På scb.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Publicerad: 2013-03-13
Nr 2013:19

Författare

Andreas Raneke

arbetar med demo­grafisk analys på SCB.

010-479 44 83

andreas.raneke@scb.se

Antalet barn väntas öka i Sverige

Antalet barn i Sverige har under det senaste hundra åren legat ganska stadigt på omkring 2 miljoner. Men denna siffra väntas stiga de närmaste decennierna, enligt SCB:s befolkningsprognos. Ett skäl är att det kommer att födas fler barn fram till år 2050.

Sex barn leker vid ett stenstaket

I slutet av 2012 fanns drygt 1 928 000 barn mellan 0 och 17 år folkbok­förda i Sverige. Pojkarna är något fler än flickorna, cirka 991 000 pojkar respektive 937 000 flickor. Antalet barn i Sverige har varit omkring 2 miljoner sedan början av 1900‑talet, med undan­tag från åren innan och under andra världs­kriget. På längre sikt antas antalet barn öka något och år 2060 förväntas det finnas nästan 2,4 miljoner barn i Sverige.

Antal barn i åldrarna 0–17 år 1900–2012 samt prognos 2013–2060

Linjediagram över antal barn i åldrarna 0-17 år 1900-2012 samt prognos 2013-2060

I och med att den totala befolkningen hela tiden har ökat har barnens andel av befolk­ningen dock minskat. I början av 1900‑talet var närmare 40 procent av befolk­ningen under 18 år, på 1970‑talet omkring 25 procent och idag utgör barnen 20 procent. Ned­gången av andelen barn i befolk­ningen beror till viss del på att livs­längden ökar och att antalet äldre blir fler, samtidigt som antalet barn har legat på ungefär samma nivå. I framtiden antas andelen barn ligga kvar på runt 20 procent.

Andel barn 0–17 år av totala befolkningen år 1900–2012 samt prognos 2013–2060

Procent

Linjediagram över andel barn 0‑17 år av totala befolkningen år 1900‑2012 samt prognos 2013‑2060

I Sverige har antalet nyfödda varierat kraftigt över tid. Perioder med lågt barna­födande har varvats med perioder med högt barna­födande. Det finns flera förklar­ingar till det. Tiden mellan sent 1960‑tal till mitten av 1980‑talet minskade antalet födda barn på grund av att kvinnor hade svårt att kombinera föräldra­skap och arbets­liv. Ned­gången ersattes av en baby­boom under åren kring 1990. Sverige gick då in i ett starkt konjunk­tur­läge samtidigt som föränd­ringar i föräldra­för­säk­ringen med­förde att många valde att få sina barn tätare än tidigare och antalet födda barn ökade.

Tvååringarna var flest förra året

Barnen från årskullarna under första halvan av 90‑talet, som tidigare har varit flest till antalet, har nu passerat 18 år. Den största ålders­gruppen år 2012 var istället två­år­ingarna, som var drygt 118 000 till antalet. Att många barn föddes just under 2010 kan bero på att den ekonomiska situa­tionen såg ljusare ut efter före­gående års finans­kris. En upp­gång i konjunk­turen brukar ofta leda till att fler barn föds. Ned­gången i antalet födda barn under den senare delen av 1990‑talet brukar förklaras av låg­konjunk­turen som med­förde att speciellt yngre kvinnor och män fick svårare att etablera sig på arbets­mark­naden. Många valde då istället att utbilda sig och på så sätt sköt allt fler upp barna­födandet till äldre åldrar. Det ledde till att ovanligt få barn föddes. Som ett resultat av detta var 13‑år­ingarna, som föddes 1999, minst i antal förra året med omkring 96 000 barn.

Antalet nyfödda har legat på en relativt hög nivå under senare år och 2012 föddes något fler än 113 000 barn. Enligt SCB:s befolk­nings­prognos kommer det att ske en ökning av antalet späd­barn de närmaste åren. En topp kan förväntas kring 2020, då de som tillhörde baby­boomen på det tidiga 90‑talet kommer in i barna­födande åldrar.

Antal barn och unga 0–17 år i olika åldersgrupper. 1970–2012 samt prognos 2013–2030

Linjediagram över antal barn och unga 0‑17 år i olika åldersgrupper 1970‑2012 samt prognos 2013‑2030

Barn i stora årskullar kan möta en annan situation i förskolan och skolan än de som är födda under perioder med låga födelse­tal. Detta ställer krav på bland annat sam­hälls­plan­eringen. Att barna­födandet i framtiden förväntas öka innebär att det blir en ökad efter­frågan på antalet för­skole­platser. Även antalet elever i grund­skolans årskurs 8–9 kommer att växa under de närmaste 20 åren medan gymnasie­skolans elev­underlag, som har minskat sedan mitten av 2000‑talet, åter kommer att börja öka i mitten på 2010‑talet.

Antal pojkar och flickor 0–17 år i olika åldrar 2012

Befolkningspyramid över antal pojkar och flickor 0–17 år i olika åldrar 2012

Högst andel barn i förortskommuner

Andelen barn som bor i storstadsområden har ökat sedan början av 1990‑talet. Då bodde drygt 30 procent av barnen i någon av stor­stads­regionerna Stock­holm, Malmö eller Göte­borg. Förra året var andelen 54 procent. Detta beror delvis på att befolk­ningen i barna­födande åldrar ökat särskilt mycket i dessa områden eftersom fler familjer flyttar dit än till övriga delar av landet.

Även inflyttningen av unga vuxna utan barn som kommer för att studera eller arbeta i stor­stads­områdena bidrar efter hand till att allt fler barn föds där. Det leder till att andelen barn i befolk­ningen skiljer sig åt mellan olika kommuner där störst andel finns i för­orts­kommuner till stor­städerna. Drygt 28 procent av invånarna i Knivsta kommun i Stock­holms län är under 18 år medan många kommuner i till exempel Norr­land har en låg andel barn. Lägst andel barn har Över­kalix kommun i Norr­bottens län med 14 procent.

Kommuner med högst respektive lägst andel barn i förhållande till kommunens befolkning. 2012. Antal och procent

HögstAntal
barn
Andel
barn*
LägstAntal
barn
Andel
barn*
Knivsta4 28928Överkalix50214
Habo2 86026Ljusnarsberg74015
Ekerö6 84626Jokkmokk78615
Salem4 14526Simrishamn2 98216
Nykvarn2 45126Sotenäs1 41916
Vaxholm2 88626Hagfors1 94616
Vallentuna8 09426Munkfors58516
Härryda9 10426Karlsborg1 07916
Värmdö10 17126Hällefors1 13116
Danderyd8 24826Borgholm1 74516

*Andel barn av befolkningen i respektive kommun.

Etiketter