Enligt SCB:s senaste befolkningsprognos beräknas den totala befolkningen öka från dagens 9,5 miljoner till 10,7 miljoner år 2030. Om andelen av befolkningen som förvärvsarbetar – förvärvsfrekvensen – ligger kvar på dagens nivå väntas sysselsättningen i åldrarna 16‑74 år uppgå till drygt 4,5 miljoner år 2030. Det är en ökning med 140 000 personer jämfört med år 2010. Varje förvärvsarbetande kommer då att behöva ”försörja” 2,35 personer inklusive sig själv jämfört med 2,14 personer år 2010.
För att försörjningsbördan ska utvecklas i en långsammare takt måste fler arbeta. Om den ska ligga kvar på dagens nivå år 2030 krävs närmare 600 000 fler sysselsatta än i dag. Den framtida sysselsättningen och försörjningsbördan påverkas exempelvis om äldre, yngre, utrikes födda respektive kvinnor arbetar i större utsträckning i framtiden.
Om äldre arbetar längre ger det stor effekt på den framtida sysselsättningen och försörjningsbördan. I dag sjunker förvärvsfrekvensen markant redan efter 60 års ålder. I och med att gruppen 65 år och äldre väntas växa avsevärt och utgöra en allt större andel av den totala befolkningen är det angeläget att fler arbetar högre upp i åldrarna. Diskussioner förs om att höja pensionsåldern och samtidigt underlätta för äldre som vill arbeta längre.
Äldre och utrikes födda – viktiga för försörjningsbördan
Försörjningsbörda 1990‑2030. Prognos från 2011 för scenarier där äldre successivt arbetar längre

Försörjningsbörda 1990‑2030. Prognos från 2011 för scenarier där utrikes föddas förvärvsfrekvenser successivt närmar sig inrikes föddas

För varje ytterligare år som de äldre arbetar ökar sysselsättningen med mellan 80 000‑90 000 personer till år 2030, utöver ökningen på 140 000 som blir resultatet vid oförändrade förvärvsfrekvenser. Om äldre exempelvis arbetar två år längre än i dag ökar den totala sysselsättningen med närmare 315 000 personer till år 2030. Om äldre arbetar fyra år längre ökar den totala sysselsättningen med 480 000 personer. Men även vid en så kraftig förskjutning av arbetslivet uppåt i åldrarna skulle försörjningsbördan öka något fram till år 2030.
Även utrikes föddas deltagande på arbetsmarknaden har stor effekt på den framtida sysselsättningen. Förvärvsfrekvensen för utrikes födda är i dag betydligt lägre än för inrikes födda. År 2010 förvärvsarbetade 48,6 procent av de utrikes födda i åldrarna 16‑74 år jämfört med 66,4 procent av de inrikes födda i samma åldrar. Utrikes födda väntas till år 2030 stå för hela ökningen av befolkningen i yrkesaktiv ålder. Därför blir det extra viktigt att de lyckas etablera sig på arbetsmarknaden.
Om utrikes födda ökar sitt deltagande på arbetsmarknaden och skillnaden i förvärvsfrekvens mellan inrikes och utrikes födda halveras beräknas den totala sysselsättningen öka med 330 000 personer till år 2030. Reduceras skillnaden med så mycket som tre fjärdedelar ökar sysselsättningen med 430 000 personer. Inte heller i dessa scenarier beräknas försörjningsbördan ligga kvar på dagens nivå.
Ökad sysselsättning bland kvinnor och yngre ger mindre effekt
Försörjningsbörda 1990‑2030. Prognos från 2011 för scenarier där yngre i åldrarna 24‑30 år successivt börjar arbeta tidigare

Försörjningsbörda 1990‑2030. Prognos från 2011 för scenarier där kvinnor successivt förvärvsarbetar i större utsträckning

Om yngre personer i åldrarna 24‑30 år börjar arbeta tidigare eller om kvinnor skulle arbeta i större utsträckning än i dag påverkas inte den framtida försörjningsbördan i lika stor utsträckning. Betydelsen av att ungdomar etablerar sig tidigare på arbetsmarknaden ska dock inte underskattas. Lågkonjunkturer slår ofta mot ungdomar som inte hunnit etablera sig på arbetsmarknaden och andra som inte har en fast anställning.
Dagens relativt begränsade skillnad i förvärvsfrekvens mellan män och kvinnor är anledningen till att effekten på den framtida försörjningsbördan blir förhållandevis liten om en större andel kvinnor arbetar.
Sysselsättningen måste öka för flera grupper samtidigt om försörjningsbördan i framtiden ska kunna bibehållas på dagens nivå. Det går att tänka sig flera möjliga kombinationer. Ett exempel på ett sådant scenario skulle vara att äldre arbetar tre år längre än i dag, att yngre börjar arbeta ett år tidigare i kombination med att utrikes föddas förvärvsfrekvenser närmar sig de inrikes föddas med hälften av den nuvarande skillnaden. Ett annat exempel vore att äldre arbetar två år längre i kombination med att utrikes föddas förvärvsfrekvenser närmar sig inrikes föddas med så mycket som tre fjärdedelar. I dessa scenarier ökar sysselsättningen med drygt 600 000 personer till år 2030, vilket leder till att försörjningsbördan till och med väntas ligga något under dagens nivå.