiden föddes i genomsnitt 4,5 barn per kvinna. Nedgången fortsatte oavbrutet ända till början av 1930‑talet då barnafödandet var nere i 1,7 barn per kvinna. Det minskade barnafödandet hängde samman med de omfattande förändringarna som följde på skiftet från jordbrukssamhälle till industrination. Förändringen medförde fortsatt minskad barnadödlighet, urbanisering och fler kvinnor i lönearbete. Dessutom förbättrades skolsystemet och allt fler barn gick i skolan. Även om det inte kostade något att gå i skolan så medförde ändå barnens skolgång en kostnad för föräldrarna bland annat genom att barnen inte var tillgängliga som arbetskraft på samma sätt. Alla dessa förändringar hade djup inverkan på barnafödandet.

Det var i de äldre åldrarna som antalet födslar minskade mest. En tänkbar förklaring är att de redan hade fått det antal barn som de ansåg lämpligt och då ville undvika fortsatt barnafödande. De äldre kvinnorna hade störst incitament att ta till sig det nya beteendet som spred sig i samhället ‑ att kontrollera fertiliteten. De vanligaste metoderna för barnbegränsning som tillämpades var sexuell avhållsamhet och avbrutet samlag. Först under 1920‑talet började kondomer bli vanligare. Det mest förespråkade var ändå ett återhållsamt sexliv. 1910 infördes preventivlagen som fram till 1938 förbjöd all marknadsföring och offentligt tal om preventivmedel.

På 1970‑talet fick kvinnor över 40 år barn i allra minst utsträckning. Då födde kvinnor i åldern 40‑44 mindre än fyra barn per 1 000 kvinnor och kvinnor 45‑49 år födde knappt några barn alls. Den ökade tillgången på och acceptansen för preventivmedel är en möjlig förklaring. P‑pillret legaliserades 1964 och försäljningen ökade snabbt. En annan tänkbar förklaring till att 1970‑talets 40‑plussare födde så få barn kan ha att göra med dåtidens normer kring barnafödande. De som födde barn i slutet av 1960‑talet och i början på 1970‑talet var unga. Genomsnittsåldern bland barnaföderskorna var 26,4 år. Medelåldern vid första barnets födelse låg kring 24 år. Att de flesta födde barn i unga åldrar kan ha påverkat normen för när det ansågs passande att få barn, och i synnerhet synen på att få barn i äldre åldrar. Dessutom hade man genom att starta barnafödandet tidigt också, i de flesta fall, hunnit få de barn man ville ha redan innan 40 års ålder.

Att få barn efter 40 ‑ en nygammal trend?

Fruktsamhetstal för kvinnor 40‑44 år och 45‑49 år, 1751‑2011

Linjediagram över fruktsamhetstal för kvinnor 40‑44 år och 45‑49 år, 1751‑2011

Trots att barnafödandet bland kvinnor 40 år och äldre har ökat de senaste 30 åren så är det betydligt ovanligare att få barn efter 40 idag än det var förr i tiden.

Idag är genomsnittsåldern vid barnafödande 30,8 år. Den genomsnittliga förstagångsmamman är nästan 29 år. De är alltså klart äldre än 1970‑talets barnaföderskor. Men jämfört med de som fick barn på 1700‑ och 1800‑talet är dagens barnaföderskor faktiskt yngre. Som äldst var barnaföderskorna runt 1860 med drygt 32 år i genomsnitt. Det finns ingen statistik över hur gamla kvinnorna var på 1700‑, 1800‑ och i början av 1900‑talet när de fick sitt första barn. Men man vet att giftermålet och födelsen av första barnet hängde tätt samman. Det första barnet föddes i regel just före eller inom något år efter giftermålet. Medelålder för giftermål var åtminstone under andra hälften av 1800‑talet 27 år för kvinnor, varför man kan anta att medelåldern för förstföderskor låg kring 27‑28 år.

Unga barnaföderskor på 1970‑talet

Medelålder vid barnafödande, år 1751‑2011

Linjediagram över medelålder vid barnafödande, år 1751‑2011

Kring 1970 var barnaföderskorna unga, genomsnittsåldern var 26,4 år. Som äldst var barnaföderskorna runt 1860 med drygt 32 år.

Sedan 1970‑talet har vi således haft en ökning av barnafödandet bland kvinnor över 40 år. Detta har skett samtidigt som barnaföderskorna i allmänhet har blivit äldre, något som möjligen bidrar till att det blivit mer accepterat att bli mamma sent i livet. Dagens ökning av 40‑plusmammorna måste ändå anses vara relativt måttlig. I alla fall sett ur ett längre perspektiv.

Etiketter
 

Välfärd

Omslag Välfärd 1, 2013

Artikeln har publi­cerats i tid­skriften Välfärd.

Välfärd 1/2013

Källor

  • SCB (1999) Befolk­nings­ut­veck­lingen under 250 år ‑ Historisk statistik för Sverige. Demo­grafiska rapporter 1999:2.
  • Dribe, Martin (2009) Demand and supply factors in the fertility transition: a county‑level analysis of age‑specific marital fertility in Sweden, 1880‑1930. European Review of Economic History Vol. 13, 2009.