På scb.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Publicerad: 2012-05-24
Nr 2012:78

Författare

SCB, enheten för befolkningsstatistik

befolkning@scb.se

Fakta

Så beräknas medel­livs­längd

Vid beräkningar av medel­livs­längd används statistik över döda och folk­mängd för ett kalender­år. Den beräknade livs­längden tolkas många gånger som den genom­snitt­liga livs­längden för ny­födda det aktuella året. Men livs­längden ska ses som ett samman­fattande mått eller index baserat på de obser­verade döds­risk­erna under det aktuella året snarare än den faktiska över­levnaden för de ny­födda. Hur länge de barn som föds under 2011 kommer att leva i genom­snitt vet vi inte förrän om drygt 100 år då samt­liga av­lidit.

Döda och medellivslängd 2011:

Allt fler lever uti hundrade år

Vi lever allt längre i Sverige. På 150 år har medel­livs­längden ökat från strax under 50 år 1861 till omkring 80 år idag. Kvinnor i Båstads kommun lever längst medan männen i Ljusnars­bergs kommun har den lägsta medel­livs­längden. I SCB:s riks­prognos för­utses en medel­livs­längd på närmare 90 år för både män och kvinnor år 2110.

Gammal dam blåser ut ljus på födelsedagstårtan

Under 2011 avled 46 344 kvinnor och 43 594 män. Den äldsta avlidna personen under året var en kvinna som blev 110 år, bland männen var den äldsta som avled 105 år. Av alla de som avled under 2011 hade fler än hälften hunnit uppleva sin 83‑års­dag. Bland männen hade dock fler än hälften avlidit före sin 81‑års­dag, medan fler än hälften av kvinnorna upplevt sin 85‑års­dag.

I diagrammet nedan ser vi att närmare 2 400 av kvinnorna som avled under 2011 var 90 år gamla. Den vanligaste döds­åldern för män var något lägre, 85 år med drygt 1 700 avlidna.

Antal avlidna efter ålder och kön 2011

Linjediagram över antal avlidna efter ålder och kön 2011

När man talar om medel­livs­längd är det oftast den tid en nyfödd person i genom­snitt har kvar att leva, givet hur dödlig­heten ser ut nu. Detta begrepp kallas även för åter­stående medel­livs­längd vid födelsen. För att få ett mer stabilt resultat beräknas oftast medel­livs­längden över en fem­års­period. Det minskar slump­mässig­heten i de kalkylerade medel­livs­längderna och under­lättar jämförelser. I Sverige ligger det talet idag på 83,4 år för kvinnor och 79,4 år för män, beräknat på ett snitt under de senaste fem åren.

Kvinnorna lever längst i Båstad och männen i Danderyd

De högsta medel­livs­längderna på länsnivå återfinns generellt sett i Södra Sverige. Skillnaden mellan högsta och lägsta medel­livs­längd bland länen är nästan två år för kvinnorna och drygt två år för männen. Nyfödda flickor i Hallands län beräknas leva längst med 84,2 år och bland nyfödda pojkar beräknas medel­livs­längden vara längst för folk­bok­förda i Uppsala län med 80,4 år. Kortast beräknas flickorna i Gävleborgs län och pojkarna i Väster­norr­lands län leva med 82,5 respektive 78,1 år.

Skillnad i utbildningsnivå är en faktor som pekas ut som en sannolik förklaring till de regionala skillnaderna i medel­livs­längd. Även skillnader i kostvanor och olika typer av arbets­marknad och arbets­villkor kan vara möjliga faktorer.

Återstående medellivslängd vid födseln efter län och kön 2007–2011

Tabell över återstående medellivslängd vid födseln efter län och kön 2007-2011

Återstående medellivslängd vid födelsen efter kommun1 och kön 2007–2011, tio i topp och tio i botten

Tabeller över återstående medellivslängd vid födelsen efter kommun och kön 2007–2011, tio i topp och tio i botten

1 I mindre regionala områden, som exempelvis i kommuner, kan medellivslängden variera från år till år i högre utsträckning än i större regionala områden.

På kommunnivå kan vi notera större skillnader än på läns­nivå. Kvinnorna i Båstads kommun med 86,0 år och männen i Danderyds kommun med 83,0 år är de som lever längst. Kortast medel­livs­längd har kvinnorna i Älvdalens kommun och männen i Ljusnars­bergs kommun med 80,0 år respektive 74,6 år.

Långt liv som pensionär i Halland och Kronoberg

Hittills har vi talat om medel­livs­längd som den tid en nyfödd person i genom­snitt har kvar att leva. Men den åter­stående medel­livs­längden kan naturligtvis beräknas för alla åldrar. Ur ett samhälls­ekonomiskt perspektiv kan det vara extra intressant att se hur länge de som går i pension i genom­snitt har kvar att leva. Eftersom de som fyllt 65 år redan har levt så länge, blir deras beräknade medel­livs­längd högre än mot­svarande mått räknat för en nyfödd. Om man ser till dödlig­heten de senaste fem åren beräknas 65‑åriga kvinnor leva ytter­ligare 21,0 år och männen 18,1 år, vilket innebär en medel­livs­längd på 86,0 år för kvinnorna och 83,1 år för männen. Det kan jämföras med medel­livs­längden för nyfödda år 2007‑2011 som alltså låg på 83,4 år för kvinnorna och 79,4 år för männen.

Längst lever de 65‑åriga kvinnorna i Hallands län. Bland de 65‑åriga männen är det boende i Kronobergs län som har högst medel­livs­längd. Kvinnorna i Hallands län beräknas i genom­snitt ha 21,6 år kvar att leva, motsvarande antal år för männen i Kronobergs län är 18,9 år. Lägst återstående medel­livs­längd vid 65 års ålder har kvinnor och män i Väster­norr­lands län som beräknas leva i genomsnitt 20,2 respektive 17,3 år efter sin 65‑års­dag.

Från smittkoppor till influensa

År 1861 beräknades kvinnor och män vara i genomsnitt 48,8 respektive 45,1 år gamla innan de avled. Det betyder dock inte att människor i allmänhet dog i så unga år. Den höga späd­barns­dödlig­heten på den tiden påverkade nämligen den genom­snittliga livs­längden kraftigt. Sedan dess har späd­barns­dödlig­heten minskat kraftigt och anled­ningen till att livs­längden ökar idag beror främst på minskad dödlighet bland de äldre.

Under de 150 år som gått sedan 1861 har medel­livs­längden varierat en del i Sverige. En av de främsta orsakerna till variationen över tid är infektions­sjukdomar. Åren 1869 och 1874‑1876 sjönk både kvinnors och mäns medel­livs­längd till följd av den höga dödlig­heten i smitt­koppor, medan difteri var orsaken till minskningen 1899. Den största ned­gången i medel­livs­längden inträffade 1918, då den sjönk från 60,0 till 51,3 år för kvinnorna och från 57,5 till 48,0 år för männen. Orsaken var spanska sjukan, som var den allvarligaste infektions­sjukdom som drabbat världen sedan diger­döden på 1300‑talet, och som i Sverige tog 34 000 liv. Omfattande sjukdomar som drabbat Sverige under senare delen av 1900‑talet är framförallt influensa­sjuk­domarna Asiaten och Hongkong.

Återstående medel­livs­längd vid födelsen 1861‑2011

Linjediagram över återstående medel­livs­längd vid födelsen 1861‑2011

Även om medel­livs­längden har varierat mellan enskilda år har utveck­lingen under perioden 1861‑2011 varit uppåt­gående. Under 2000‑talet har medel­livs­längden i Sverige ökat från 81,8 till 83,4 år för kvinnor och från 76,9 till 79,4 år för män.

Inte något år mellan 1861 och 2011 har männen haft högre medel­livs­längd än kvinnorna. Skillnaden har varierat under åren, men under de senaste 30 åren har gapet mellan könen minskat. Det beror sannolikt främst på en förändrad livs­stil hos männen. Att antalet rökare har minskat samt att vi fått en större förståelse för livsstilens betydelse för hälsan kan vara ett par förklaringar till detta.

Sverige har bland de högsta medel­livs­längderna i världen

FN sammanställer befolkningsstatistik från alla världens länder och den visar att medel­livs­längden i världen har ökat från 48 år i början på 1950‑talet till 68 år idag. Skill­naderna mellan utvecklade och mindre utvecklade länder är dock stor, främst på grund av sprid­ningen av HIV/AIDS. De viktigaste faktorerna för att skill­naderna i framtiden ska minska är en fortsatt nedgång i HIV/AIDS och andra dödliga sjuk­domar.

Sverige är idag ett av de länder som har högst medel­livs­längd i världen. Om man tittar på den genomsnittliga medel­livs­längden 2005‑2010 så hamnar Sverige på en åttonde plats med 80,9 år. Japan ligger högst med 82,7 år i medel­livs­längd (86,1 år för kvinnor och 79,3 för män). Även Schweiz, Hong Kong, Australien, Italien, Island och Frankrike har högre medel­livs­längd än Sverige. Det land som har lägst medel­livs­längd är Centralafrikanska republiken med 45,9 (47,3 år för kvinnor och 44,5 år för män). Därefter kommer Lesotho, Sierra Leone och Zimbabwe.

Hur länge kommer vi att leva i framtiden?

SCB gör varje år en befolkningsprognos för hela landet och beräknar också den framtida dödlig­heten och medel­livs­längden. År 2060 förväntas kvinnorna i snitt leva 86,9 år och männen 84,7 år. Vid prognos­horisonten för riket som infaller år 2110, väntas kvinnorna leva 89,0 år och männen 87,5 år.

Återstående medel­livs­längd vid födelsen i SCB:s riksprognos 2011‑2110

Linjediagram över återstående medel­livs­längd vid födelsen i SCB:s riksprognos 2011‑2110

I FN:s befolkningsprognos som sträcker sig till år 2300 beräknas Sverige vid prognos­periodens slut ha en medel­livs­längd på 105 år (106,5 för kvinnor och 103,6 år för män), vilket är en av de högsta i världen. Länder som väntas ha högre medel­livs­längd än Sverige är Japan, Malta, Tyskland, Luxem­burg och Spanien. De länder som väntas ha den lägsta medel­livslängden är Liberia med strax över 87 år och Mali med närmare 88 år.

Finns det då en övre gräns för hur gamla vi kan bli? Åsikterna och uppfatt­ningarna i den frågan går isär. Vissa hävdar att gränsen går vid 85 år sedan sätter åldrande­processen stopp. Då talar vi om ett medel­värde – enskilda individer kan naturligtvis bli äldre än så. Andra forskare hävdar att en framtida medel­livs­längd på 100 år är mer trolig och den teorin baseras på studier av dödlighet i de äldsta åldrarna. Hur gamla vi verkligen kan bli får framtiden utvisa.

Etiketter