På scb.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Publicerad: 2016-03-14
Nr 2016:19

Författare

Daniel Johansson

arbetar med National­räken­skaperna (NR) på SCB.

010-479 63 21

daniel.johansson2@scb.se

Daniel Lennartsson

arbetar med National­räken­skaperna (NR) på SCB.

010-479 64 29
0703-69 64 29

daniel.lennartsson@scb.se

Asylsökande i nationalräkenskaperna

Antalet personer som sökt asyl i Sverige har ökat kraftigt under 2015, vilket påverkar BNP-ut­veck­lingen. För att förstå hur national­räken­skap­erna påverkas är det viktigt att ha inblick i de definitioner och klassificer­ingar som ligger till grund för redo­vis­ningen. Denna artikel ger en bak­grund till hur redo­vis­ningen i national­räken­skap­erna påverkas av dessa befolk­nings­rörelser och således hur BNP-ut­veck­lingen i Sverige kan påverkas.

Gammal hundralapp

Antalet personer som sökt asyl i Sverige har de senaste åren ökat kraftigt. Inte sedan 1992 har siffrorna varit i närheten av dagens. Då kom cirka 84 000 asylsökande till Sverige i samband med krigen under forna Jugoslaviens upplösning. Under 2013 sökte knappt 55 000 personer asyl i Sverige och 2014 var antalet drygt 81 000, båda dessa siffror är klart över genomsnittet på cirka 23 000 personer mellan 1994 och 2012. Migrations­strömmarna till Europa under 2015 har lett till att ett rekordstort antal asylsökande kommit till Sverige. Totalt sökte cirka 163 000 personer asyl, varav nästan 90 000 kom under fjärde kvartalet.

Denna artikel visar hur nationalräkenskaperna (NR) påverkas av dessa befolknings­rörelser, och således hur redovisningen av den ekonomiska utvecklingen i Sverige har och kan påverkas.

Antal asylsökande i Sverige per månad, 20122016

Linjediagram över antal asylsökande i Sverige per månad, 2012–2016

Asylprocessen

Från det att en person först anländer i Sverige till det att ett beslut om uppehålls­tillstånd fattas, är en process med många moment, vilka påverkar när och på vilket sätt detta förs i NR. När en person lämnar in sin asylansökan, görs först en bedömning om personen har rätt att få sin asyl prövad i Sverige. Först därefter görs den egentliga prövningen av ansökan. De senaste åren har det tagit i genomsnitt tre månader att pröva en asylansökan och under 2014 var det 58 procent som fick bifall och uppehålls­tillstånd1,2. Men i Migrationsverkets senaste prognos från oktober säger de att de flesta som sökt asyl under hösten 2015 inte kommer att få något beslut förrän 20173.

Till dess att Migrationsverket meddelar sitt beslut, erbjuds bostäder samt visst ekonomiskt bistånd till de asylsökande. Kommunerna ordnar till exempel skolgång samt har ansvar för boende och omsorg för ensamkommande barn. Landstingen erbjuder sjuk- och tandvård till minderåriga på samma villkor som övriga befolkningen, samt akut vård till vuxna asylsökande. Alla dessa aktiviteter påverkar den ekonomiska utvecklingen och ska inkluderas i redovisningen i NR på olika sätt.

Nationalräkenskaperna och hantering av asylsökande

Två centrala begrepp för att förstå hur migration hanteras i national­räkenskaperna är när nyanlända räknas in i befolkningen, samt hur svenska hushåll definieras.

Befolkning

När en person anses ingå i den svenska befolkningen får naturligtvis stor påverkan på statistiken. Enligt ENS 2010, det styrande regelverket i NR, ingår individer som har för avsikt att stanna i Sverige i mer än ett år, i befolkningen4.

I den officiella befolknings­statistiken skiljer principen sig något genom att endast personer som är folkbokförda i Sverige ingår. För att bli folkbokförd krävs både avsikt och rätt att stanna i Sverige i minst ett år, och för personer som inte är medborgare i ett EU-land innebär det därmed att ett uppehållstillstånd krävs. De som söker asyl i Sverige räknas alltså först till befolkningen när beslut om uppehålls­tillstånd är taget.

De svenska nationalräkenskaperna har bestämt att endast permanent bofasta ska räknas in i befolkningen. Med permanent bofast avses en liknande princip som den officiella befolknings­statistiken, att man avser att stanna i minst ett år och även har rätt att stanna så länge.

Hushåll

I NR är det hushållet som ingår som minsta enhet, inte individer. Hur hushållen definieras för nyanlända i Sverige får därför lika stora implikationer för NR som när individer räknas till befolkningen. Ett hushåll kan bestå av en individ eller en grupp av individer som bor tillsammans.

De svenska nationalräkenskapernas tillämpning av hushållsdefinitionen i ENS 2010 innebär att om en person utan uppehålls­tillstånd bor i egen lägenhet räknas detta som ett utländskt hushåll. Om hushållet är ett gruppboende, såsom exempelvis ett asylboende, betraktas det som tillhörande det land som det huvudsakliga antalet medlemmar tillhör. Endast i de fall en person bor tillsammans med andra i ett svenskt hushåll räknas hela hushållet som svenskt. I NR behandlas i praktiken alla asylsökande som om de ingick i utländska hushåll.

Hur påverkar en ökad migration redovisningen i NR?

Den ökning av antalet asylsökande som pågår i nuläget leder till att den svenska ekonomin påverkas på olika sätt. Det är främst den offentliga produktionen och konsumtionen som påverkas men även produktionen inom näringslivet och exporten av tjänster.

Arbetsinsats

Vid vilken tidpunkt som nyanlända kan räknas in i befolkningen får stor påverkan på hur arbetsinsatsen redovisas i NR. Både antalet sysselsatta och arbetade timmar i NR skall omfatta såväl svenska som utländska arbetstagare som arbetar för företag och myndigheter i Sverige. Detta innebär att arbetande asylsökande, som anses ha utländsk hemvist, ingår i beräkningen av arbetsinsatsen om de jobbar för svenska företag.

Fram till dess att uppehållstillstånd är beviljat ingår dock inte asylsökande i AKUs undersöknings­population, som bygger på den folkbokförda befolkningen. Eftersom kvartals­beräkningarna i NR bygger på data från AKU kommer asylsökande som arbetar inte ingå i NR:s redovisning av arbetsinsats på kvartalsbasis. Däremot fångas de i den årsvisa statistik som SCB producerar baserat på Skatteverkets kontroll­uppgifter för individer och kan därmed inkluderas i de årliga beräkningarna av arbetsinsatsen i NR.

Hushållskonsumtion och tjänsteexport

Den konsumtion som asylsökande bidrar med leder till en ökad export av tjänster. Konsumtion av hushåll som inte tillhör svensk ekonomi, redovisas som utländsk konsumtion i Sverige, så kallad resevaluta, och som en export av tjänst. I mätningen av hushålls­konsumtionen fångas all konsumtion på svenskt territorium oavsett om den görs av svenska eller utländska hushåll. I redovisningen av NR särskiljs därför posten utländsk konsumtion i Sverige som en avdragspost eftersom endast de svenska hushållens konsumtion ska räknas.

Utbetalning av dagersättning till de asylsökande som är avsedd att användas till inköp av exempelvis livsmedel och kläder ska i NR betraktas som en löpande transferering till utlandet, då dessa hushåll inte ses som tillhörande svensk ekonomi. För vuxna på boenden handlar det om 24 kronor per dag och 71 kronor per dag för de vuxna som får ordna egen mat6. Dagersättningen uppgick totalt till cirka 1,7 miljard kronor under 2015.

Utländsk konsumtion i Sverige mäts i undersökningen Utrikeshandeln med tjänster och baseras till största delen på inköp där utländska bankkort har använts i Sverige och kontant valutaväxling. Det innebär att när asylsökande använder sin dagersättning, utbetald i svenska kronor, för konsumtion så fångas detta inte i resevalutan. Den konsumtion som dagersätt­ningarna genererar ska betraktas som resevaluta och export av tjänst, men har hittills inte behandlats så i räkenskaperna. Avsikten är att framöver ska all dagersättning betraktas som att den konsumeras i Sverige och beloppet redovisas som resevaluta respektive export. En ökad migration till Sverige kommer därför att medföra ökad transferering till utländska hushåll liksom ökad export av tjänster. Den totala konsumtionen i Sverige, som redovisas per ändamål i NR, ökar men även avdragsposten utländsk konsumtion i Sverige.

Först då de asylsökande får uppehållstillstånd kommer deras konsumtion att föras som svensk konsumtion.

Offentlig konsumtion

Den offentliga förvaltningens huvudfunktion är att tillhandahålla tjänster till samhället och hushållen. Även om dessa tjänster utförs åt asylsökanden, det vill säga utländska individer, ses inte tjänsterna som utländsk konsumtion utan konsumtionen av exempelvis Migrations­verkets tjänster betraktas som offentlig konsumtion i NR.


1 Migrationsverkets årsredovisning 2014, s. 64.

2 Migrationsverkets statistik, Avgjorda asylärenden beslutade av Migrationsverket 2014.

3 Migrationsverket, Verksamhets- och kostnadsprognos, 2015-10-22

4 Eurostat, ENS 2010, §11.06.

5 EU/EES-medborgare behöver endast uppehållsrätt för att räknas som folkbokförd, vilket den har som arbetar, studerar, driver eget företag eller har tillräckliga medel för sin försörjning.

6 Migrationsverkets hemsida, Ekonomiskt stöd.

Etiketter