På scb.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Publicerad: 2012-12-04
Nr 2012:120

Författare

Krister Näsén

arbetar med arbets­krafts­under­sök­ning­arna på SCB.

010-479 49 08

krister.nasen@scb.se

Fakta

Arbetad tid kan redo­visas på flera olika sätt. Den genom­snitt­liga arbets­tiden som redo­visas här är an­talet faktiskt arbetade timmar per vecka och syssel­satt person. Arbets­tiden på­verkas av flera faktorer. En person kan ha semester, vara för­äldra­ledig, arbeta över­tid eller vara sjuk.

Med syssel­satta menas alla som har en an­ställ­ning, arbetar som före­tagare eller med­hjälp­ande hus­hålls­med­lem. En syssel­satt person behöver inte nöd­vänd­igt­vis ha arbetat utan kan vara från­varande av olika an­led­ning­ar så­som sjuk­skriv­ning eller för­äldra­led­ig­het.

Data som presenteras består dels av original­data från Arbets­krafts­under­sök­ning­arna, AKU, men även av länkade data. År 2005 och 2007 skedde om­lägg­ningar av AKU för att an­passa den fullt ut efter Euro­stats rikt­linjer. Länkade data över­bryggar tids­serie­brott och ökar jäm­för­bar­heten mot perioden innan.

Arbetade timmar:

Gapet minskar mellan pappor och mammor

Den genomsnittliga arbetstiden för små­barns­mammor ökar sedan länge. För små­barns­pappor är utveck­lingen den mot­satta. Sedan några år till­baka har små­barns­pappor kortare arbets­tid än män utan barn.

Närbild på urtavla som visar fem i tolv

Citat: Framför allt påverkas arbetstiden om man har hemmaboende småbarn.Den genomsnittliga arbetstiden bland sysselsatta har i Sverige varit relativt oförändrad sedan 1987. Det visar Arbets­krafts­under­sök­ning­arna, AKU. Det rör sig om en svagt ök­ande trend under senare år. Att det sker en ök­ning för­klaras av att kvinnors arbets­tid har ökat ganska stadigt sedan 1987. För män har istället arbets­tiden minskat något och då framför allt under 2000‑talet.

Kvinnors arbetstid ökar

Genomsnittlig faktiskt arbetad tid, syssel­satta i åldern 16‑64 år efter kön åren 1987‑2011

Linjediagram över genomsnittlig faktiskt arbetad tid, syssel­satta i åldern 16‑64 år efter kön åren 1987‑2011

Sysselsatta kvinnor arbetade under 2011 i genomsnitt 28,2 timmar per vecka vilket kan jämföras med 24,9 timmar per vecka 1987. Sett till hela perioden arbetar män nästan lika mycket 2011 som 1987, 34,1 respektive 34,2 timmar per vecka. Att siffrorna är så pass låga som de är i jäm­förelse med en normal hel­tids­tjänst beror på att man kan räknas som syssel­satt utan att vara på jobbet hela ­tiden. Det kan till exempel bero på att man arbetar deltid, men också att man har semester, är föräldra­ledig eller är sjuk­skriven. Över­tid kan påverka siffrorna åt andra hållet.

Småbarnsföräldrar jobbar minst

Genomsnittlig total arbetad tid för syssel­satta i åldern 16‑64 år efter barnens ålder, åren 1987‑2011

Linjediagram över genomsnittlig total arbetad tid för syssel­satta i åldern 16‑64 år efter barnens ålder, åren 1987‑2011

Att ha barn är något som kan påverka arbetstiden. Personer som inte har barn arbetar i genom­snitt fler timmar per vecka än personer som har barn. Framför allt på­verkas arbets­tiden av om man har hemma­­boende små­barn. Här har vi av­gränsat det till barn under 7 år. Det skiljer nästan en halv arbets­dag, eller 3 timmar, per vecka mellan personer utan hemma­boende barn och små­barns­föräld­rarna.

Arbetstiden ökar för Kvinnor med småbarn men …

Genomsnittlig total arbetad tid för syssel­satta kvinnor i åldern 16‑64 år efter barnens ålder, åren 1987‑2011

Linjediagram över genomsnittlig total arbetad tid för syssel­satta kvinnor i åldern 16‑64 år efter barnens ålder, åren 1987‑2011

… arbetstiden minskar för män med små barn

Genomsnittlig total arbetad tid för syssel­satta män i åldern 16‑64 år efter barnens ålder, åren 1987‑2011

Linjediagram över genomsnittlig total arbetad tid för syssel­satta män i åldern 16‑64 år efter barnens ålder, åren 1987‑2011

En jämförelse mellan kvinnor och män visar att deras arbets­tid påverkas olika av att ha hemma­boende barn. Under hela perioden har syssel­satta kvinnor utan hemma­boende barn en klart högre genom­snittlig arbets­tid per vecka än kvinnor med hemma­boende barn. Skill­naderna minskar dock efter­som syssel­satta kvinnor med barn ökar sin arbets­tid. För kvinnor utan barn är ök­ningen inte lika snabb. Under senare år ökar arbets­tiden framför allt bland syssel­satta kvinnor som har hemma­boende små­barn.

För män är effekten av att ha barn nästan den motsatta. Män med hemma­boende barn har en högre genom­snittlig arbets­tid än män utan hemma­boende barn under större delen av den period som vi under­söker. Ser man till hela perioden har det skett en del föränd­ringar. Syssel­satta män med hemma­boende barn har minskat sin arbets­tid. Det här är något som är särskilt tydligt bland män med små­barn. Arbets­tiden bland män utan hemma­boende barn är ganska oför­ändrad över tid.

Under de senaste åren är arbetstiden bland män med småbarn lägre än bland syssel­satta män utan hemma­boende barn. Från att ha arbetat 1 till 2 timmar mer per vecka under periodens 20 första år är arbets­tiden kortare än för män utan hemma­boende barn under de fem sista åren.

Minst förändring mellan könen för de utan barn

Genomsnittlig total arbetad tid för syssel­satta i åldern 16‑64 år utan hemma­boende barn, åren 1987‑2011

Linjediagram över genomsnittlig total arbetad tid för syssel­satta i åldern 16‑64 år utan hemma­boende barn, åren 1987‑2011

Utvecklingen i arbetstid skiljer sig alltså mellan män och kvinnor. Skill­naden är minst för personer utan hemma­­boende barn. Kvinnor utan hemma­boende barn arbetar mer än andra kvinnor, medan det motsatta gäller för män. För samtliga personer utan hemma­boende barn är arbets­tiden svagt ökande under senare år. Att det sker en svag ökning av genom­snittet beror på kvinnornas ökande arbets­tid medan mäns arbets­tid inte visar någon entydig utveckling.

Mammor och pappors arbetstid närmar sig varandra mer

Genomsnittlig total arbetad tid för syssel­satta i åldern 16‑64 år med hemma­boende barn under 19 år, åren 1987‑2011

Linjediagram över genomsnittlig total arbetad tid för syssel­satta i åldern 16‑64 år med hemma­boende barn under 19 år, åren 1987‑2011

Mest närmar sig arbetstiden för småbarnsföräldrar

Genomsnittlig total arbetad tid för syssel­satta i åldern 16‑64 år med hemma­boende barn under 7 år, åren 1987‑2011

Linjediagram över genomsnittlig total arbetad tid för syssel­satta i åldern 16‑64 år med hemma­boende barn under 7 år, åren 1987‑2011

Arbetstiden bland personer med hemmaboende barn har en något annor­lunda utveckling än för personer utan barn. För män med hemma­boende barn minskar ­arbets­tiden klart under så gott som hela perioden. Särskilt under 2000‑talet sker en klar ned­gång i arbets­tid. För kvinnor ökar arbets­tiden under i stort sett hela perioden. Mäns och kvinnors arbets­tid närmar sig alltså varandra.

Finns det hemmaboende barn är skillnaden i den genom­snittliga arbets­tiden större mellan män och kvinnor. Bland syssel­satta personer med hemma­boende barn närmar sig män och kvinnor varandra i arbets­tid. I periodens början är skill­naden i arbets­tid kring 13 timmar per vecka. Denna skill­nad minskar till att vara ungefär en arbets­dag, det vill säga 8 timmar, per vecka. När det gäller för­värvs­arbet­ande utan barn närmar sig kvinnornas arbets­tid männens, som varit mer konstant. Under början av 90‑talet var skill­naden runt 6 timmar och har sedan dess minskat till omkring 5 timmar under 2000‑talet.

Skillnad mellan könen minskar mest bland småbarnsföräldrar

Skillnaden mellan sysselsatta mäns och kvinnors genom­snittliga totala arbetade tid efter familje­situation i åldern 16‑64 år. År 1990 och 2011

Stapeldiagram över skillnaden mellan sysselsatta mäns och kvinnors genom­snittliga totala arbetade tid efter familje­situation i åldern 16‑64 år. År 1990 och 2011

Bland småbarnsföräldrarna är skillnaden i arbetstid allra störst. Under slutet av 80‑ och början av 90‑talet var den något mer än två arbets­dagar per vecka, runt 17 timmar. Det är också bland små­barns­för­äld­rarna som de största för­änd­ring­arna sker. Under fram­förallt 2000‑talet minskar pappornas arbets­tid relativt konstant medan mammornas ökar. Skill­naden på nästan två arbets­dagar har minskat till omkring 10 timmar. Skill­naden är fort­farande stor, men män och kvinnor närmar sig tydligt varandra vad gäller arbetstid.

Etiketter