På scb.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Publicerad: 2012-05-30
Nr 2012:81

Redaktör

Alexandra Kopf Axelman

är chefredaktör för Välfärd.

010-479 43 51

alexandra.kopf.
axelman@scb.se

Att åldras med behag:

Arbetskraftsundersökningarna 50 år

Arbetskraftsundersökningarna har funnits i 50 år – och med den betydelse de har som underlag för politiska och andra beslut kommer undersökningen säkert att finnas i 50 år till.

Tre bilder över olika yrken - snickare, lärare och frisör

I augusti 2011 var det 50 år sedan SCB gjorde sin första arbetskrafts­undersökning (AKU). Bakgrunden till AKU var flera. En viktig faktor var den vikt som målet om full sysselsättning haft i den ekonomiska politiken sedan andra världskriget. En annan var framväxten av arbetsmarknads­politiken och dess roll som ekonomisk-politiskt medel.

SCB uppmärksammade jubilaren med ett seminarium den 30 september. Där presenterades fyra artiklar om undersökningen av svenska forskare.

Allt fler äldre kvinnor arbetar

Eskil Wadensjö använder AKU‑data för att beskriva de äldres situation på arbets­marknaden i ett långsiktigt perspektiv. Han konstaterar bland annat att den stora förändringen av syssel­sättningen för männens del framför allt drivs av förändringar i pensions­systemen. I rapporten konstateras också att det finns en återkomst av äldre till syssel­sättning efter 1990‑talets lågkonjunktur. För kvinnor är det en fortsättning på en mer långsiktig trend, medan det för männens del innebär ett trendbrott efter en långvarig minskning av andelen sysselsatta.

Ökad andel äldre arbetar efter 1990-talets kris

Andelen sysselsatta 60–64 år under åren 1961–2011

Linjediagram över andelen sysselsatta 60–64 år under åren 1961–2011

Två kriser på arbetsmarknaden

Berndt Öhman gör en jämförande analys av den ekonomiska krisen i början av 1990‑talet och den senaste krisen och diskuterar aktuella tendenser på arbets­marknaden. Han konstaterar bland annat att utvecklingen på arbets­marknaden skiljer sig åt mellan de två kriserna och att arbets­lösheten och syssel­sättningen inte utvecklades lika negativt under den senaste. Det beror på att den var betydligt kortare. Han konstaterar att den beskrivning som gjorts av den senaste krisen varit överdrivet kritisk och i efterhand alltför alarmistisk, men att den kvardröjande arbets­lösheten alltjämt kräver stor uppmärksamhet.

Långtidsarbetslöshet och konjunktur

Johnny Zetterberg undersöker långtidsarbetslöshetens utveckling på den svenska arbetsmarknaden. Slutsatsen är bland annat att långtidsarbetslösheten med en viss eftersläpning följer arbetslöshetens utveckling över konjunkturen. Variationen i långtidsarbetslöshetens storlek beror mer på de generella möjligheterna att lämna arbetslösheten än på tiden i sig att befinna sig i arbetslöshet.

Från arbetslöshet till jobb

Bertil Holmlund presenterar flödesdata över arbetslöshet och jobbchanser. I sina slutsatser finner han bland annat att chansen för arbetslösa att få ett arbete är klart störst för ungdomar, att personer med kortare arbetslöshets­tider har lättare att få ett arbete, att det vanligaste sättet att få ett arbete är ett tillfälligt arbete och att många arbetslöshetsperioder upphör därför att man lämnar arbetskraften, alltså slutar söka jobb av någon anledning.

Etiketter