Äldre och utrikes födda behövs för framtidens välfärd

Enligt SCB:s senaste befolkningsprognos beräknas den totala befolkningen öka från dagens 9,5 mil­joner till 10,7 mil­joner år 2030. Om an­delen av be­folk­ning­en som för­värvs­­ar­betar – för­värvs­fre­kvensen – ligger kvar på dagens nivå väntas syssel­sätt­ning­en i åld­rarna 16‑74 år upp­gå till drygt 4,5 mil­joner år 2030. Det är en ök­ning med 140 000 per­son­er jäm­fört med år 2010. Varje för­värvs­ar­bet­ande kommer då att be­höva ”för­sörja” 2,35 per­soner inklu­sive sig själv jäm­fört med 2,14 per­soner år 2010.

För att försörjningsbördan ska utvecklas i en lång­sammare takt måste fler arbeta. Om den ska ligga kvar på dagens nivå år 2030 krävs närmare 600 000 fler syssel­satta än i dag. Den framtida syssel­sätt­ningen och för­sörj­nings­bördan på­verkas exempel­vis om äldre, yngre, utrikes födda respek­tive kvinnor arbetar i större ut­sträck­ning i fram­tiden.

Om äldre arbetar längre ger det stor effekt på den fram­tida syssel­sätt­ningen och för­sörj­nings­bördan. I dag sjunker för­värvs­fre­kvensen markant redan efter 60 års ålder. I och med att gruppen 65 år och äldre väntas växa avse­värt och utgöra en allt större andel av den totala befolk­ningen är det ange­läget att fler arbetar högre upp i åld­rarna. Diskuss­ioner förs om att höja pensions­åldern och sam­tidigt under­lätta för äldre som vill arbeta längre.

Äldre och utrikes födda – viktiga för försörjningsbördan

Försörjningsbörda 1990‑2030. Prognos från 2011 för scenarier där äldre successivt arbetar längre

Försörjningsbörda 1990‑2030. Prognos från 2011 för scenarier där utrikes föddas förvärvs­fre­kvenser successivt närmar sig inrikes föddas

För varje ytterligare år som de äldre arbetar ökar syssel­sätt­ningen med mellan 80 000‑90 000 per­soner till år 2030, utöver ök­ningen på 140 000 som blir resultatet vid oföränd­rade för­värvs­fre­kvenser. Om äldre exempelvis arbetar två år längre än i dag ökar den totala syssel­sätt­ningen med närmare 315 000 per­soner till år 2030. Om äldre arbetar fyra år längre ökar den totala syssel­sätt­ningen med 480 000 per­soner. Men även vid en så kraftig för­skjut­ning av arbets­livet uppåt i åld­rarna skulle för­sörj­nings­bördan öka något fram till år 2030.

Även utrikes föddas deltagande på arbetsmarknaden har stor effekt på den fram­tida syssel­sätt­ningen. För­värvs­fre­kvensen för utrikes födda är i dag betydligt lägre än för inrikes födda. År 2010 för­värvs­arbetade 48,6 procent av de utrikes födda i åldrarna 16‑74 år jämfört med 66,4 procent av de inrikes födda i samma åldrar. Utrikes födda väntas till år 2030 stå för hela ök­ningen av befolk­ningen i yrkes­aktiv ålder. Därför blir det extra viktigt att de lyckas etablera sig på arbets­mark­naden.

Om utrikes födda ökar sitt deltagande på arbets­mark­naden och skill­naden i för­värvs­fre­kvens mellan inrikes och utrikes födda halv­eras beräknas den totala syssel­sätt­ningen öka med 330 000 per­soner till år 2030. Reduceras skill­naden med så mycket som tre fjärde­­delar ökar syssel­sätt­ningen med 430 000 per­soner. Inte heller i dessa scenarier beräknas för­sörj­nings­bördan ligga kvar på dagens nivå.

Ökad sysselsättning bland kvinnor och yngre ger mindre effekt

Försörjningsbörda 1990‑2030. Prognos från 2011 för scenarier där yngre i åldrarna 24‑30 år successivt börjar arbeta tidigare

Försörjningsbörda 1990‑2030. Prognos från 2011 för scenarier där kvinnor successivt förvärvs­arbetar i större utsträckning

Om yngre per­soner i åldrarna 24‑30 år börjar arbeta tidigare eller om kvinnor skulle arbeta i större ut­sträck­ning än i dag påverkas inte den fram­tida för­sörj­nings­bördan i lika stor ut­sträck­ning. Betyd­elsen av att ung­domar etablerar sig tidigare på arbets­mark­naden ska dock inte under­skattas. Låg­konjunk­turer slår ofta mot ung­domar som inte hunnit etablera sig på arbets­mark­naden och andra som inte har en fast anställ­ning.

Dagens relativt begränsade skillnad i förvärvs­fre­kvens mellan män och kvinnor är anled­ningen till att effekten på den framtida för­sörj­nings­bördan blir för­håll­ande­vis liten om en större andel kvinnor arbetar.

Sysselsättningen måste öka för flera grupper samtidigt om för­sörj­nings­bördan i fram­tiden ska kunna bibe­hållas på dagens nivå. Det går att tänka sig flera möjliga kombina­tioner. Ett exempel på ett sådant scenario skulle vara att äldre arbetar tre år längre än i dag, att yngre börjar arbeta ett år tidigare i kombina­tion med att utrikes föddas för­värvs­fre­kvenser närmar sig de inrikes föddas med hälften av den nuvarande skill­naden. Ett annat exempel vore att äldre arbetar två år längre i kombi­nation med att utrikes föddas för­värvs­fre­kvenser närmar sig inrikes föddas med så mycket som tre fjärde­delar. I dessa scenarier ökar syssel­sätt­ningen med drygt 600 000 per­soner till år 2030, vilket leder till att för­sörj­nings­bördan till och med väntas ligga något under dagens nivå.