På scb.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Publicerad: 2014-12-10
Nr 2014:78

Författare

Ellen Forsberg

skrev våren 2014 kandidatuppsats i demografisk statistik.

Kontaktperson på SCB:
Lotta Persson
010-479 42 11

lotta.persson@scb.se

Fakta

Statistiken baseras på SCB:s befolk­nings­­register avseende män födda 1958–1962 och kvinnor födda 1963–1967. Beräk­­ningarna gäller för personer som själva är födda i Sverige och har en mamma som är född i Sverige. Som egna syskon räknas endast bio­logiska syskon med gemensam mamma. Som egna barn räknas alla bio­logiska barn som är födda i Sverige oberoende av om den andre föräldern är född i Sverige. Bara personer med uppgift om utbild­ning är med i studien. Detta för att många av de som är födda i Sverige men inte har en regi­strerad utbild­ning kan vara drabbade av sjukdomar som riskerar att vara en under­­liggande för­klar­­ings­­faktor till deras barna­födande. Den risken befaras efter­som personer utan regi­strerad utbild­ning i snitt bara får 0,3–0,5 barn vilket avviker mycket från andra utbild­­nings­­grupper.

Kvinnorna i studien har i snitt något fler barn än män. Det kan verka märkligt eftersom alla barn bio­logiskt har både en mamma och pappa. En del av för­klar­­ingen är att befolk­­ningen består av något fler män än kvinnor. Dessutom finns inte alla männens barn med i statistiken eftersom det före­kommer att pappor är okända, medan det alltid regi­streras vem som är moder.

Äldsta syskonet får flest egna barn

Att vara äldst, yngst eller mellanbarn har betydelse för hur många barn personen själv får som vuxen. Det äldsta syskonet får flest egna barn. Effekten är störst bland dem som vuxit upp i stora familjer.

Två systrar

Citat: Kvinnor som varit äldsta syskon får 7 procent fler barn än kvinnor som varit yngsta syskon.

Barnafödande beror delvis på en ärftlighets­faktor eftersom det finns skill­nader i biologisk fertilitet. Det kan också vara ett socialt arv i form av livsstil och beteende som barn får med sig från sina föräldrar genom uppväxten. Personer med många syskon skaffar ofta många egna barn. På mot­svarande sätt får personer med få syskon i regel färre barn än andra. Ifall man vill undersöka om syskon­ordningen har effekt för antalet barn måste man därför ta hänsyn till antalet syskon en person har haft. Barn från stora familjer skulle annars bli över­repre­sen­terade bland mellan­syskonen. På liknande sätt blir de med få syskon över­repre­sen­terade bland de äldsta och yngsta syskonen. I två­barns­familjer finns exempelvis enbart äldst och yngst, inga mellanbarn.

Det äldsta barnet i en syskonskara får i genomsnitt flest barn. Det ser vi i vår jämförelse. De som varit mellan­barn får något färre och de yngsta syskonen får ännu färre egna barn. Minst antal egna barn får ensam­barnen, de som helt saknar syskon. Det framgår också att det finns skill­nader mellan könen. Vi tittar därför vidare på kvinnor och män var för sig.

Störst effekt bland föräldrar från stor familj

Mäns och kvinnors antal barn efter antal egna syskon och födelseordning

Stapeldiagram över mäns och kvinnors antal barn efter antal egna syskon och födelseordning

Den som varit äldst av sina syskon får i genomsnitt fler barn än den som varit mellanbarn eller yngst i en lika stor syskonskara. Skillnaden är större för kvinnor än för män.

Effekten av platsen i syskonskaran är tydligast bland kvinnor. Systrar som varit äldst får 7 procent fler barn än de som varit yngsta systern och de som varit en mellan­syster får 5 procent fler än de yngsta. För män har de som varit äldst 5 procent fler barn än de som varit yngst, och de som varit mellanbror får 4 procent fler barn än de som varit yngst.

Syskonskarans storlek har också betydelse. Effekten av födelse­ordning är större bland syskon som kommer från stora familjer. I två­barns­familjerna får systrar som varit äldst 4 procent fler egna barn än de yngsta. För män är motsvarande siffra 3 procent. Störst är skillnaden mellan syskon som kommer från stora familjer. De kvinnor som varit äldst i familjer med 4 eller fler barn får 11 procent fler egna barn än de som varit yngst i lika stora familjer. Bland män är motsvarande skillnad 9 procent.

Utbildningsbakgrund är en annan sak som har inverkan på barnafödandet. Generellt sett har kvinnor med högre utbildning något färre barn än kvinnor med kortare utbildning, medan förhållandet är omvänt för män. För kvinnor har därför skillnaden i antalet barn mellan äldre och yngre syskon i viss mån utjämnats av att de som är äldsta syskon oftare har en högre utbildning. Bland kvinnor med likartad utbild­nings­bakgrund är det genomgående vanligare att de som är äldsta syskonet har flest egna barn.

Varför syskonordningen inverkar på barnafödande finns inga självklara förklaringar till, men både sociala och biologiska faktorer kan ha betydelse.

Etiketter