På scb.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Publicerad: 2014-06-09
Nr 2014:35

Författare

Johan Eklund

arbetar med demo­krati­statistik på SCB.

010-479 45 38

johan.eklund@scb.se

Fakta

Artikeln bygger på data från de fyra omgångar av Parti­sympati­under­sök­ningen (PSU) som genom­förts under 2012 och 2013.

Val idag-skattningen mäts med en fråga om vad man skulle rösta på vid ett riks­dags­val inom de närm­aste dagarna. Parti­sympati­erna mäts med frågor om vilket parti som står en närmast, eller som man har störst sympati för. De två olika måtten viktas även och tas fram på olika sätt.

Alla röstar inte på partiet närmast hjärtat

Det är bara 85 procent av väljarna som skulle rösta på det parti som står dem närmast. Skälen att inte rösta på partiet man sympatiserar med kan vara missnöje eller taktikröstning. Framförallt missgynnas de stora partierna, Socialdemokraterna och Moderaterna, som har större andel sympatisörer än personer som röstar på dem.

Valkuvert på valurna

Det är lätt att tro att de allra flesta lägger sin röst i riksdags­valet på det parti som de sympati­serar mest med. För många stämmer det såklart, men det finns även en betydande andel som röstar på något annat parti än det som står dem närmast.

De flesta opinionsmätningar mäter endast väljar­opinionen, alltså hur väljar­­kåren skulle fördela sig vid ett riksdagsval. I SCB:s parti­sympati­under­sökning, däremot, ställs både en fråga om vilket parti man skulle rösta på om det var riksdagsval någon av de närmaste dagarna och en fråga om vilket parti man sympati­serar med, eller anser sig stå närmast. Detta gör det möjligt att studera vilka partier som får fler röster än vad de har sympati­sörer, och vice versa.

Av dem som i 2012 och 2013 års undersökningar har uppgett att de sympatiserar med ett parti var det 85 procent som skulle rösta på detta parti vid ett riksdagsval. Omkring 6 procent skulle lägga sin röst på något annat parti och 9 procent visste inte hur de skulle rösta om det vore riksdagsval inom de närmaste dagarna.

Citat: 6 procent av väljarna skulle rösta på ett annat parti än det som står dem närmast.

Vi uppehåller oss en stund kring per­sonerna som anger att de sympati­serar med ett parti och tittar på vilka partier som i störst utsträck­ning lyckas få sina anhäng­are att rösta på dem. Utifrån detta perspektiv är det Sverige­demo­krat­ernas sympati­sörer som i störst utsträck­ning även skulle rösta på partiet. Detta gäller för knappt 90 procent av dem som uppger att de sympati­serar med Sverige­demo­kraterna. Även Social­demo­kraternas, Vänster­partiets och Mode­rat­ernas sympatisörer lägger i stor utsträck­ning sin röst på det egna partiet. Detta ligger i linje med vad vi kan se i artikeln ”Var tredje bestämmer sig sista veckan innan valet”, att dessa partiers väljare är mest säkra på sitt partival. För de mindre allians­partierna, alltså Folk­partiet, Center­partiet och Krist­demo­kraterna, är det däremot runt var fjärde sympatisör som skulle lägga sin röst på något annat parti, eller inte vet vad de skulle rösta på.

Eftersom det är viktigt för partierna att mobilisera sina anhängare och få dem att gå till vallokalen och rösta på dem tittar vi nu lite närmare på dem som inte lägger sin röst på partiet de sympati­serar med. Denna andel varierar mellan 11 procent för Sverige­demo­kraterna och 26 procent för Folkpartiet.

Av dem som inte skulle rösta på det parti de sympatiserar med är det relativt många som inte vet hur de skulle rösta. Andelen varierar mellan 5 procent av Vänster­partiets sympatisörer och 15 procent av Center­partiets. Överlag är det en större andel av allians­partiernas sympatisörer som inte vet hur de skulle rösta. Detta kan tänkas ha att göra med att dessa fyra partier går till val gemensamt, och många kan ha bestämt sig för att rösta på alliansen, men inte vilket av partierna som ska få deras röst.

Resterande personer skulle rösta på ett annat parti än det som ligger dem närmast om hjärtat. För vissa partier är det ett, eller ett fåtal, av de andra partierna som lägger beslag på merparten av dessa röster, medan det för andra är en större spridning mellan olika partier. Föga förvånande är det vanligast att rösta på ett parti som ligger politiskt nära det man sympatiserar med, men det finns även flera exempel på motsatsen.

Citat: Vid en jämförelse mellan de olika partierna är det Sverigedemokraternas väljare som i minst utsträckning sympatiserar med partiet.

Vänsterpartiet tappar merparten av sina sympatisörers röster till Social­demo­kraterna. På motsvarande sätt tappar både Folk­partiet och Krist­demo­kraterna de allra flesta rösterna till Mode­rat­erna. Center­­partiet tappar också flest röster till Mode­rat­erna, men här är det även en betydande andel som skulle rösta på Social­demo­kraterna. Även den absoluta merparten av de, förhåll­andevis få, sverige­demo­kratiska sympatisörer som skulle rösta på ett annat parti skulle lägga sin röst på Social­demo­kraterna eller Mode­rat­erna. I Miljö­partiets fall är det Social­demo­kraterna som lägger beslag på de flesta sympatisörerna, men även Vänster­partiet och Mode­rat­erna får en icke oansenlig mängd röster från Miljö­partiets sympatisörer.

De som sympatiserar med något av de två stora partierna, Social­demo­kraterna och Mode­rat­erna, är mer spretiga i sina partival, om de röstar på något annat parti. Det är få mode­rater som röstar på Vänster­partiet eller Miljö­partiet, och det är få social­demokrater som röstar på något av de mindre allians­partierna. I övrigt fördelar sig rösterna från dessa partiers sympatisörer relativt jämnt mellan de andra partierna, vilket inte framgår av grafiken då det är små procenttal per parti.

Det kan finnas många olika skäl till att man väljer att lägga sin röst på något annat parti än det man sympatiserar med. Det svenska valsystemet är utformat så att partierna måste få minst fyra procent av rösterna i riks­dags­valet för att få mandat i riksdagen. De partier som inte når upp till fyra­procents­spärren kommer inte in i riksdagen och rösterna räknas alltså bort vid mandat­fördel­ningen. Eftersom den politiska kartan i viss mån är indelad i två block kan det vara avgörande för regerings­frågan att samtliga partier inom ett block kommer in i riksdagen. Detta kan leda till att väljare stödröstar på partier som ligger nära eller under spärren, för att blocket de föredrar ska bli störst. Att lägga sin röst på ett annat parti än det som står en närmast kan också vara ett sätt att demonstrera sitt missnöje med politiken som partiet bedriver för tillfället.

Citat: 88 procent av väljarna sympatiserar med ett parti de skulle rösta på.Nu har vi tittat på hur partiernas sympatisörer skulle rösta. Om vi istället vänder på perspektivet och tittar på partiernas väljare och hur deras sympatier fördelar sig framträder en annan bild. Det är 88 procent av väljarna som sympatiserar med det parti som de skulle rösta på. Samtidigt är det 6 procent som sympatiserar med något annat parti, 3 procent som uppger att de inte sympatiserar med något särskilt parti medan 3 procent inte vet vilket parti de sympatiserar med.

Vid en jämförelse mellan de olika partierna är det Sverige­demo­kraternas väljare som i minst utsträckning sympatiserar med partiet. Bland dem som skulle rösta på Sverige­demo­kraterna i ett riksdagsval uppger var fjärde person att de sympatiserar med något annat parti, eller saknar partisympati. Mode­rat­erna och Social­demo­kraterna har störst andel av sina väljare som också sympatiserar med partiet. Mindre än var tionde av dessa partiers väljare har sina sympatier någon annanstans.

Vad innebär det då för de olika partierna att vissa inte röstar på det parti de sympatiserar med? Sverige­demo­kraterna har få sympatisörer som inte röstar på partiet, men samtidigt är det många som röstar på Sverige­demo­kraterna trots att de sympatiserar med något annat parti. Partiet lyckas alltså mobilisera sina sympatisörer, och mer därtill. Liksom för flera av de andra mindre partierna innebär det att man har en större andel väljare än vad man har sympatisörer. För de två stora partierna, Social­demo­kraterna och Mode­rat­erna, är det tvärtom. En förhållandesvis stor andel av anhängarna uppger att de skulle rösta på något annat parti, medan få av dem som skulle rösta på dessa partier har sitt politiska hjärta någon annanstans. Det innebär att Social­demo­kraterna och Mode­rat­erna har en större andel sympatisörer än personer som röstar på dem i riksdagsval.

SD har störst andel sympatisörer som också röstar på partiet

Andel av partiernas sympatisörer som skulle rösta på partiet i ett riksdagsval, år 2012–2013. Procent.

Fraktionsstapeldiagram över andel av partiernas sympatisörer som skulle rösta på partiet i ett riksdagsval, år 2012–2013

De små allianspartierna Kristdemokraterna, Centerpartiet och Folkpartiet har lägst andel sympatisörer som skulle rösta på det egna partiet.

M- och S-väljare oftast även sympatisörer

Andel av dem som skulle rösta på respektive parti i ett riksdagsval som också sympatiserar med partiet, år 2012–2013

Fraktionsstapeldiagram över andel av dem som skulle rösta på respektive parti i ett riksdagsval som också sympatiserar med partiet, år 2012–2013

Moderaterna och Socialdemokraterna har störst andel av sina väljare som också sympatiserar med partiet. Lägst andel väljare som sympatiserar med partiet har Sverigedemokraterna.

Småpartierna får större väljarstöd än sympatier

Val idag-skattning och partisympati, medelvärde, år 2012–2013. Till skillnad från de två andra diagrammen är dessa resultat viktade för att spegla hela väljarkåren.

Stapeldiagram över val idag-skattning och partisympati, medelvärde, år 2012–2013

Socialdemokraterna och Moderaterna har en större andel sympatisörer än andel som skulle rösta på dem i ett val. Många av de mindre partierna har däremot större andel som skulle rösta på dem än vad de har sympatisörer.

Etiketter