På scb.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Publicerad: 2016-10-17
Nr 2016:64

Kontaktpersoner

Maria Ädel

maria.adel@scb.se
010-479 47 16

Kristina Strandberg
kristina.strandberg@scb.se
010-479 40 34

Billigare livsmedel i södra Sverige

Utifrån undersökningen Köpkraftspariteter (PPP) kan förutom prisnivåjämförelser mellan länder även prisnivåer inom Sverige studeras. Resultaten i denna artikel avser livsmedelspriser och visar att prisnivån är högre i Stockholm jämfört med riksgenomsnittet. Störst är skillnaden mellan Stockholm och södra Sverige medan skillnaden är minst mellan Stockholm och norra Sverige.

Litet barn handlar mat

I olika delar av landet skiljer sig utgifter för exempelvis boende åt, men hur är det med varor vi konsumerar? Boende är den största posten i KPI:s varukorg (som bygger på hushållens konsumtion) och stod för 25,8 procent 2015. Efter boende lägger hushållen mest pengar på livsmedel. Livsmedel och alkoholfria drycker utgjorde 13,7 procent av KPI-korgen 2015.

Denna artikel redogör för regionala prisnivåer för livsmedel i Sverige. Utgångspunkten är undersökningen Köpkraftspariteter (PPP) som jämför prisnivåer mellan olika länder. Statistiken som ingår i undersökningen ska utgöra ländernas genomsnittliga prisnivå, vilket innebär att även regionala prisnivåskillnader måste undersökas.

Svenska livsmedel dyrare än EU-genomsnittet

Den regionala jämförelsen som presenteras i denna artikel bygger på PPP-undersökningen där livsmedelspriser för alla europeiska länder jämförs. Resultaten från 2015 års undersökning publicerades på Eurostats hemsida i juni 2016. Dessa visar att svenska priser för mat och alkoholfria drycker ligger 24 procent över EU-genomsnittet. De andra nordiska länderna uppvisar också högre priser än genomsnittet. Schweiz toppar listan med en prisnivå på 73 procent över EU-genomsnittet.

Prisnivåindex för mat och alkoholfria drycker 2015, EU28=1001

Diagram Prisnivåindex för mat och alkoholfria drycker 2015, EU28=100

Källa: SCB och Eurostat
1. Prisnivåskillnaderna mäts för samma tidpunkt. En korg av varor som är jämförbar mellan länderna ligger till grund för jämförelsen och alla varor räknas om till samma valuta.

Användningsområden för PPP

PPP används främst för att jämföra BNP i reala termer mellan länder. Varu- och tjänsterpriserna som mäts för PPP ska representera privat och offentlig konsumtion samt investeringar i Sverige2. Exakt vilka varor som ingår i PPP bestäms på förhand och specificeras noga för att jämföra lika med lika mellan länderna. Tanken är att varje land ska mäta priserna på produkter som är jämförbara mellan olika länder, men även tillräckligt många produkter som är typiska för det egna landets konsumtionsmönster. Insamlingen av priser ska ske vid samma tidpunkt för alla inkluderade länder. För att få ett rättvisande resultat, som är representativt för det egna landet, viktas också produkterna utifrån hur vanliga de är i de olika länderna. I Eurostat-samarbetet ingår 38 länder och resultaten som tas fram jämförs med EU:s 28 medlemsländer (EU28) som bas.

Ett annat exempel på användningsområde för PPP är det så kallade International Comparison Program (ICP). ICP är ett globalt samarbete där Sverige representeras genom Eurostat. De senast tillgängliga resultaten är från 2014 och har bland annat använts för att uppdatera den internationella fattigdomsgränsen från 1,25 till 1,90 amerikanska dollar om dagen3.

2. Avser hela BNP:s användningssida exklusive handelsnettot.
3. Världsbanken har tagit fram en internationell gräns för när en individ anses leva i fattigdom. För mer detaljerad information om metod för uppdateringen se ”Use of PPPs

Metod för regionala prisskillnader

Metoden för framtagning av de regionala prisnivåskillnaderna som redovisas i denna artikel liknar den för PNI men den behöver inte ta hänsyn till olika valutor. En mer detaljerad beskrivning av metoden finns i fakta om spatialkoefficienter till vänster.

När prisnivåer tas fram är det viktigt att mäta likvärdiga produkter mellan regionerna så att det är en faktisk prisskillnad som syns och inte skillnad i kvalitet eller utseende på produkten.

Produktgrupperna som inkluderats i denna studie är mat och alkoholfria drycker.

Inkluderade produktgrupper

CoicopNamn
A.01.1.1Bröd och övriga spannmålsprodukter
A.01.1.2Kött
A.01.1.3Fisk
A.01.1.4Mjölk, ost och ägg
A.01.1.5Oljor och fetter
A.01.1.8Sötsaker och glass
A.01.1.9Övriga livsmedel
A.01.2.1Kaffe, te och kakao
A.01.2.2Mineralvatten, läsk, frukt- och grönsaksjuicer

Grupperna Frukt och Grönsaker har exkluderats på grund av för lite data från övriga landet.

Vid val av produkter samt inhämtning av data har utgångspunkten, med KPI som underlag, varit produktlistan som användes vid köpkraftsparitetsundersökningen för livsmedel under 2015. Vid Eurostats undersökning var det på förhand bestämt när priserna skulle samlas in, eftersom det är viktigt att alla länder prismäter samtidigt. Produktlistan i den här analysen är således framtagen för att vara jämförbar med resterande Europa. Vi har säkerställt att det finns tillräckligt med observationer för att jämföra likavärdiga produkter även mellan regionerna inom Sverige. Priserna mättes under veckor utan storhelger och andra yttre faktorer som skulle kunna påverka priserna. Modellen som används i analysen kontrollerar för butikstyp (stormarknader mot övriga livsmedelsbutiker) samt för möjlig inflation mellan mätperioderna i dataunderlaget.

Jämförelseområdena som studerats är Stockholm mot riksgenomsnittet, samt Stockholm mot östra, södra respektive norra Sverige. Regionerna har delats in enligt NUTS-indelningen4:

Livsmedel dyrast i Stockholm och i norra Sverige

I diagrammet nedan redovisas den genomsnittliga prisnivån i östra, södra och norra Sverige samt riksgenomsnittet med Stockholm som bas. Genomsnittet har viktats enligt konsumtionen av de olika produktgrupperna som ingår. Resultaten visar att prisnivån för jämförda produktgrupper i genomsnitt är 0,7 procent högre i Stockholm jämfört med riksgenomsnittet. Stockholm ingår i riksgenomsnittet i denna jämförelse vilket innebär att skillnaden är mindre än om jämförelsen istället varit Stockholm i relation till resten av landet. Den största skillnaden syns mellan Stockholm och södra Sverige där prisnivån är 2,5 procent högre i Stockholm för jämförda produktgrupper. Mellan Stockholm och norra respektive östra Sverige är skillnaderna mindre. Mot östra Sverige är den genomsnittliga skillnaden 0,7 procent högre prisnivå i Stockholm och mot norra Sverige visar resultaten att den genomsnittliga prisnivån är 0,4 procent lägre i Stockholm jämfört med norra Sverige.

4. Östra Sverige: Stockholms (exkluderad från gruppen vid jämförelse med regionen), Uppsala, Södermanlands, Östergötlands, Örebro och Västmanlands län. Södra Sverige: Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Gotlands, Blekinge, Skåne, Hallands och Västra Götalands län. Norra Sverige: Värmlands, Dalarnas, Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län.
NUTS-indelningen (pdf)

Prisnivåindex för livsmedel, Stockholm=1005

Diagram Prisnivåindex för livsmedel, Stockholm=100
Källa: SCB
5. Resultaten är ett viktat medel av inkluderade produktgrupper. Vikterna är baserade på konsumtion inom respektive produktgrupp.

Tabellen nedan visar prisnivåskillnaden mellan Stockholm och jämförda regioner per produktgrupp. När Stockholm jämförs med riksgenomsnittet så redovisas resultaten både som procentuell skillnad och i form av spatialkoefficienter. Stockholm och resten av landet har viktats lika när koefficienten tagits fram. När Stockholm jämförs med östra, södra och norra Sverige redovisas resultaten endast i procentuell skillnad. I de procentuella jämförelserna är övriga Sverige utgångspunkt, det vill säga hur mycket dyrare/billigare Stockholm är jämfört med referensområdet. Spatialkoefficienten däremot har Stockholm som utgångspunkt och visar istället hur mycket dyrare/billigare övriga landet är jämfört med Stockholm. För mer detaljerad beskrivning av metoden se fakta om spatialkoefficienter till vänster.

I jämförelsen Stockholm mot riksgenomsnittet visar ingen av produktgrupperna på lägre prisnivå i huvudstaden. Grupperna fisk samt mjölk, ost och ägg visar störst skillnad med 0,9 procent högre prisnivå i Stockholm jämfört med riksgenomsnittet. Minst skillnad visar grupperna kaffe, te och kakao samt oljor och fetter som visar 0,4 procent högre prisnivå i Stockholm. Som nämnts ovan ingår Stockholm i riksgenomsnittet.

I jämförelsen Stockholm mot östra Sverige syns inte så stora skillnader i prisnivå på jämförda produktgrupper. Resultaten visar störst skillnad på mjölk, ost och ägg där priserna är 1,3 procent högre i Stockholm. Kaffe, te och kakao visar däremot 0,5 procent lägre prisnivå i Stockholm jämfört med östra Sverige. I gruppen övriga livsmedel är skillnaden väldigt liten.

I jämförelsen mot södra Sverige syns större skillnader i prisnivå än mot de andra regionerna. Störst är skillnaden för mineralvatten, läsk, frukt- och grönsaksjuicer där prisnivån är 3,3 procent högre i Stockholm. För oljor och fetter, som är gruppen med minst skillnad, är ändå prisnivån i Stockholm 1,9 procent högre.

De minsta skillnaderna i prisnivån totalt sett var i jämförelsen mellan Stockholm och norra Sverige. Däremot visar de separata produktgrupperna större skillnader i vissa fall. Till exempel är prisnivån på kött 1,8 procent lägre i Stockholm jämfört med norra Sverige medan oljor och fetter samt mineralvatten, läsk, frukt- och grönsaksjuicer visar en prisnivå som är 1,3 procent högre i Stockholm jämfört med norra Sverige.

Prisnivå i Stockholm jämfört med respektive region

ProduktgruppRiks-
genom-
snitt[6]
Östra
Sverige
Södra
Sverige
Norra
Sverige
Bröd och övriga
spannmålsprodukter
0,993 (0,7 %)0,6%2,7%-0,3%
Kött0,992 (0,8 %)0,8%2,0%-1,8%
Fisk0,991 (0,9 %)0,8%2,6%-1,0%
Mjölk, ost och ägg0,991 (0,9 %)1,3%2,9%-0,4%
Oljor och fetter0,996 (0,4 %)0,7%1,9%1,3%
Sötsaker och glass0,994 (0,6 %)0,5%2,3%0,1%
Övriga livsmedel0,995 (0,5 %)0,2%2,3%0,7%
Kaffe, te och kakao0,996 (0,4 %)-0,5%2,1%0,8%
Mineralvatten, läsk, frukt-
och grönsaksjuicer
0,993 (0,7 %)0,4%3,3%1,3%

Källa: SCB
6. I jämförelsen mellan Stockholm och riksgenomsnittet redovisas skillnaden både som spatialkoefficient och i procentuell skillnad. Vilket innebär att vid beräkning av riksgenomsnittligt pris för produktgruppen Kött multipliceras Stockholms prisnivå med 0,992.

Sammanfattning

För de analyserade produktgrupperna är det störst skillnad i prisnivå mellan Stockholm och södra Sverige och minst skillnad mellan Stockholm och norra Sverige. Med andra ord har norra Sverige en relativt högre genomsnittlig prisnivå på dessa livsmedelsgrupper än övriga Sverige.

Resultaten visar en relativt liten skillnad även mellan Stockholm och östra Sverige.

Resultaten som tagits fram för denna studie visar endast prisskillnader och inte bakomliggande effekter. Vad skillnaderna beror på går inte att se i resultaten som tas upp i den här studien. Däremot kan vi med bättre kunskap om prisnivåskillnader inom Sverige förbättra spatialkoefficienterna som skickas till Eurostat för PPP-undersökningen.

Etiketter