På scb.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Publicerad: 2012-05-24
Nr 2012:74

Författare

Johan Carlsson Dahlberg

är doktorand i demo­grafi vid Stock­holms uni­versitet.

08-16 22 36

johan.dahlberg@sociolog.su.se

Fakta

En relativ risk är en skatt­ning av risken/chansen att en händelse in­träffar för indi­vider inom en grupp i för­håll­ande till en referens­kategori. Den relativa risken säger ingen­ting om den absoluta risken att en händelse inträffar utan anger enbart olik­heten i risken/chansen i relation till andra grupper.

Levnads­nivå­under­sökning­arna (LNU) är en återkommande enkät­under­sökning där ett repre­sentativt urval av Sveriges vuxna befolk­ning inter­vjuas om sina levnads­för­håll­anden.

Barn från övre medelklassen –
blir föräldrar sent i livet

Social bakgrund påverkar när i livet vi blir föräldrar. En del av det kan förklaras av att barn till högutbildade själva läser vidare och därför blir föräldrar senare i livet. Mycket av effekten av social bakgrund kvarstår dock även om vi tar hänsyn till individens egen utbildning.

Illustration med konturer av en familj

I Sverige blir mer än 80 procent någon gång föräldrar. Den sociala bakgrunden har inte så stor betydelse när det kommer till andelen som någon gång blir föräldrar. I slutet av de barn­Afödande åldrarna har ungefär lika stor andel inom alla samhälls­klasser blivit föräldrar. Skillnaden mellan individer med olika social bakgrund är istället vid vilken ålder man blir förälder för första gången. Frågan om att bli förälder är följaktligen för det stora flertalet inte en fråga om, utan istället en fråga om när.

Social bakgrund definieras här som föräldrarnas samhälls­klass och det mått som används är SEI (socio­ekonomisk indelning) som huvud­sakligen bygger på yrke. Individer kan vara socialt rörliga och har i så fall i vuxen ålder en annan social klass än sina föräldrar.

Givetvis påverkas individer av flera faktorer i sitt beslut att bli förälder. Förutom en lämplig partner väljer de flesta att avsluta sina studier och att ha en fast anställning innan de blir föräldrar. Utbild­ning är kanske det som tydligast senare­lägger beslutet att bli förälder. Oavsett nivå på utbild­ningen har de som för tillfället studerar en lägre sanno­likhet att blir föräldrar. Utbild­ning leder följaktligen generellt till senare föräldraskap.

Sambandet mellan föräldrars och barns utbild­nings­nivå är väl­dokumenterad. Sedan tidigare vet vi att det finns en social sned­rekrytering till högre utbildningar i Sverige. Barn från arbetar­klass­hem går i mindre utsträckning vidare till efter­gymnasiala utbild­ningar och omvänt är barn från övre medel­klassen över­representerade på universitet och högskolor. Eftersom efter­gymnasiala studier generellt senarelägger beslutet att bli förälder är sanno­likheten att bli förälder i yngre åldrar högre för individer med arbetar­klass­bakgrund.

Yngre föräldrar i arbetarklass

Förväntade antal födslar per månad bland tusen individer, efter ålder och social bakgrund

Linjediagram över förväntade antal födslar per månad bland tusen individer, efter ålder och social bakgrund

Fram till 28 år är det vanligast att bli förälder bland de som räknas som arbetarklass. Från 35 år är det vanligast i övre medelklassen.

Sanno­likheten att bli förälder är upp till 28 års ålder högre för de med föräldrar som tillhör arbetar­klassen. Omkring 30-årsåldern är sanno­likheten högst bland de med lägre medel­klass­bakgrund och efter 35 är sanno­likheten att bli förälder högst bland de med övre medelklassbakgrund. En anledning till att de som har en bakgrund i medelklassen får första barnet senare skulle kunna vara att dessa individer i större utsträckning har längre utbild­nings­karriärer än sina jämnåriga från arbetar­klass­hem.

Genom att ta med information om både individens egen utbild­nings­karriär och om individens föräldrars samhälls­klass, kan vi besvara frågan om social bakgrund spelar någon roll för när i livet vi blir föräldrar, även när vi kontrollerar för den sociala sned­rekryteringen till högre utbild­ning.

För att kontrollera hur mycket av skillnaderna i när man får barn som beror på den egna utbild­nings­nivån görs en så kallad multivariat livs­förlopps­analys. Resultaten i livs­förlopps­analysen presenteras som relativa risker. Eftersom skillnaden i andel som någon gång blir förälder är relativt små mellan de olika grupperna av social bakgrund uttrycker de relativa riskerna framför allt hur snabbt man blir förälder beroende på sin sociala bakgrund.

Ett tydligt exempel på när relativa risker uttrycker när något kommer inträffa snarare än om det kommer att inträffa kan tas från forskningen om rökning och dödlighet. Den relativa risken att dö är signifikant högre för rökare jämfört med icke-rökare, trots att alla i slutändan dör. Situationen är snarlik i fallet med att bli förälder. I samtliga tre grupper av social bakgrund blir omkring 80 procent någon gång förälder. De relativa riskerna uttrycker följaktligen framför allt när man blir förälder.

Kvinnor påverkas mest av social bakgrund

Relativ risk att bli förälder, uppdelat efter social bakgrund och kön

Stapeldiagram över relativ risk att bli förälder, uppdelat efter social bakgrund och kön

För män har den sociala bakgrunden mycket liten betydelse för när i livet man blir förälder.

När vi enbart inkluderar information om individens sociala bakgrund visar analyserna att de relativa riskerna att bli förälder skiljer sig åt för de olika grupperna av social bakgrund. Till exempel är den relativa risken att bli förälder omkring 20 procent lägre för de med lägre medel­klass­bakgrund jämfört med de med arbetar­klass­bakgrund. På motsvarande sätt är den relativa risken att bli förälder 35 procent lägre för de med övre medel­klass­bakgrund jämfört med de med arbetar­klass­bakgrund.

I nästa steg inkluderas information om individens egen utbild­nings­karriär i analyserna. Mycket av effekten av social bakgrund finns dock kvar även när vi kontrollerar för individernas egna utbild­nings­karriärer. Den relativa risken att bli förälder är nu 15 procent lägre för de med bakgrund i den lägre medel­klassen och 30 procent lägre för dem med övre medel­klass­bakgrund. Allt jämfört med de med arbetar­klass­bakgrund.

Lång utbild­ning räcker inte för att förklara skillnader i när vi får barn

Relativ risk att bli förälder, uppdelat på social bakgrund. Med och utan kontroll för egen utbild­ningsnivå

Arbetar‑
klass
Lägre
medel‑
klass
Övre
medel‑
klass
Social bakgrund10,810,64
Social bakgrund och utbildningsnivå10,840,7

Analysen visar således att det finns en signifikant skillnad i tidpunkten att bli förälder bland individer med olika social bakgrund även då vi kontrollerar för individens egen utbild­nings­karriär.

Effekten av social bakgrund är betydligt starkare för kvinnor än män. För män påverkas den relativa risken att bli förälder mycket lite av social bakgrund. Kvinnor påverkas desto mer av sin sociala bakgrund. Till exempel är den relativa risken att bli förälder nästan 50 procent lägre för kvinnor från övre medel­klass­hem jämfört med kvinnor från arbetar­klass­hem. Det stämmer överens med tidigare studier som visar att kvinnor påverkas mer än män av sin familje­bakgrund.

Etiketter