På scb.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Publicerad: 2012-05-24
Nr 2012:77

Författare

Anders Karlsson

arbetar med befolk­nings­statistik på SCB.

010-479 63 07

anders.karlsson@scb.se

Fakta

Indel­ningen i olika kommun­grupper baseras på Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) kommun­grupps­indel­ning.

Regionala prognoser:

Allt färre bor i glesbygd

Sakta men säkert minskar antalet människor som bor på den svenska gles­bygden. Samtidigt kommer allt fler bo i stor­städer med för­orter och i andra större städer.

Närbild på skobeklädda fötter som går på ett ternimalgolv

Sveriges befolkning kommer förmodligen att öka under många år framöver. Öknings­takten förväntas däremot minska. Det beror både på att invand­ringen och det nuvarande födelse­över­skottet, alltså att fler föds än dör, väntas minska.

Befolkningsökningen har tidigare inte fördelat sig jämnt över landet och det är inte troligt att den kommer göra det i framtiden heller. För att få en upp­fattning om detta kan prognoser tas fram för olika regioner. Inför prognos­arbetet studerar vi hur den enskilda region­ens befolk­nings­samman­sätt­ning ser ut i nuläget när det gäller till exempel kön och ålder. Vi tar även hänsyn till hur frukt­sam­hets­tal, död­lig­hets­risker och flytt­nings­mönster sett ut under de senaste åren. Utifrån dessa data går det sedan att beräkna hur många barn som förväntas födas, i vilken omfattning antalet äldre kommer att öka och så vidare. För att beräkna den framtida nivån på födelse­tal och avlidna använder vi SCB:s riks­prognos för Sverige. Riks­prognosen sätter också ett tak för de regionala prognoserna. Summan av folk­mängden, födda, döda, invandrade och utvandrade i regionerna ska till­sammans över­ens­stämma med de väntade antalen för hela Sverige.

Ökande befolkning för de flesta kommuntyperna

Faktisk befolkningsutveckling 1970‑2011 och för­väntad utveckling 2012‑2041 för olika kommun­typer

Linjediagram över faktisk befolkningsutveckling 1970‑2011 och för­väntad utveckling 2012‑2041 för olika kommun­typer

Folkmängden den 31 december 2011 har fått indexvärdet 100 för varje kommun­typ. Värdet 57 för förorts­kommunerna 1970 innebär att de det året hade en folk­mängd som var 57 procent av den år 2011. Gles­bygds­kommunerna som 1970 hade index­värdet 127 hade en befolkning som var 27 procent större det året än 2011.

De regionala prognoserna visar att den utveckling vi sett under lång tid kommer att fortsätta. Befolk­ningen väntas öka i alla de studerade kommun­typerna utom en – gles­bygds­kommunerna. Här fortsätter istället befolk­ningen att minska sakta men säkert.

När man gör och ser resultaten av prognoser kan man fundera lite kring samband och tolkning av dem. Till exempel bor det många unga i förorter till stor­städerna. Det är rimligt att anta att många av dem själva kommer att få barn under prognos­perioden. För att beräkna antalet födda barn i framtiden kan vi ta hjälp av vad vi vet om frukt­sam­heten i förorter idag. I kommuner med många äldre är det också rimligt att anta att antalet döda i för­hållande till hela befolk­ningen kommer att bli högre än i en genom­snittlig kommun. Gles­bygds­kommuner är exempel på detta.

Man kan också fundera kring flyttströmmar och deras riktning. Många unga flyttar till exempel till stor­städer för att studera exempelvis, men en hel del av dem flyttar också därifrån när de bildar familj. Människor invandrar också till Sverige. Många bosätter sig då i stor­städer, förorter till dessa eller större städer och det är rimligt att anta att befolk­ningen i dessa kommun­­typer påverkas mer av invandring än andra kommun­typer även i fortsätt­ningen.

Befolkningens åldersstruktur kommer att skilja sig åt mellan olika typer av kommuner även i framtiden. Enligt riks­prognosen kommer andelen som är yngre än 20 år att minska något till år 2041 och andelen i de arbets­föra åldrarna 20‑64 år kommer också att minska. Gruppen 65 år eller äldre kommer däremot att öka under samma period. Antalet 100‑år­ingar eller äldre kommer mer än för­dubblas. Att andelen äldre ökar beror både på en ökad medel­livs­längd och på de stora kullarna som föddes på 1940‑talet.

I storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö kommer det att bo många i yrke­sverksam ålder även i framtiden. År 2011 hade stor­städerna den högsta andelen i åldrarna 20‑64 år av alla kommun­typer, 64 procent. Däremot hade de en för­hållande­vis låg andel barn och ungdomar, 21 procent, respektive äldre, 15 procent. Om 30 år beräknas andelen yngre än 20 år vara den­samma, medan andelen i arbets­för ålder väntas minska till 61 procent, vilket fortfarande är högst bland kommun­typerna. Andelen 65 år eller äldre beräknas öka till 19 procent.

I storstädernas förorter förväntas en viss förskjut­ning mot en lite äldre befolkning. De äldres andel beräknas öka från 16 till 21 procent, men kommer fortfarande att vara relativt låg. Den högsta andelen barn och ungdomar finns i nuläget i förorts­kommunerna, 26 procent. Andelen förväntas minska något till år 2041, medan andelen i åldrarna 20‑64 år antas minska från 57 till 54 procent.

Befolkningsstrukturen i de större städerna utanför stor­städerna kan i nuläget beskrivas som någor­lunda representativ för hela landet, och så väntas det bli även år 2041. Andelen barn och unga kommer då att omfatta 21 procent av befolk­ningen. 55 procent kommer att vara i åldrarna 20‑64 år och 23 procent att vara 65 år eller äldre.

Få ska försörja många i glesbygdskommuner

Demografisk försörjningsbörda åren 2011‑2041 för olika kommuntyper

Linjediagram över demografisk försörjningsbörda åren 2011‑2041 för olika kommuntyper

Glesbygdskommunerna beräknas få en ännu större andel äldre än idag. Andelen som är 65 år eller äldre beräknas öka från 25 till 32 procent. I nuläget är 21 procent av befolk­ningen yngre än 20 år, och den andelen förväntas minska något under de kommande 30 åren. Det som bör upp­märk­sammas mest är dock att andelen i arbets­för ålder, som redan i nuläget är lägre än i de övriga studerade kommun­typerna, väntas minska från 54 till 49 procent.

De ekonomiska konsekvenserna av befolknings­utvecklingen kan bedömas genom att man beräknar den så kallade försörj­nings­bördan. Den är ett mått som anger hur många personer i icke arbets­för ålder det går på varje person i arbets­för ålder (20‑64 år). Låg försörj­nings­börda innebär således att en stor andel av befolk­ningen är i arbets­för ålder. År 2011 var försörj­nings­bördan lägst i stor­städerna, 0,56, vilket innebär att det på 100 personer i åldrarna 20‑64 år gick 56 personer som var yngre eller äldre. År 2041 beräknas försörj­nings­bördan i stor­städerna att öka till 0,65. Högst försörj­nings­börda har i nuläget gles­bygds­kommunerna med 0,85. I början av 2030‑talet väntas försörj­nings­bördan att uppgå till 1,07. Det kommer alltså att finnas fler personer i icke arbets­för ålder än i arbets­för ålder i gles­bygds­kommunerna.

Etiketter