På scb.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Publicerad: 2012-05-24
Nr 2012:76

Författare

Luiza Jastrzebska

är utvecklings­ledare på Länsstyrelsen i Stockholms län.

08-785 40 72

luiza.jastrzebska
@lansstyrelsen.se

Fakta

Studien är en så kallad kohort­studie, där man studerar person­erna uti­från hur deras situation ser ut upp till nio år efter in­vand­ring. Istället för att redovisa data efter årtal beskriver man gruppen utifrån hur många år det gått sedan in­vand­rings­till­fället med hjälp av upp­gifter från data­basen Stativ.

I studien ingår personer som är kommun­mottagna. Studien omfattar alla in­vandrade personer som fått uppe­hålls­till­stånd på grund av flykt­ing­skäl, skydds­behov eller av humanitära skäl samt anhöriga till dessa som invandrat inom två år. De kan ha valt sin bostads­ort själva eller blivit placerade i en kommun. För arbets­marknads­rela­terad stati­stik in­kluderar studien bara personer som är mellan 20 och 64 år respektive år. Yngre och äldre personer har till­kommit under de under­sökta åren, men också fallit ur den under­sökta gruppen av ålders­skäl.

I artikeln används begreppen ”flykting­invand­rare” och ”mottagna” som samlings­benämning på hela gruppen oberoende av skäl för uppe­hålls­till­stånd.

Arbetsmarknaden för flyktingar i Stockholm:

Män får jobb snabbare

Flyktingar har bättre förutsättningar på arbetsmarknaden i Stockholms län än i andra delar av landet. Det är framför allt männen som drar nytta av regionens starka arbetsmarknad för att snabbare komma ut på arbetsmarknaden.

Kock i full aktion i restaurangkök

De första åren efter ankomsten är det få av flyktingarna som hunnit få fotfäste på arbets­marknaden, men syssel­sättningen ökar med tiden i Sverige. För att studera i vilken utsträckning personer som invandrat som flyktingar etablerar sig på arbets­marknaden har Läns­styrelsen i Stockholms län tagit hjälp av SCB. Studien följer personer som fått uppehålls­tillstånd och kommun­placering åren 2000, 2003 och 2006 med hjälp av register­baserad statistiken. Förutom flyktingar ingår även personer som fått uppehålls­tillstånd på grund av skydds­behov eller av humanitära skäl och anhöriga till dessa personer som invandrat inom två år.

Sysselsättningen är högre bland flyktingar som bosatt sig i Stockholms län jämfört med övriga riket. Efter nio år i Sverige var andelen sysselsatta bland dem som bosatt sig i Stockholms län 54 procent, vilket är cirka tio procent­enheter högre än i resten av landet. Även när man jämför med de andra stor­stads­regionerna är syssel­sättningen högst i Stockholms­regionen.

Bland kvinnor var andelen sysselsatta genomgående lägre än bland män. Efter två år i Stockholms län var cirka 35 procent av männen som anlände 2000 och 2003 syssel­satta. Bland kvinnor var motsvarande andel cirka 15 procent.

Bland dem som invandrade år 2000, var andelen sysselsatta män cirka 60 procent efter nio år i landet och för kvinnornas del mindre än 50 procent. Detta kan jämföras med att andelen sysselsatta i länet totalt år 2009 var 77 procent för män och 75 procent för kvinnor.

Konjunkturen viktigare för mäns sysselsättning

Andelen sysselsatta åren efter mottagandet efter kön, kommunmottagna flyktingar i åldrarna 20–64 år i Stockholms län år 2000, 2003 och 2006

Linjediagram över andelen sysselsatta åren efter mottagandet efter kön, kommunmottagna flyktingar  i åldrarna 20–64 år i Stockholms län år 2000, 2003 och 2006

Åren efter 2006 var arbetsmarknaden i Stockholms län stark. De nyinvandrade männen hade nytta av detta och deras sysselsättningsnivå skiljer sig från män som invandrat tidigare. För kvinnor är skillnaden liten.

Skillnaderna mellan dem som anlänt olika år är betydligt mindre bland kvinnor än bland män. När resultaten delas upp på kön blir det tydligt att det framför allt bland män mottagna 2006, där syssel­sättningen är högre jämfört med män mottagna 2003 och 2000. Det visar sig också att syssel­sättningen uppvisar tydligare konjunktur­variationer bland män än bland kvinnor. För exempelvis män mottagna 2003 minskade andelen sysselsatta med fyra procent­enheter under 2009.

I relation till ökningen av andelen sysselsatta sker en förhållandevis måttlig ökning av den disponibla inkomsten de första åren i Sverige. Utvecklingen ser likartad ut i samtliga delar av landet. Den disponibla inkomsten inkluderar alla typer av inkomster efter skatt, både bidrag och inkomster av arbete. Bland dem i Stockholms län som invandrade som flyktingar år 2000 hade median­inkomsten ökat till drygt 135 000 kronor efter åtta år i Sverige. Samtidigt var median­inkomsten var 221 000 kronor för länets befolkning som helhet.

Bättre inkomster för män än för kvinnor

Medianvärdet av den disponibla inkomsten i antal prisbasbelopp åren efter mottagandet efter kön, kommunmottagna flyktingar i åldrarna 20–64 år i Stockholms län, åren 2000, 2003 och 2006

Linjediagram över medianvärdet av den disponibla inkomsten i antal prisbasbelopp åren efter mottagandet efter kön,  kommunmottagna flyktingar i åldrarna 20–64 år i Stockholms län, åren 2000, 2003 och 2006

För att kunna jämföra inkomstens utveckling från året för invandring för de olika grupperna räknar man om inkomsterna i så kallade prisbasbelopp. Ett prisbasbelopp motsvarar 41 000 kronor i 2008 års penningvärde.

Bilden blir mer nyanserad när vi skiljer på utvecklingen för kvinnor och män. Inkomst­utvecklingen bland de mottagna männen som bosatt sig i Stockholms län är i princip en avspegling av andelen syssel­satta. Efter åtta år hade männen en disponibel års­inkomst på knappt 152 000 kronor. Efter samma tid hade kvinnorna en median­inkomst på 123 000 kronor.

Kvinnor är sysselsatta i lägre utsträckning än män, men det sker trots allt en ökning av andelen sysselsatta med vistelsetiden i Sverige även bland kvinnor. Däremot ökar inte median­inkomst för kvinnor i samma utsträckning med vistelse­tiden i Sverige. En låg median­inkomst visar att mer än hälften av kvinnorna har låga inkomster.

Etiketter