På scb.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Publicerad: 2013-05-27
Nr 2013:40

Författare

Anna Broman

arbetar med Arbets­krafts­under­sök­ning­arna på SCB.

aku@scb.se

Fakta

I en nyligen publicerad rapport ”Ungdomsarbetslöshet – jämförbarhet i statistiken mellan ett antal europeiska länder” finns uppgifter om ungdomsarbetslösheten i de nio länderna Sverige, Finland, Norge, Danmark, Island, Storbritannien, Tyskland, Österrike och Nederländerna år 2011. Alla dessa länder genomför EU‑standardiserade arbetskraftundersökningar som de rapporterar enligt en gemensam mall till EU:s statistikbyrå Eurostat. Länderna bestämmer själva hur frågorna ska utformas, hur urvalen ska göras och hur uppgifterna ska samlas in. Trots olikheter mellan länderna för faktorer som definitioner, frågeformuleringar och insamlingsmetoder visade studien att jämförbarheten i statistiken är mycket god. Slutsatsen är att de skillnader som redovisas i statistiken i huvudsak speglar verkliga skillnader mellan länderna. Utbildningssystemets utformning har stor betydelse.

Arbetslöshet bland unga ökar på våren

I Sverige stiger ungdoms­arbets­lösheten inför sommaren. Den påverkas i hög grad av hur vanligt det är att de som studerar har arbete eller söker arbete, antingen för att de är på väg att avsluta en utbild­ning eller för att de söker feriearbete.

Ung kvinna med studentmössa blåser såpbubblor i den gröna

För att bedöma ung­domars situation på arbets­marknaden är det viktigt att väga in att de flesta ung­domar i första hand är studerande. Studerande som söker ferie­arbete utgör i vissa länder, bland annat Sverige, en stor andel av de arbetslösa ung­domarna. Det officiella arbets­löshets­talet, andelen arbetslösa i förhållande till arbetskraften (sysselsatta eller arbetslösa), ger därför en ofull­ständig bild av ung­domars situation på arbets­marknaden.

Citat: Arbetslösheten stiger inför skolavslutningenDe arbetslösa omfattar såväl de som söker ett tillfälligt som ett permanent arbete. Dessutom räknas man som arbetslös om man har blivit lovad ett arbete som man ännu inte påbörjat. Det betyder att en stor andel ung­domar klassificeras som arbetslösa i slutet av skolåret. En av fyra arbetslösa ung­domar under andra kvartalet 2011 väntade på att påbörja ett arbete han eller hon blivit lovad.

Relativ arbetslöshet i ålders­gruppen 15‑24 år i de jämförda länderna åren 2011 och 2012

20112012
Sverige23 %24 %
Storbritannien21 %21 %
Finland20 %19 %
Island14 %14 %
Danmark14 %14 %
Norge9 %8 %
Tyskland9 %8 %
Österrike8 %9 %
Nederländerna8 %9 %
EU2721 %23 %

År 2012 var arbetslöshetstalen för ungdomar i stort sett desamma som 2011, året som den jämförande studien avser.

Ungdomsarbetslösheten i Sverige var 23 procent år 2011, vilket motsvarade 150 000 ung­domar i åldern 15‑24 år. Det var en högre andel än i något av våra nordiska grann­länder, och också högre än snittet för EU, som var 21 procent.

Citat: Så räknar vi ut arbetslösheten: Arbetslös=antalet arbetslösa/arbetskraften. Arbetskraften=antalet sysselsatta+antalet arbetslösa

I likhet med övriga EU‑länder och de nordiska grann­länd­erna tillämpar Sverige Inter­national Labour Organization's (ILO) konvention för arbets­marknads­statistiken. Med stöd av statistik­myndig­heterna i några utvalda länder (Finland, Norge, Danmark, Island, Stor­britannien, Tyskland, Österrike och Neder­länd­erna) har SCB i en nyligen färdig­ställd studie visat att jämför­bar­heten vad gäller upplägg och genom­förande av arbets­krafts­under­sök­ning­arna är mycket god. Studien visar också att skill­nader mellan länd­ernas olika system och institu­tioner står för en stor del av förklar­ingen till att Sveriges ung­doms­arbets­löshet är hög i jämförelse med till exempel Tyskland eller Österrike.

Skillnaderna i arbetslöshet mellan länderna är störst i åldern 15‑19 år

Andel arbetslösa (i procent av arbetskraften) i åldern 15‑29 år 2011

Stapeldiagram över andel arbetslösa (i procent av arbetskraften) i åldern 15‑29 år 2011

En stor del av skillnaderna i arbetslöshet mellan åldersgrupperna finner sin förklaring i att majoriteten i den yngre ålderskategorin fortfarande studerar.

Andelen ung­domar i arbetskraften varierar mycket mellan de jämförda länd­erna. I Island, Neder­länd­erna och Danmark deltog runt 70 procent av ung­domarna i arbetskraften. Mot­svarande siffra i Sverige, Tyskland och Finland var betydligt lägre, drygt 50 procent. Arbetskraften, som är nämnare i arbets­lös­hets­talet, är alltså klart mindre bland unga än i övriga befolkningen.

Mellan 15 och 24 år är skillnaderna stora vad gäller individernas förut­sätt­ningar och om­ständig­heter som kan påverka arbets­marknads­deltag­andet. Därför är det intressant att göra en indelning i en yngre och äldre ålders­kategori och jämföra arbets­mark­nads­situa­tionen för 15‑19‑år­ing­ar med 20‑24‑år­ingar.

Arbetslösheten var högre bland 15‑19‑år­ing­ar än bland 20‑24‑år­ing­ar i samtliga länder. Skill­naderna mellan ålders­grupperna var som störst i Sverige, Stor­britannien och Finland. För Sverige var arbetslösheten 34,5 procent bland personer i åldern 15‑19 år, medan den var 18,2 procent bland 20‑24‑år­ing­arna. De länder som har mer om­fatt­ande lärlings­program för gymnasie­elever, såsom Österrike och Tyskland, hade betydligt mindre skillnader mellan 15‑19‑år­ing­ar och 20‑24‑år­ing­ar. I Tyskland låg till exempel arbetslösheten på 10,0 procent bland de yngre, jämfört med 8,1 procent för de äldre ung­domarna.

Skillnaderna i arbetslöshet mellan länd­erna blir alltså mindre när man går upp i åldrarna. De är ännu mindre om man jämför unga vuxna i åldern 25‑29 år.

Skillnaderna mellan länderna är större bland de studerande än bland de icke-studerande

Andelen i arbetskraften efter land, 15‑24 år, 2011

Stapeldiagram över andelen i arbetskraften efter land, 15‑24 år, 2011

Skillnaderna mellan länd­erna är större bland studerande än bland icke‑stud­erande. Att en person är studerande påverkar incita­menten och möjlig­heterna att delta på arbets­marknaden. Arbetslösheten var högre bland studerande än icke‑stud­erande i Sverige och Finland, medan för­håll­andet var det omvända i Österrike och Tyskland.

Den låga arbetslöshetsnivån i Österrike och Tyskland kan delvis förklaras av att en stor andel av de studerande var lärlingar. I dessa länder får lärlingar ersätt­ning från arbets­platsen där utbild­ningen är förlagd, vilket gör att de klassi­ficeras som sysselsatta. Att det dessutom är få studerande som söker arbete medför att arbets­lös­hets­talet hålls tillbaka i dessa länder.

I Sverige var däremot en stor del av de studerande arbetslösa. Det gäller i synnerhet under perioden april‑juni då många söker sommar­jobb.

Andra kvartalet väntar många i bl.a. Sverige på att börja ett arbete de redan fått

Andel arbetslösa i åldern 15‑24 år som fått ett arbete som de ska påbörja inom tre månader 2011

Stapeldiagram över andel arbetslösa i åldern 15‑24 år som fått ett arbete som de ska påbörja inom tre månader 2011

Den höga ungdomsarbetslösheten under våren i Sverige, Finland och Island förklaras delvis av att de som fått ett arbete som ska påbörjas inom tre månader räknas som arbetslösa. I kombination med ett lågt arbets­krafts­del­tagande leder detta till att arbets­löshets­talet var högre bland studerande än bland icke‑stud­erande. Under 2011 var 75 000 av de stud­erande ung­domarna arbetslösa, och mot­svar­ande siffra för dem som inte stud­erade var 74 000.

Sverige, Finland och Island har stora svängningar i ungdomsarbetslöshet under året

Andel arbetslösa (i procent av arbetskraften) i åldern 15‑24 år kvartals­vis år 2011

Linjediagram över andel arbetslösa (i procent av arbetskraften) i åldern 15‑24 år kvartals­vis år 2011

I Finland, Sverige och Island märktes ett tydligt säsongs­mönster genom att andelen arbetslösa var väsentligt högre under andra kvartalet än under resten av året. I dessa länder betalas normalt inget studie­medel ut under sommaren, till skillnad från till exempel Tyskland och Danmark. En faktor som har betydelse i det samman­hanget är att personer som fått ett arbete som de ska påbörja inom tre månader räknas som arbetslösa. Med andra ord kan ökningen av arbetslösheten under andra, och i viss utsträckning även första, kvartalet i dessa länder förklaras av arbetslösa som avvaktar arbete och av ung­domar som söker sommar­jobb. Ungefär en fjärdedel av de arbetslösa ung­domarna i Sverige hade under andra kvartalet redan fått ett arbete som de väntade på att börja.

Hur länge de arbetslösa sökt arbete är en annan faktor som kan ge en djupare förståelse för ung­domars arbets­mark­nads­situation i de under­sökta länderna.

Citat: 30 procent av de arbetslösa 15-24-årigarna i Sveriga hade varit arbetslösa mindre än en månadArbetslöshetstiden längd skiljde sig nämligen mellan länd­erna. Sverige var det land där störst andel av de arbetslösa ung­domarna, 32 procent, varit arbetslösa i mindre än en månad. Samtidigt var Sverige tillsammans med Finland de två länder där lägst andel av ung­doms­arbets­lös­heten utgjordes av lång­tids­arbets­lösa, det vill säga arbets­löshet i sex månader eller mer. I Sverige var det 20 procent och i Finland var det så lite som 13 procent.

I vissa andra länder var bilden delvis den omvända. I Neder­länd­erna, Stor­britannien och Österrike var det mellan 10 och 15 procent av de arbetslösa ung­domarna som hade varit arbetslösa i mindre än en månad. I Stor­britannien och Tyskland var det samtidigt över 40 procent av de arbetslösa i ålders­gruppen 15‑24 år som hade varit arbetslösa i sex månader eller mer.

Var tredje ung arbetslös i Sverige har varit det mindre än en månad

Arbetslösa i åldern 15‑24 år fördelade efter hur länge de varit arbetslösa år 2011

Fraktionsstapeldiagram över arbetslösa i åldern 15‑24 år fördelade efter hur länge de varit arbetslösa år 2011

Bakom de höga svenska nivåerna på ung­doms­arbets­löshet döljer sig alltså en relativt hög andel kort­tids­arbets­lösa och en mot­svarande låg andel lång­tids­arbetslösa.

Även uppdelningen mellan fast anställda och tids­begränsat anställda säger något om hur stark anknytning de sysselsatta ung­domarna har till arbets­marknaden. Om andelen fast anställda är låg innebär det att en stor andel av de sysselsatta har arbeten av tillfällig karaktär som exempelvis vikariat, ferie­arbete eller lärlings­platser. Stor­britannien var det land som hade högst andel fast anställda av de sysselsatta ung­domarna med 86 procent. Detta kan jämföras med Sverige och Tyskland där 43 respektive 44 procent var fast anställda. Majoriteten av de sysselsatta ung­domarna i dessa länder hade med andra ord en till­fällig anställ­ning. I Tyskland kan detta förklaras med att en stor andel av de sysselsatta är lär­lingar. I Sverige kan en förklaring vara att många ung­domar har sommar­jobb eller tillfälliga extra­jobb jämfört med många andra länder.

Vill man hitta förklaringar till skillnaderna i arbetslöshetsnivå bland ung­domar är utbild­nings­systemet en god utgångs­punkt. Länder såsom Tyskland och Österrike där andelen lärlingar är hög har lägre arbetslöshet bland studerande än icke‑stud­erande. I Sverige råder motsatt för­håll­ande, och andelen arbetslösa är högre bland stud­erande än bland icke‑stud­erande.

Etiketter
 

Välfärd

Omslag Välfärd 2, 2013

Artikeln har publi­cerats i tid­skriften Välfärd.

Välfärd 2/2013

Tänk på

Arbetslöshets­talet är del­vis svår­tolkat för ung­domar efter­som många stud­er­ande inte ingår i arbets­kraften. Trots att arbets­löshets­talet är högt i ung­doms­grupp­erna är det totalt sett en jämför­else­vis liten andel av en ålders­grupp som är arbets­lösa och samtidigt inte studerar.