På scb.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Publicerad: 2012-10-03
Nr 2012:106

Författare

Ieva Reine

arbetar som analytiker på För­säkrings­kassans avdel­ning för Analys och Prognos.

010-116 90 13

ieva.reine@forsakringskassan.se

Fakta

Assistans­reformen trädde i kraft 1994 och gav människor med svåra funk­tions­ned­sätt­ningar rätt till per­son­lig assi­stans. För att kunna få statlig assi­stans­er­sätt­ning ska man till­höra någon av de per­son­kretsar som defin­ieras i LSS (lagen om stöd och service till vissa funk­tions­hind­rade). Första gången som man beviljas assi­stans­er­sätt­ning får man inte ha fyllt 65 år. Man ska behöva per­son­lig assi­stans för sina grund­lägg­ande behov i sin dag­liga livs­föring med i genom­snitt mer än 20 timmar per vecka. En annan för­ut­sätt­ning är att assi­stan­sen inte ska vara en in­sats som lika gärna kan ut­föras genom kommunal hem­tjänst.

De grund­läggande behoven är:

  1. Personlig hygien
  2. Måltider
  3. Att klä av och på sig
  4. Kommu­nikation
  5. Annan hjälp som för­ut­sätter in­gående kun­skap om per­sonen med funk­tions­ned­sätt­ningen.
Assistansersättning:

Allt fler får hjälp att klara vardagen

Personlig assistans är ett betydelse­fullt stöd för människor med svåra funktions­neds­ättningar. Allt fler beviljas detta stöd. De som får assistans beviljas också fler timmar än tidigare.

Närbild på en hand som håller i hjulet på en rullstol

I juli 2012 fick 15 900 personer assistans­ersättning från För­säk­rings­kassan. Av dem var lite mer än hälften män. Goda levnads­villkor, själv­bestämm­ande och del­aktighet i sam­hälls­livet för personer med funk­tions­ned­sätt­ning ska ligga till grund för personlig assistans.

Snabb ökning av personlig assistans

Antal personer med personlig assistans 1994 till 2011

Linjediagram över antal personer med personlig assistans 1994 till 2011

Behovet av personlig assistans har ökat stadigt. 1994 var det drygt 6 000 personer som fick ersättning, men 2010 var det cirka 15 900. När assi­stans­reformen genom­­fördes 1994, var utgångs­punkten 40 assi­stans­timmar per brukare och vecka. Sedan dess har antalet timmar per person ökat både för kvinnor och för män, för att idag uppgå till 115 timmar per vecka.

Vanligast att få hjälp med personlig hygien

Några exempel på vad assistansberättigade för regel­bunden hjälp med, 2010

Stapeldiagram över exempel på vad assistansberättigade för regel­bunden hjälp med, 2010

I slutet av 2010 genomförde Försäkrings­kassan en under­sök­ning bland dem som då fick assistans­er­sätt­ning. De till­frågades bland annat om vad de fick assistans med. På‑ och av­kläd­ning, mål­tider och personlig hygien var de vanlig­aste hjälp­insats­erna. Knappt 90 pro­cent av de assi­stans­berätt­igade fick hjälp med det regel­bundet. Hus­hålls­syss­lor och för­flytt­ningar utom­hus (transport) får många också hjälp med regel­bundet.

Fler män får ersättning för utvecklingsstörning, autism m.m.

Antal med assistansersättning efter skäl för assi­stans­­er­sätt­ning och kön, juli 2012

Stapeldiagram över antal med assistansersättning efter skäl för assi­stans­­er­sätt­ning och kön

Medicinering, slemsugning, livsuppehållande åtgärder med mera får ungefär 70 pro­cent hjälp med regel­bundet. Det tyder på att personlig assistans är ett alternativ till vård­hem och sjuk­hus för vissa. Cirka var femte person med svåra funk­tions­ned­sätt­ningar får assistans med livs­uppe­håll­ande åt­gärder regel­bundet. Det är också vanligt att assistenter utför var­dags­sysslor för de funk­tions­hind­rade. Assi­stans­in­satser ger även möjlig­het till sociala kontakter och fritid. Att få assistans för att träffa släkt och vänner är nästan lika vanligt som att få assistans för grund­lägg­ande behov. Uppemot två tredje­delar av assi­stans­be­rätt­igade får hjälp med sitt familje­liv.

Etiketter